Frågan om baskraftens roll blir alltmer aktuell när sol- och vindelen byggs ut. Det som behövs för att kunna svara är en kraftfull satsning på forskning som en viktig insats i skapandet av framtidens effektiva energisystem.

Svenska Kraftnät hade nyligen sin årliga kund- och intressentdag. Professor Lennart Söder medverkade och menade att vi ska sluta prata om baskraft i ett scenario där vind- och solel byggs ut kraftigt. I stället för baskraft med konstant elproduktion behövs snarare kraftverk som byggs för få drifttimmar per år. Som gasturbiner. Men även mer balansering från vattenkraftverk med magasin samt flexibilitet i elanvändningen. Detta för att kompensera för variationer i den väderberoende bränslefria elproduktionen från sol och vind. 

Men elektriska energisystem behöver mer än balans mellan produktion och användning av el för att fungera. Frågan om baskraft blir alltmer aktuell. Elsystemet måste fungera med en allt större andel vind- och solel. Även i extrema fall som inträffar någon eller några timmar varje år. Detta underströk Sture Larsson som tills nyligen var teknisk direktör vid Svenska Kraftnät. Sture menade att det finns en lång rad frågeställningar som måste studeras närmare. Det rör tekniska frågor likväl som frågor i gränslandet mellan teknik och ekonomi. Ett sådant är utformningen av elmarknaden.

Lennart Söder menade att elpriserna i Norge skulle varit nära noll utan sammankopplingen med Sverige och andra länder. Detta eftersom den norska elen nästan helt kommer från vattenkraft. Och vattenkraft likt annan bränslefri elproduktion har mycket låga rörliga kostnader. När anläggningarna väl är byggda är elen från vatten, vind och sol nära gratis. Fast ekonomer vet att det inte är gratis eftersom kapital till investeringar kostar.

Fungerar dagens marknadsutformning i framtiden? Modellen skapades under nittiotalet när förhållandena var alltmer annorlunda. En ökande andel bränslefri elproduktion driver ner elpriset. Då minskar incitamenten att bygga och behålla anläggningar för bränslebaserad elproduktion. Det är redan ett problem i Tyskland där el från vind och sol gör att de så kallade baskraftverken konkurreras ut under alltfler timmar under året. Utan stöd blir de olönsamma. Detta underströks av flera tyska talare vid ett seminarium som Elforsk nyligen arrangerade tillsammans med IVA och den tyska motsvarigheten Acatech. En forskargrupp från Köln har visat att utbyggnaden av de transnationella elnäten i Europa är mycket lönsam. Detta i ett scenario när elproduktionen från vind- och solel byggs ut kraftigt.

Sture Larsson underströk med eftertryck behovet av mer forskning. Det räcker inte med att hoppas och tro att systemet ska fungera under årets alla timmar. Det behövs mer kunskap. Sture har helt rätt. En lång rad viktiga frågeställningar måste klaras ut. Det behövs fler som medverkar i arbetet för ny teknik och en ny utformning av elmarknaden. Sambanden är komplexa. Och det räcker inte att studera det elektriska energisystemet isolerat.

Sverige har framgångsrikt byggt ut fjärrvärmen som till stor del försörjs med värme från kraftverk som samtidigt gör el. Frågan är hur dessa kraftvärmeverk förblir lönsamma i konkurrensen från den bränslefria vind- och solelen. I Danmark har politikerna satt målet att hälften av elen ska komma från vindkraft redan år 2020. Då kan det bli intressant att göra fjärrvärme i elpannor. En annan tillämpning som studeras i exempelvis Tyskland är att göra gas av el från sol och vind. Detta är exempel där energisystemet bör analyseras snarare än el, fjärrvärme och gas separat.

Så hur är det nu med baskraften – behövs den? Svaret beror på vad vi menar med baskraft. Frågan ingår dessutom i ett större sammanhang och jag delar Sture Larssons slutsats att det behövs en kraftfull satsning på forskning som en viktig insats i skapandet av framtidens effektiva energisystem.

Magnus Olofsson
Vd för Elforsk och Värmeforsk