Avvecklad kärnkraft ger ökade koldioxidutsläpp

Avvecklad kärnkraft ger ökade koldioxidutsläpp

Hur ser ett svenskt energisystem utan kärnkraft ut? Det är en av de frågor som Christian Haeger, Fredrik Larsson och ett team vid teknikkonsultföretaget Ramböll ställt i en ny studie.

Utgångspunkten är att debatten om kärnkraftens vara eller inte vara sällan konkretiseras till faktiska konsekvenser och möjligheter. 

– Om kärnkraftens avvecklas och vindkraften byggs ut kraftfullt så kommer det att leda till situationer med effektbrist, när det inte blåser och är kallt väder, säger Christian Haeger. Våra simuleringar visar att det kommer bli effektbrist på uppemot 4 700 MW. Det kan kompenseras av gaskraft.

I jämförelse kan nämnas att Öresundsverket i Malmö, som är Sveriges största gaskraftverk, har en maximal kapacitet på 440 MW el.
– Det är tekniskt fullt möjligt att bygga ett energisystem som klarar en kärnkraftsavveckling, men det kostar och det får konsekvenser för klimatmålen. Debatten om energipolitiken handlar ofta om man är för eller mot olika energislag, men vi behöver se helheten, menar Christian Haeger.

I Rambölls scenario för en kärnkraftsavveckling har Sverige drygt 14 000 vindkraftverk à 2 MW mot dagens ~2 600 á 1,6MW. Baserat på data om produktion och konsumtion av el år 2011-2013 har simuleringen lett fram till att effektbrist uppstår knappt 500 timmar om året – då behövs gaskraften – men även att det uppstår en annan utmaning. Under en fjärdedel av tiden uppstår elöverskott, när det blåser rejält. Frågan är vad den elen är värd och hur den ska tas om hand.
– Problemet är att exportmöjligheterna är begränsade eftersom hög produktion från vindkraften i Sverige ofta sammanfaller med läget i våra grannländer. Här kan nya former av lagring komma att spela stor roll, men det är inget som är lönsamt idag, säger Fredrik Larsson.

Varför har ni utgått ifrån att effektbristen kommer att täckas av gaskraft?
– På några års sikt är det den kommersiellt gångbara möjlighet som finns, fortsätter Fredrik Larsson. Teknisk utveckling och nya ekonomiska styrsystem kan leda till nya alternativ, till exempel när det gäller lagring av el och energieffektivisering. Det kan förhoppningsvis förändra förutsättningarna.

En konsekvens blir enligt studien att koldioxidutsläppen från energisystemet ökar med 18 procent jämfört med idag om kärnkraften avvecklas och effektbristen löses med gaskraft.

Hur ser du på denna paradox att en politik som har som övergripande mål att minska klimatpåverkan ser ut att leda till motsatsen?
– Där har vi som konsulter givetvis ingen åsikt. Vår förhoppning är istället att visa på konsekvenserna av olika alternativ. Om ett kärnkraftsfritt system är värt lite högre kostnader och koldioxidutsläpp är upp till andra att bedöma, menar Christian Haeger.

Rambölls simulering leder fram till att kostnaden för produktionen av el i Sverige utan kärnkraft kommer att vara 8 miljarder kronor högre per år jämfört med en framtida version av det nuvarande systemet. Det handlar alltså om knappt 1 000 kronor per år utslaget på samtliga medborgare.

I ett andra scenario skissar Ramböll på ett system som ger minsta möjliga utsläpp av klimatgaser. Det innebär 6 procent lägre utsläpp och närmast identiska kostnader jämfört med en framtida version av dagens system. Detta scenario innehåller betydligt mera vindkraft jämfört med idag men sex av dagens tio kärnreaktorer ersätts med nya. Författarna ser också att dagens marknadsmodell – där energiproducenterna får betalt för levererad energi och inget annat – inte längre fungerar som tänkt.

Fredrik Larsson menar att det behövs en ny modell:
– I debatten hörs ibland att det inte lönar sig att investera i ny kärnkraft, men det gäller alla kraftslag. Priserna på el är så låga att det inte finns någon som vill eller kan investera i ny elproduktion utan att få subventioner. Och de låga priserna beror i sin tur delvis på subventioner av vindkraft. Utan en ny marknadsmodell så kommer politiken att behöva ta ett stort ansvar för att bygga ett framtida energisystem, oavsett om man vill bygga ett system med förnybar energi eller med kärnkraft.

Subventioner som kom till för att politikerna såg att marknaden inte tillräckligt snabbt investerade i ny teknik har alltså bidragit till att marknaden slutat investera i det närmaste helt och hållet.

1 Kommentar
Mats Olin
Av Mats Olin
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. György Schmidt skriver:

    Citat ur artikeln: “Teknisk utveckling och nya ekonomiska styrsystem kan leda till nya alternativ, till exempel när det gäller lagring av el och energieffektivisering. Det kan förhoppningsvis förändra förutsättningarna.” Teknik för lagring av energi finns redan: http://www.carbonrecycling.is/
    Varför inte kraftigt bygga ut sol-och vindkraft, och anväda överskottsenergin till att framställa väte ur vatten. av väte + koldioxid kan förnybar metan eller metanol framställas, vilka kan användas som bränsle i fordon, eller för produktion av el i gaskraftverk när solen inte skiner och vinden inte blåser. Det finns redan kommersiell tillämpning i Island, fast där används geotermisk energi för elektrolysen.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet