– Det är dags att återgå till ansvarig energipolitik. Situationen för elnätet blir allt mer akut och vi är mycket oroade över att energiministern inte ser allvaret, säger Lars Hjälmered (m) i en intervju med Second Opinion. Elnät och kraftvärme måste med i en uppdaterad Energiöverenskommelse.

– Vi är djupt oroade över regeringens handfallenhet i elnätsfrågan. Energiminister Anders Ygeman verkar inte se de problem som är kopplade till elnätens överföringskapacitet och som regeringen själv har skapat, säger Lars Hjälmered, energipolitisk talesperson för Moderaterna och ordförande i riksdagens näringsutskott.

Lars Hjälmered är mycket kritisk till regeringens aviserade kraftvärmeskatter på anläggningar inom utsläppshandelssystemet EU ETS. Det har fått som konsekvens att flera energiföretag planerar att avveckla kraftvärmeproduktion. Därmed förvärras effektbristen i elnätsområden som redan har problem med för låg överföringskapacitet från överliggande nät. Regeringens situation är till stora delar självförvållad, tycker Lars Hjälmered, då skatteförändringarna är en del av januariavtalets gröna skatteväxling.

Elnät offras?
– Jag förstår att regeringen har tecknat ett större avtal som man känner ansvar för, men att kvarhålla kraftvärmeskatten i ett läge där samhället går rakt in i kapacitetsbrist för elnäten är inte att ta politiskt ansvar. Nu misstänker jag att regeringen är beredd att offra elnätens kapacitet för att istället infria något man uppfattar som ett högre syfte, säger Lars Hjälmered.

– Istället måste man ta elsystemfrågan på allvar utifrån relevanta och aktuella samhällsproblem och ha förmågan att ändra politiken undervägs. För det här handlar inte om att regeringen inte vet vad den gör. Den vet precis vad effekten blir men verkar ändå vara beredd att genomföra sina skatteförslag.

Förvånad över (S)
Det pratas just nu mycket om kärnkraft och framtida effektutmaningar och den är enligt Hjälmered viktig. Samtidigt påpekar han att de mer akuta problemen i storstäderna handlar om kapacitetsbrist i elnät och lokal produktion.

– Det vet också energiministern. När Anders Ygeman påstår att Sverige inte har stora effekt- och kapacitetsproblem så är det ett försök på att argumentera för att införa skatteförändringarna, säger Lars Hjälmered till Second Opinion.

Förra veckan kallades energiminister Ygeman till riksdagens näringsutskott just på grund av kapacitetsbristen i elnäten, men regeringen hade inga planer på att ändra sina skatteförslag, kunde Anders Ygeman berätta.

– Jag måste erkänna att jag är uppriktigt förvånad över att regeringen är beredd att genomföra dessa skatteändringar och i praktiken riskera utvecklingen i flera storstadsområden, säger Lars Hjälmered.

Idiotiskt och bisarrt
Hjälmered påpekar att det är regeringen som ligger bakom de skatteförslag som nu får tre stora energiföretag att dra ned på eller helt stänga kraftproduktion på platser där elnäten samtidigt har stora utmanngar med tillräcklig kapacitet.

– Därför måste regeringens förslag till skatteförändring för kraftvärmen slopas. Det är helt enkelt idiotiska förslag i det uppkomna läget, säger Lars Hjälmered.

– Det bisarra är också att skatteintäkterna från kraftvärmen kommer att minska med minst en halv miljard kronor om regeringens politik genomfös.

Elnät under under radaren
Lars Hjälmered var tidigare ledamot i energikommissionen som juni 2016 la fram Energiöverenskommelsen. I uppdraget ingick inte reglering av kraftvärme och elnät.

– De problem vi ser nu fanns inte då. I Energiöverenskommelsen var framförallt kärnkraften och vattenkraften framme som de stora frågorna. Överenskommelsen löste de största problemen, men nu har situationen förändrats på ett sätt som vi i energikommissionen inte kunde förutse och inte hade överblick över, säger Lars Hjälmered.

– Så sent som i vintras pratades det mycket om kraftvärme som viktig för systemperspektivet, men det var fortfarande ingen akut situation. Sedan dess har energimarknaden och energipolitiken tagit helt nya riktningar.

– Då kom vi överens om att vi skulle fokusera på förnybar energi, vattenkraft och kärnkraft, nya certifikat, skatteförändringar och sådant. Idag har hela Energiöverenskommelsen genomförts.

Papperstiger
– Nu måste Energiöverenskommelsen utvecklas vidare, annars blir det bara ett papper utan praktiskt värde. Idag består Energiöverenskommelsen av fem partier som formellt har ett energisamarbete men utan någonting överenskommet inför innevarande mandatperiod, säger Lars Hjälmered till Second Opinion.

– Vi har sagt att vi gärna vill vara med om en uppdaterad energiöverenskommelse, utifrån att allt av det som vi kom överens om för tre år sedan har genomförts och att det här och nu inte finns några överenskomna områden eller problem att jobba med.

Därför måste också regeringen och energiministern backa undan från de förslag man har lagt kring kraftvärme och elnät, menar Lars Hjälmered. Han är mycket oroad över Anders Ygemans ”flata inställning” som inte erkänner att vi står inför stora problem och utmaningar.

Också elnätsreglering
Lars Hjälmered vill också se en mer proaktiv diskussion kring elnätsregleringens utformning och påverkan på effekt- och kapacitetssituationen. Den nya regleringen kommer att reducera nätinvesteringarna med 30—50 procent i den kommande regleringsperioden från 2020 och framåt.

– Det innebär även kraftiga minskningar i lokalnäten. Då måste vi ställa frågan på vilket sätt den nya regleringen kommer att påverka nätkapaciteten och effektproblematiken. Finns det skäl att i någon del titta över en ändring?

– Backa, stoppa förslagen, ta en diskussion om elnätsregleringen men också en bredare diskussion om vilka andra förslag som kan finnas på kort och lång sikt kring elnät och investeringar, säger Lars Hjälmered.

– Men vi bedömer att kapacitet i elnäten de närmaste åren kommer att vara en avgörande fråga, och där måste vi hamna rätt.