Biobränsle kommer att ha en fortsatt viktig roll i de svenska fjärrvärmeföretagen, menar Anna Törner och Johnny Kjellström på Svebio.
– Vår bedömning är att biobränslet stärker möjligheterna till beredskap, säger Anna Törner, vd på Svebio.

Att ta vara på rester från skogen har historiskt varit mycket viktigt för att den svenska fjärrvärmeproduktionen blivit nästan helt fossilfri och är en föregångare i klimatarbetet. Under senare år har priset på biobränsle ökat kraftigt till följd av kriget i Ukraina. Mycket talar för att konkurrensen om biobränslet kommer att vara hård framöver och att andra branscher med högre betalningsförmåga än energibolagen kommer att använda biobränsle.

Bild: Resterna kan bli biobränsle. Foto: SCA.

Forskarna Kristina Lygnerud och Kerstin Sernhed vid LTH pekade i en artikel på Second Opinion att många svenska fjärrvärmebolags behöver bryta sitt beroende av biobränsle och att det framöver i stället kommer att vara andra bränslen och restflöden som blir dominerande i värmeproduktionen. De menar också på att det är sårbart ur ett beredskapsperspektiv att vissa energibolag är så beroende av biobränsle.

Anna Törner

– Även vi ser att konkurrensen om biobränsle ökar och menar att det kan vara bra att fjärrvärmebolagen har en diversifiering av sina bränslen. Vår bedömning är dock att biobränslet kommer att ha en fortsatt central roll för energibolag och att tillgången på detta bränsle snarare stärker möjligheterna till beredskap, säger Anna Törner, vd på Svebio och fortsätter:

– Biobränsle har många fördelar – det är en inhemsk produktion, man ha det på olika lokala platser, det går lätt att flytta på och det går att ha i lager. Så det finns många saker som talar för att biobränsle kan stärka vår beredskap. Det kommer också fortsatt vara en viktig del av värmeproduktionen.

Men kommer det att finnas biobränsle till fjärrvärmeföretagen när konkurrensen ökar?

– Ja, det är vår bedömning och det finns en ökad potential att ta hand om rester från skogen på ett klokare sätt. Både Skogforsk och Skogsstyrelsen talar om att en tredubbling av uttaget av grenar och toppar skulle kunna ske och ändå vara inom ramen för hållbarhetskriterierna i förnybartdirektivet, säger Johnny Kjellström, näringspolitisk chef på Svebio.

Johnny Kjellström

– Det handlar om en ökning till 20–25 TWh per år. Grenar och toppar är dessutom svårare att använda i andra applikationer, vilket är en fördel för fjärrvärmeföretagen. Men för att kunna ta vara på detta bränsle krävs att det byggs upp logistikkedjor, att det finns en tydlig affärsidé och att det ska fungera även långsiktigt, säger han vidare.

Johnny Kjellström och Anna Törner lyfter också fram biobränslets roll i ny elproduktion och att Kraftlyftet kan bli viktig för att energibolag ska våga satsa på biokraftvärme. Kraftlyftet, som är ett statligt investeringsstöd, ska riktas till projekt inom bland annat elproduktionen som inte kommer till stånd på enbart marknadsmässiga villkor.

– Biobränsle till elproduktion blir fortsatt viktig och rätt använt kan Kraftlyftet leda till fler biokraftvärmeverk. Det blir extra viktigt i områden där det är risk för effektbrist och då kan sådana investeringar på ganska kort tid leda till mer lokal planerbar elproduktion, vilket så klart är positivt, säger Johnny Kjellström.

Det som Johnny Kjellström och Anna Törner ser som det största orosmomentet för biobränslets utveckling i Sverige är risken för olika regulatoriska hinder.

– Där finns flera kommande EU-regelverk som kan sätta käppar i hjulet för satsningar inom biobränsle och där det är oklart kring olika definitioner, tillämpningar och regler. Denna osäkerhet kan leda till en minskad investeringsviljan, eftersom man inte vet vilka förutsättningarna blir framöver, så det är viktigt att det så snart som möjligt blir klarhet i detta, säger Johnny Kjellström.