Mycket är oklart efter utspelet om utbetalning av flaskhalsintäkter till elkunder. Regeringen lovar ett långsiktigt mångmiljardstöd i takt med att flaskhalsarna ökar. Dagens regelverk ger dock inte mycket utrymme. Nu ägs frågan inte av regeringen men av myndigheterna.

Ska Svenska kraftnät börja dela ut flaskhalsintäkter direkt till elkunderna? Får alla skåningar reda pengar eller ska miljarderna gå till att ”sänka elpriset”? Regeringens presskonferens den 17 augusti 2022 lämnade en del frågor obesvarade.

Nyckeln till förståelsen av regeringens utspel finns delvis i att kombinationen elkris och valkamp kräver framåtlutad politik, men också att ett meddelande från EU-kommissionens den 18 maj 2022 öppnade upp för nytänkande kring de mycket svällande flaskhalsintäkterna (kapacitetsavgifterna). Enligt EU-kommissionen kan flaskhalsintäkter numera ”undantagsvis användas för att finansiera nödåtgärder för konsumenter”.

Regeringen bakom EU:s flaskhalsvinkel
Vad det betyder får Svenska kraftnät i uppdrag att reda ut. Senast 15 november ska ett förslag till återbäring av flaskhalsintäkter lämnas till Energimarknadsinspektionen, som är Sveriges beslutande regulator i elmarknadsfrågor.

Regeringens förslag är att Svenska Kraftnät så snart det är möjligt använder minst 30 miljarder kronor för att kompensera hushåll för höga elpriser. Under presentationen hänvisade man till att man själv hade jobbat mycket för att få EU-kommissionen att lyfta fram just flaskhalsintäkternas potential.

Särskilda omständigheter
I sitt meddelande skriver EU-kommissionen att ”dessa så kallade intäkter från överbelastning måste i första hand användas för att garantera nätkapaciteten”, men ”[u]nder tillsynsmyndigheternas kontroll kan dessa avgifter i vederbörligen motiverade fall undantagsvis användas för att finansiera nödåtgärder för konsumenter, särskilt utsatta hushåll och personer som riskerar energifattigdom samt företag”.

Rebecka Thuresson, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, tolkar också EU-kommissionens meddelande dit att man under ”särskilda omständigheter” kan använda flaskhalsintäkterna till ”särskilt utsatta kunder och företag”.

– Kommissionen ger en öppning till detta i sitt meddelande, säger Rebecka Thuresson. Hon håller med om att den uppkomna elkrisen och Europas hela energisituation har blivit mycket speciell och i vissa delar extrem.

Ej regeringens ansvar
Under presskonferensen visade flera politiker att man har klurat mycket kring frågor som detta. Regeringens utmaning är dock att man ej formellt kan besluta om hur mycket flaskhalsintäkter som ska användas till vad. Det är Energimarknadsinspektionens ansvar.

Anledningen är att flaskhalsintäkterna varken tillhör regeringens budget eller Svenska kraftnäts ordinarie budget. Varken regeringen eller TSO:n ”äger” alltså rätten till pengarna, något EU:s elmarknadsförordning sedan länge har slagit fast – och som Second Opinion har skrivit om i artiklar som Intäkterna som ingen äger och SvK översköljs av flaskhalsintäkter.

Marknad ur tiden
– Regelverket är designat i en helt annan tid för en helt annan prisvärld, säger Peter Wigert, finansdirektör och stf generaldirektör på Svenska kraftnät om dagens extrema flaskhalsintäkter.

Före 2020 låg Svenska kraftnäts inflöde av flaskhalsintäkter runt ett par miljarder kronor om året. 2020 ”exploderade” allt till totalt 8 miljarder kronor. 2021 blev intäkterna 21,5 miljarder och i år landar Svenska kraftnäts prognos på 64 miljarder kronor. Det är dessa miljarder som regeringen nu vill dela mellan hushållen och företag.

Mycket är oklart
En intressant funktion hos flaskhalsintäkter är att de används som underlag för beräkning av stamnätskundernas tariffer. Det betyder att det enligt Energiföretagens tolkning därför inte är möjligt att göra en ”riktad återbetalning av flaskhalsintäkter till en avgränsad del av elkunderna”.

– Hur exakt en utbetalning till elkunder ska gå till är i dag mycket oklart. Det är det Svenska kraftnät nu ska utreda och som Energimarknadsinspektionen senare ska pröva, säger Rebecka Thuresson.

Politiskt meddelande?
Frågan är slutligen hur juridiskt hållbart ett ”meddelande” är. Hur stor legal tyngd har det? Ett politiskt meddelande blir vanligtvis inte automatiskt en del av ett regelverk oavsett hur högt uppifrån det kommer. Är EU-kommissionens meddelande ett notat, ett tyckande eller en anvisning?

– Vi har inte sett uppdraget och vi vet inte i detalj hur det kommer att formuleras. Var allt detta till slut landar får vi se när uppdraget har analyserats och målen satts, säger Peter Wigert.

Och som TSO och myndighet måste väl Svenska kraftnät utgå från existerande regelverk intill annat har klarlagts?

– Ja, så är det. Min bild är att regelverket kring användning av flaskhalsintäkter är ganska styrt. Eventuellt kan energikrisen kanske ge rum för en förändring av dagens regelverk men det kan vi inte se just här och nu, säger Peter Wigert.

Kan inte ”meddela” bort regelverk
Enligt Rebecka Thuresson kan regelverket inte ändras enbart genom ett meddelande.

– EU har inte ändrat elmarknadsförordningen. Den har endast kompletterats med ett meddelade, konstaterar Rebecka Thuresson.

Flaskhalsintäkter är därför fortfarande bundna till uppgiften att komma elkunder tillgodo genom att alltid användas till att ”garantera eller öka” överföringskapaciteten i nätet. Det kan förvisso göras på olika sätt, inte enbart genom att bygga kraftledningar, men intäkterna ska alltid motarbeta flaskhalsar. Om flaskhalsar motarbetas genom att pengar betalas ut till elkunder är en fråga att titta närmare på.

Regeringen går vidare
Oavsett hur det blir med regelverk och rapport i november så har regeringen avslutat sitt arbete i frågan. Det beror inte enbart på riksdagsvalet men också att en svensk regering enligt svenskt statsskick inte hur som helst kan övertrumfa en myndighet med egna beslut.

När eller hur flaskhalsintäkter kan användas som stödåtgärd till elkunder är därför inte, och kommer inte att vara, en regeringsfråga. Regeringen kan alltså inte besluta om hur många miljarder Svenska kraftnät ska betalas ut ur ”sin” flaskhalskassa.

I vilken form ”återföring av flaskhalsintäkter” ska ske är inte upp till regeringen men till involverade myndigheter att avgöra.

– Genom att regeringen nu lämnar uppdraget till Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen så är beslutsansvaret en myndighetsfråga, säger Peter Wigert.

* * *