Annika Helker Lundström: “Vindkraften bidrar till sänkt elpris”

Björn Törnvall och Jonny Fagerström, styrelseledamot i det klimatskeptiska Stockholmsinitiativet, påstår på Second Opinion den 9 mars att vindkraften pressar upp elpriset. Tvärtom bidrar vindkraften till sänkta elpriser genom att den har de lägsta rörliga kostnaderna av alla produktionsslag.

På den nordiska elmarknaden bjuds den billigaste elen (med låga rörliga kostnader) in först och ju mer sådan el som tillförs elsystemet, desto lägre blir elpriset. När elen med de billigaste rörliga kostnaderna inte räcker för att täcka efterfrågan måste den dyrare fossilbaserade kraften tas i anspråk. 

De senaste årens tidvis mycket höga elpriser beror snarare på att den åldrande kärnkraften, som också har låga rörliga kostnader, inte förmått producera el när den behövts som bäst. Detta illustrerades särskilt väl i slutet av förra året, då kärnkraften gick på halvfart och elpriserna i södra Sverige sköt i höjden. En blåsig senhöst med en rejäl produktion av vindkraftsel blev då räddningen för många oroliga elkonsumenter.

Över tid måste givetvis ersättningen för elen täcka inte bara de rörliga kostnaderna, utan även kapitalkostnaderna. Annars kommer nya investeringar att utebli. Producenter av vindkraftsel och annan förnybar el får utöver elpriset även ersättning för elcertifikat. I dagsläget är ersättningen under 15 öre/kWh, vilket kan jämföras med ungefär det dubbla för något år sedan. På konsumenternas elräkning motsvarar det knappt 3 öre för den förnybara elen. Av detta går största delen till el från biobränsleanläggningar, medan cirka en tredjedel går till vindkraften.

De sjunkande ersättningarna för elcertifikat beror bland annat på att kostnaderna för förnybar el minskar och att vindkraften byggts ut mycket snabbare än förväntat. Denna utveckling ger möjligheter för Sverige att kraftigt öka ambitionerna för den förnybara elen.

Energimyndigheten har visat att om Sverige ensidigt ökar ambitionsnivån i elcertifikatsystemet med 15 TWh fram till 2020 så stiger visserligen de svenska elkonsumenternas kostnader för elcertifikaten men, som Energimyndigheten skriver i sin rapport, ”den ökade elproduktionen kommer dock att pressa ner priserna på el och totalt sett kommer genomsnittskostnaden för elkunden att vara lägre”. För den elintensiva industrin, som inte ingår i elcertifikatsystemet, blir besparingen ännu större.

Under 2011 producerade vindkraften i Sverige 6,1 TWh el, en ökning med 74 procent jämfört med 3,5 TWh 2010. Med rätt förutsättningar kan vindkraften bidra med 30 TWh, eller en femtedel av den svenska elanvändningen, om mindre än tio år. Det skulle bli ett kraftfullt bidrag för att minska utsläppen av växthusgaser, öka försörjningstryggheten samtidigt som det skulle generera exportinkomster till Sverige.

Annika Helker Lundström
Vd Svensk Vindenergi

17 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Curt Widlund skriver:

    Det är bra med låga energipriser som beror på kärnkraften och vattenkraften som tillsammans blåsiga dagar ger lågt elpris men när det inte blåser stiger priset som nu under sommaren då uppgraderingar och uppdateringar av kärnkraften sker.

  2. Nils Ronquist skriver:

    När vi talar om el-pris på vindkraft är det med eller utan subventioner? Som Annika Helker Lundström säker vet så måste vindkraften hela tiden ha en back up dvs en annan energiproducerande verk som körs bredvid vindkraften dvs två energiproducerande verk som producerar “samma sak”. Den kostnaden finns aldrig med när vindentusiasterna redovisar kostnaderna för vindkraften. Hela redovisningen i artikeln bygger tydligen på att redovisa så mycket siffror som möjligt så att läsarna blir bortkollrade. Det är samma trick som trollkonstnärer använder sig av.

  3. Olof Hellström skriver:

    Bästa Annika Helker Lundström!
    Ditt inlägg är mycket förvillande därför att Du
    använder enbart det rörliga priset som grund för
    bedömning av vindkraftens konkurrenskraft och
    utan att nämna förslaget om en mycket kraftig
    höjning av elcertifikatbidraget f.o.m 2016 som
    ett villkor från Vindkraftindustrin att öka sin
    investeringsbenägenhet i nya vindkraftverk i syfte
    att kunna möta uppsatta politiska mål.
    Tillverkning och installation av ny vindkraft innebär
    ett stort ianspråktagande av energi och därmed
    utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och
    motsäger helt Ditt påstående.
    Ditt påstående att ökad andel vindkraft skulle öka
    försörjningstryggheten rimmar illa med det faktum
    att denna egenskap är sämst hos denna elkraft-
    källa jämfört med el producerad av kärnkraft,
    vatten,olja,gas och bioenergi.
    Det är i sanning mycket tveksamt om vindkraft
    kan generera några exportinkomster då erfarenheterna hittills pekar på att vindkraftpriset
    för export likaväl kan vara negativt.

  4. Curt Widlund skriver:

    Gäller fram till 2025 då hela EU nätet och “Hansapower bridge” mellan Sverige och kontinenten är klar. Då skall näten integreras och priserna “harmoniseras”. Inga anordningar som kan hindra överföringar mellan länder får installeras är vad EU meddelat.
    Vindkraften måste snarast stoppas då människor och djur blir sjuka av infraljudet från vindkraften.
    Vindkraftetablisemanget hänvisar till nocebo effekt och psykiska problem.
    Militär och polis använder infraljud som även vindkraften producerar till påtryckning vid förhör, straff och skingring av folkmassor som ger samma symtom som vindkraftsjuka drabbas av.
    Jag tror inte polis och militär satsat på infraljud om infraljudet inte hade någon dramatisk påverkan på människor.
    IPPC uppger att energiproduktionen måste storskalig produseras i oljekraftverk med CCS (CO2 lagring) eller kärnkraft för att nå målen i tid till lägre kostnad än småskalig produktion.
    Vi behöver inte vindkraften vi har överkapacitet och exporterar till utlandet.
    Vindkraftens ineffektivitet är 93% av generatorns märkeffekt.
    Ett vindkraftverk producerar energi under ca 12-20 år då verkningsgraden sjunkit med 30% p.g.a. förslitning.
    Vindkraften är den sämsta lösningen för att hindra Global Warming.
    När vindkraftverk säljs till kunder är vindkraftförsäljarnas budskap att framtiden är ljus för vindkraft. Vindkraftverket låter som ett modernt kylskåp.
    När ett nytt vindkraftverk skall ersätta ett gammalt verk måste nytt fundament gjutas med armering då det gamla har annan bultcirkel och ofta vill man sätta upp ett vindkraftverk med högre effekt.

  5. Curt Widlund skriver:

    Betalar du mellanskilnaden till elkunderna om priset stiger i framtiden. Tyskland 3 gånger högre pris.
    EU priserna på el inom EU skall “harmoniseras”

  6. Göran Fredriksson skriver:

    Varför behöver vindkraft subventioneras om den är så billig att den sänker elpriset?

  7. Curt Widlund skriver:

    Det är bara temporärt tills transportnäten till kontinenten inte är någon begränsning som EU skriver. Den dagen får vi samma höga pris i Sverige som i Tyskland, cirka 3 gånger dyrare än idag. Idag står alla elkunder för ett bidrag till vk. Förstärkningen av stamnät och HVDC nätet mot kontinenten skall Svenska elkunder betala. Vi skall istället långsiktigt arbeta för den nya kärnkraften gen lV som är betydligt säkrare, tillförlitlig och billigare än vindkraften.

    Kommunerna har kommit underfund om nackdelarna med vk. Ljudet jämförs av vkföreträdare som med ett kylskåp. Jag har aldrig hört ett kylskåp med det ljudet som ett vindkraftvärk (ä!!) kan framställa.
    “Svenska myndigheter sätter riktvärden så att 80 – 90 % av de som exponeras inte störs.
    Det innebär att man inte räknar med att skydda alla”
    Det betyder att Svenska mydigheter godkänner att 20 % av Sveriges befolkningen får tåla oljudet från vindkraften (2 miljoner människor) .”
    En Australisk sjuksköterska såg fram mot den förnybara energin som denna video visar:
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns51

    Ett vindkraftvärk från brytning av malm, bearbetning till järn, tillverkning, transporter, fundament, vägar, kraftgator, maskiner, förlorad skog som tar upp CO2, öppnar upp skogen för vindfällen. Ekonomiska produktionstiden för ett vkv är 15 – 20 år då har verkningsgraden p.g.a. slitage minskat med 30%
    Verkningsgraden för ett vindkraftverk är ca 20% av generatorns märkeffekt.

    Transportförluster till södra Sverige är 3% anpassning o synkronisering i egna nätet och anpassning till stamnätet. Förlust i stamnätet ca 10%. Skall energin exporteras till industrierna i södra Tyskland får man lägga till mer än 10% energiförluster.
    Lite energi för vkv kostnad, påverkan på människor, djur och natur och måste ersättas efter 15 – 20 år.

    Arne  Lövgren,  Strängnäs hat räknat på totala CO2 utsläppen för ett vkv från brytning av malm ….. till anslutning av vkv rivning, återställning och nyplantering av skog. Vkv kan inte kompensera sin egen CO2 belastning. Jag har också tittat på en total livscykel för ett vkv och kommit fram till liknande slutsats.
    CO2 belastningen från tillverkning av ett vkv är också beroende på var malm är bruten och tillverkning av vkv då vissa länder har högt utsläpp av CO2 för energiproduktion.
    Den energiförbrukning som åtgår från malmbrytning till anslutning, rivning och återställning förbrukar i stort sätt den vkv energi som värket (ä!) kan producera.

    Vindkraftens markanvändning är mer än 2 ha 20 000 m^2. Tornplats ca 3000 m^2, vägar avverkningsbredd ca 10 m längd ca 800 m, kraftgator bredd 10 m längd ca 800 m^2 och uppställningsplatser för maskiner, fordon och arbetsbod. Förlorat CO2 upptag ca 5 – 15 ton/ ha och år under 15 – 20 år + 15 år efter nyplantering. Maskiner som förflyttas utanför vägar river upp marken som avger CO2.

    När det inte blåser snurrar turbinerna utan vind. Det beror på att bladen blir skeva om de har samma ställning under längre tid. Därför tillför man vatten- och kärnkraftenergi ca 10% av märkeffektentill generatorn. Flera säkerhetsfunktioner i vkv drivs med kärn och vattenkraft.

    Vintertid får bladen isbeläggning som ger obalans och värket måste stoppas. Isbeläggning ökar vkv ljudnivå och risker för iskast upp till 400 m radie från vkv. Inskränkning av allemansrätten. Skyltar kan vra uppsatta.

    Kommunerna har kommit underfund om nackdelarna med vk. Ljudet jämförs av vkföreträdare som med ett kylskåp. Jag har aldrig hört ett kylskåp med det ljudet som ett vindkraftvärk (ä!!) kan framställa.
    “Svenska myndigheter sätter riktvärden så att 80 – 90 % av de som exponeras inte störs.
    Det innebär att man inte räknar med att skydda alla”
    Det betyder att Svenska mydigheter godkänner att 20 % av Sveriges befolkningen får tåla oljudet från vindkraften (2 miljoner människor) .”
    En Australisk sjuksköterska såg fram mot den förnybara energin som denna video visar:
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns51

    Ett vindkraftvärk från brytning av malm, bearbetning till järn, tillverkning, transporter, fundament, vägar, kraftgator, maskiner, förlorad skog som tar upp CO2, öppnar upp skogen för vindfällen. Ekonomiska produktionstiden för ett vkv är 15 – 20 år då har verkningsgraden p.g.a. slitage minskat med 30%
    Verkningsgraden för ett vindkraftverk är ca 20% av generatorns märkeffekt.

    Transportförluster till södra Sverige är 3% anpassning o synkronisering i egna nätet och anpassning till stamnätet. Förlust i stamnätet ca 10%. Skall energin exporteras till industrierna i södra Tyskland får man lägga till mer än 10% energiförluster.
    Lite energi för vkv kostnad, påverkan på människor, djur och natur och måste ersättas efter 15 – 20 år.

    Arne  Lövgren,  Strängnäs hat räknat på totala CO2 utsläppen för ett vkv från brytning av malm ….. till anslutning av vkv rivning, återställning och nyplantering av skog. Vkv kan inte kompensera sin egen CO2 belastning. Jag har också tittat på en total livscykel för ett vkv och kommit fram till liknande slutsats.
    CO2 belastningen från tillverkning av ett vkv är också beroende på var malm är bruten och tillverkning av vkv då vissa länder har högt utsläpp av CO2 för energiproduktion.
    Den energiförbrukning som åtgår från malmbrytning till anslutning, rivning och återställning förbrukar i stort sätt den vkv energi som värket (ä!) kan producera.

    Vindkraftens markanvändning är mer än 2 ha 20 000 m^2. Tornplats ca 3000 m^2, vägar avverkningsbredd ca 10 m längd ca 800 m, kraftgator bredd 10 m längd ca 800 m^2 och uppställningsplatser för maskiner, fordon och arbetsbod. Förlorat CO2 upptag ca 5 – 15 ton/ ha och år under 15 – 20 år + 15 år efter nyplantering. Maskiner som förflyttas utanför vägar river upp marken som avger CO2.

    När det inte blåser snurrar turbinerna utan vind. Det beror på att bladen blir skeva om de har samma ställning under längre tid. Därför tillför man vatten- och kärnkraftenergi ca 10% av märkeffektentill generatorn. Flera säkerhetsfunktioner i vkv drivs med kärn och vattenkraft.

    Vintertid får bladen isbeläggning som ger obalans och värket måste stoppas. Isbeläggning ökar vkv ljudnivå och risker för iskast upp till 400 m radie från vkv. Inskränkning av allemansrätten. Skyltar kan vra uppsatta.

    Kommunerna har kommit underfund om nackdelarna med vk. Ljudet jämförs av vkföreträdare som med ett kylskåp. Jag har aldrig hört ett kylskåp med det ljudet som ett vindkraftvärk (ä!!) kan framställa.
    “Svenska myndigheter sätter riktvärden så att 80 – 90 % av de som exponeras inte störs.
    Det innebär att man inte räknar med att skydda alla”
    Det betyder att Svenska mydigheter godkänner att 20 % av Sveriges befolkningen får tåla oljudet från vindkraften (2 miljoner människor) .”
    En Australisk sjuksköterska såg fram mot den förnybara energin som denna video visar:
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns51

    Ett vindkraftvärk från brytning av malm, bearbetning till järn, tillverkning, transporter, fundament, vägar, kraftgator, maskiner, förlorad skog som tar upp CO2, öppnar upp skogen för vindfällen. Ekonomiska produktionstiden för ett vkv är 15 – 20 år då har verkningsgraden p.g.a. slitage minskat med 30%
    Verkningsgraden för ett vindkraftverk är ca 20% av generatorns märkeffekt.

    Transportförluster till södra Sverige är 3% anpassning o synkronisering i egna nätet och anpassning till stamnätet. Förlust i stamnätet ca 10%. Skall energin exporteras till industrierna i södra Tyskland får man lägga till mer än 10% energiförluster.
    Lite energi för vkv kostnad, påverkan på människor, djur och natur och måste ersättas efter 15 – 20 år.

    Arne  Lövgren,  Strängnäs hat räknat på totala CO2 utsläppen för ett vkv från brytning av malm ….. till anslutning av vkv rivning, återställning och nyplantering av skog. Vkv kan inte kompensera sin egen CO2 belastning. Jag har också tittat på en total livscykel för ett vkv och kommit fram till liknande slutsats.
    CO2 belastningen från tillverkning av ett vkv är också beroende på var malm är bruten och tillverkning av vkv då vissa länder har högt utsläpp av CO2 för energiproduktion.
    Den energiförbrukning som åtgår från malmbrytning till anslutning, rivning och återställning förbrukar i stort sätt den vkv energi som värket (ä!) kan producera.

    Vindkraftens markanvändning är mer än 2 ha 20 000 m^2. Tornplats ca 3000 m^2, vägar avverkningsbredd ca 10 m längd ca 800 m, kraftgator bredd 10 m längd ca 800 m^2 och uppställningsplatser för maskiner, fordon och arbetsbod. Förlorat CO2 upptag ca 5 – 15 ton/ ha och år under 15 – 20 år + 15 år efter nyplantering. Maskiner som förflyttas utanför vägar river upp marken som avger CO2.

    När det inte blåser snurrar turbinerna utan vind. Det beror på att bladen blir skeva om de har samma ställning under längre tid. Därför tillför man vatten- och kärnkraftenergi ca 10% av märkeffektentill generatorn. Flera säkerhetsfunktioner i vkv drivs med kärn och vattenkraft.

    Vintertid får bladen isbeläggning som ger obalans och värket måste stoppas. Isbeläggning ökar vkv ljudnivå och risker för iskast upp till 400 m radie från vkv. Inskränkning av allemansrätten. Skyltar kan vra uppsatta.

  8. Curt Widlund skriver:

    Vindkraften väntar bara på att transportsystemet från region 1 till kontinenten inte har några flaskhalsar då flyger priset i Sverige upp med 200 – 300 % över en natt. Svensk industri får inte konkurrera som tidigare med låga energipriser. Tysklands utbyggnad idag ser ut som ett kaos med vindkraft och transportnät. Människor är mycket irriterade över ett virrvarr av vindkraft och kraftgator där energin finns i norr och de stora förbrukarna i söder. Några videobilder från Australien.
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns51
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns47
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns43
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns35
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns34
    http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns28

    ttp://www.eike-klima-energie.eu/videos-anzeige/teil-1-iv-internationale-klima-energiekonferenz-4-ikek-in-muenchen-vortragsvideos/

  9. Curt Widlund skriver:

    EU kräver att Sverige inte får strypa kraftleveranser till kontinenten för att få överkott på el i Sverige med låga el priser. Jag undrar vad våra efterkommande kommer att säga då vår natur är skövlad och ersatt med vindkraftvärk (ä!). Vi fick av våra förfäder ett land i harmoni med naturen och djuren. Sverige liknar mer och mer ett krikslandskap. Uttrycket tagit från ett forum i Tyskland där en professor ansåg Tyskland ser ut som efter 30 åriga kriget. Vi får väl kontra med att Sverige ser ut som efter Merkelkriget mot kärnkraften.

  10. Lennart Johansson@live.se skriver:

    KVA och IVA:s siffror i ”Vägval Energi” visar att ny vindkraft är ungefär dubbelt så dyr som ny kärnkraft. Det gäller också CASES (CostAssessment for Sustainable Energy Systems) som är ett EU-projekt där partners från 20 länder medverkat. Utifrån beräkningar av kostnader för energiproduktion från olika energikällor har bedömningar av framtida kostnader gjorts. När det gäller elproduktion visar resultaten från CASES att den fulla kostnaden, år 2005 resp. år 2030 uttryckt i eurocent per KWh, för kärnkraft är 3,32 resp. 2,40 och för landbaserad vindkraft 6,21 resp. 6,03. Skillnaden mellan kärnkraft och vindkraft ökar alltså över tiden till vindkraftens nackdel.
    Sen frågar man sig naturligtvis hur vindkraftsindustrin tänker hantera det enorma miljöproblem som uppstår när dessa 1000- tals verk ska skrotas. Vingarna består ju av glasfiber som har en mycket begränsad hållbarhet. F.n finns det ingen känd metod att återvinna glasfiber armerad epoxiplast utan det enda som återstår är förbränning.

  11. Curt Widlund skriver:

    Om du vill att vindkraftsagan skall avslutas är ditt förslag perfekt, lägre elpris till förbrukaren av el och högre förluster för vindkraften. Hellre dö utan långdragen pina än att varje år begära av ägarna att uppoffra sig till den förnybara underbara vindkraften.
    Relegionen vindkraft har inga tron gör allt.

  12. Christer skriver:

    Nuvarande reaktorer har vi väl i 20 till? Vad är livlängden på vindkraftverken som man smäller upp idag? Vindkraftbranchen mjölkar bara pengar, ni bidrar inte med något. Det är vi som betalar. Ni förstör bara natur och miljö. tyvärr saknas en sund debatt. Men bubblan spicker också, tyvärr är det ju vi betalar notan, på alla sätt.

  13. Carl Erik Magnusson skriver:

    “Den billigaste elen bjuds in först”: Jaha, men hur kan det komma sig att priset på vindel ibland blir negativt? Vet inte skribenten att vindkraftverk ibland stoppas när de skulle kunna producera som mest därför att det inte lönar sig? Om vi ser på vindparker i goda vindlägen i västra USA så står många verk stilla p g a att underhåll inte lönar sig.
    Varför låter man då inte vinden stå för huvuddelen av elen när det blåser rejält? Svaret är enkelt: Vinden är så nyckfull att ju mer effekt den skulle kunna ge, desto större annan effekt måste hållas “on line”. Vind tränger inte ut fossila bränslen.
    Det är fåfängt att diskutera den energi som produceras när den inte behövs. Diskutera istället effekt “just in time”: Produktion borde väl styras av efterfrågan i synnerhet i en bransch, som inte kan lagra. Det är inte som förr när man kunde vänta med att arbeta till det blåste.
    Att svensk kärnkraft stått stilla i långa perioder är politiskt betingat: Vem ville underhålla verk som skulle avvecklas?
    Möjligen kan man också ifrågasätta textens originalitet-har jag inte läst liknande förut?

  14. Lars Cornell skriver:

    “måste den dyrare fossilbaserade kraften tas i anspråk.”
    Vilken fossilbaserad elkraft? Sådan finns inte i Sverige och export är av flera skäl inte möjlig.
    .
    “bidrag för att minska utsläppen av växthusgaser,”
    Svensk vindkraft har inte den förmågan.Tvärt om är den det mest materialkrävande av alla kraftalternativ och det mest miljöförstörande.

  15. NilsLennart skriver:

    Produktionskostnaden för ett verk på 2,3 MW och 7 000 MWh/år blir 60 öre/kWh.
    Idag är priset för termin 2013 26 öre/kWh. Det fattas några ören! Därför ställs redan förra veckan frågor i riksdagen om det inte går att att höja certitikatsstödet. Vi kommer nog att få se en trevlig resa.

  16. Kjell Lingeblad skriver:

    Ju mera vindkraft desto lägre elpris. Alldeles utmärkt. Nu hoppas vi på att utbyggnaden av vindkraften sätter fart ordentlikt. Kanske kan vi nå den planerade nivån på 30 TWh/år i en inte alltför lång framtid.

    När nu elpriset på NordPool är ca 25 öre/kwh så borde vi åtminstone komma ner till 20 öre/kwh.

    En stilla undran dock. När produktionskostnaden för vindkraften är ca 50 öre/kwh, varifrån kommer de 25-30 öre/kwh som erfordras för att nå lönsamhet?

  17. NilsLennart skriver:

    Plagiat?? Samma debattartikel finns på Newsmill då med Erik Birksten, talesman för Svensk Vindenergi!!
    Krävs ingen orginalitet för att bli publicerad. Men det udnerlättar för mig. Då kan jag ju använda samma svar på båda!!

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet