Det traditionella sättet att planera om- och utbyggnad av elnäten är baserat på tesen att ”det tar tid att bygga och vi investerar på 40 – 60 års sikt”. Det tidsperspektivet fungerar inte längre! Vi måste därför utan dröjsmål gå från planering till handling. Det skriver Magnus Olofsson, expert inom smarta elnät, tekn. dr. i elektriska energisystem (KTH).

I SvD Debatt 25/12 föreslår Joachim Nordin vid Skellefteå Kraft att en kraftgeneral ska tillsättas för att klara det framtida elbehovet. Tanken är intressant.

Bild: Arbete på kraftledning. Foto: Svenska kraftnät.

Joachim Nordin cementerar dock ett felaktigt tänkande när han skriver: ”Det behövs en rejäl kraftsamling för att på 25 år bygga ett modernt, stabilt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart elsystem. Det behöver ske snabbt för det är mycket långa ledtider att bygga ny produktion och ett nytt – eller förstärkt befintligt – elnät”.

Grundfelet är att påstå att ”det är mycket långa ledtider” i elsystemet. Saker händer i själva verket överraskande snabbt! Under perioden 2020 – 2023 väntar följande i det nordiska elsystemet:

– I Sverige plus Finland tas ca 7 000 MW ny vindkraft i drift.
– Ringhals 1 stängs (minus 900 megawatt) och Olkiluoto 3 körs igång (plus 1 600 megawatt).
– Norge ökar sin exportkapacitet ut ur Norden med 2 800 megawatt (som kan följas av ytterligare 1 400 megawatt till Storbritannien).
– Stora elanvändare stänger (pappersbruk) medan batterifabriker, serverhallar och eldrivna transporter tillkommer.

På kort tid innebär detta mycket stora förändringar i flödena av elektrisk energi i elnäten. Utmaningar finns i både tid och rum (geografiskt).

Vårt traditionella sätt att planera om- och utbyggnad av elnäten är baserat på tesen att ”det tar tid att bygga och vi investerar på 40 – 60 års sikt”. Det tidsperspektivet fungerar inte längre! Vi måste därför utan dröjsmål gå från planering till handling. Det gäller då att välja tekniska lösningar som går snabbt att bygga och som är flexibla, och att samtidigt och skyndsamt införa effektiva marknadslösningar.

För inom detta område lider vi av en föreställning att vi är föregångare, såväl tekniskt som gällande marknadsmodeller. Det var sant för 20 år sedan men definitivt inte nu. Många av de problem som vi i dag ser i det svenska elsystemet är redan lösta på andra håll. Det gäller såväl marknadsmodeller som teknik.

Följande bör göras inom cirka sex månader:

Till att börja med bör Sverige följa en av huvudrekommendationerna i IVA:s projekt Vägval El, det vill säga: ”Fastställ ett mål för leveranssäkerhet och utse en ansvarig”. Förslagsvis handlar det om Svenska kraftnät som ansvarig myndighet.

Regeringen bör utse en expertgrupp med stor internationell medverkan från länder som redan infört en rad tekniska och marknadsmässiga lösningar som kan göra nytta i Sverige. Till denna bör knytas en referensgrupp, i stil med det Joachim Nordin föreslår. Referensgruppen ska på begäran tillhandahålla fakta till den drivande expertgruppen. För arbetet bör ekonomiska resurser avsättas till konsulter för djupstudier. Det finns flera tänkbara sådana inom och utom landet.

Det finns en rad studier och rapporter om det svenska kraftsystemet att utgå ifrån, som Svenska kraftnäts marknadsanalyser, rapporter från Energiföretagen Sverige och Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket som analyserat regionala konsekvenser av en framtida elbrist samt regionala och lokala studier (Stockholm, Skåne, Skellefteå etc.).

Expertgruppen bör kartlägga goda exempel på framtidsplaner från andra regioner och länder som Storbritannien, Irland och Australien. Exempelvis komplettering av värdefulla stödtjänster från generatorer med tekniska lösningar som är oberoende av elproducenter.

Uppdraget för expertgruppen ska vara att ta fram ett antal scenarier, varav minst ett ska vara särskilt nydanande, och definiera konkreta behov av insatser från regeringen, myndigheter, aktörer inom elbranschen och industrin. Förslagen ska innehålla tidsmässiga prioriteringar.

Det brådskar med uppgraderingen av elsystemet då elektrifiering är en alltmer ledande kraft i klimatomställningen. Ta chansen att tänka nytt genom att lära av andra.