AGA: ”Kunderna förväntar sig få gas när de behöver den – inte när elpriset är lågt”

AGA: ”Kunderna förväntar sig få gas när de behöver den – inte när elpriset är lågt”

För industrikoncernen AGA är elkostnaden den största rörliga kostnaden. Det är därför med oro bolaget ser på omställningen av elsystemet och ökade krav på efterfrågeflexibilitet. Det kommer att innebära både ekonomiska och tekniska påfrestningar.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

AGA är det ledande gasbolaget i Norden och Baltikum och verksamheten är elintensiv. 

– El är vår största rörliga kostnad. Våra största kunder är också elintensiva industrier, så vi har ett dubbelt incitament i detta, säger Jens Marquardt, energiansvarig på AGA.

Det bästa för AGA:s produktion är att maskinerna går jämnt dygnet runt, det är då de producerar som mest energieffektivt och i det här scenariot krävs alltså en jämn elanvändning. Utifrån det här perspektivet måste en industri som AGA analysera vad energiomställningen i Sverige i praktiken kan leda till.

– Det är många inom den elintensiva industrin som är oroliga för vad resultatet av omställningen kommer att bli. Att kärnkraftens bidrag till baskraften kan vara på väg att försvinna och kanske inte kommer att ersättas är ett problem. Våra maskiner är byggda för att det ska finnas en baskraft som finns tillgänglig hela tiden och kärnkraften är på många sätt byggd för att förse svensk industri med el. Kraven på elsystemet kommer att bli annorlunda när kraft går in och ur systemet hela tiden. En ökad efterfrågeflexibilitet där användningen går upp och ner hursomhelst kommer att ge en lägre energieffektivitet och högre investeringskostnader, säger Jens Marquardt.

I dag är elpriset lågt och kommer enligt de flesta bedömare fortsätta vara det under några år, det är så klart en fördel för AGA menar Jens Marquardt, men till slut kommer priset att stiga och det är då det blir realitet vad omställningen i praktiken leder till.
– För oss finns det en rent ekonomisk aspekt. När priserna svänger mer kommer det att uppstå lägen där vi trots höga elpriser måste låta vår produktion fortsätta och då blir det väldigt dyrt.

Exempelvis har AGA
raffinaderier som kunder, när deras anläggningar sänker sin produktion på grund av elpriset ökar deras efterfrågan på kvävgas. Den används nämligen till så kallad inertering och innebär att man med hjälp av kvävgas i processen ser till så att det inte finns syre i någon ficka som kan antända den brandfarliga produkten.
– Vi har skrivit ett avtal med kunderna att leverera gasen när de behöver den, inte när elpriset är lågt. De förväntar sig att få leveranser från oss, så här finns ett motsatsförhållande för oss i möjligheten att vara efterfrågeflexibla.

Men det finns också möjlighet att när produktionen inte kräver kunna vara flexibel. Jens Marquardt uppskattar AGA:s möjligheter till att dra ner på sin elförbrukning till mellan 10 och 15 procent. Redan i dag utnyttjar företaget den här flexibiliteten genom att de är clearingkund och lägger flexibla bud på Nord Pool Spot. Att vara aktiv på elbörsen blir nyckeln till att klara omställningen för AGA och här finns det också utvecklingspotential.

– Vår uppgift är att minska elkostnaden och här finns det generellt sett mycket att göra. I dag är vi aktiva på Nord Pool Spot fram till klockan 12 dagen före leverans, men det tar gärna slut där. Vi måste bli mer aktiva även på intraday-handeln och reglermarknaden och här finns det förbättringsmöjligheter. För det första måste leverantörerna bli bättre på att synliggöra tjänsterna på de här marknaderna och vi som förbrukare måste öka kompetensen för att kunna ge oss in på dessa i större utsträckning. Jag tror att framtiden ligger i att vara aktiv i leveransdygnet, säger Jens Marquardt.

Kan ni tekniskt förbereda er för att bli mer efterfrågeflexibla?
– Absolut kan man det, men vi gjorde våra största investeringar för 15-20 år sedan med den verklighet som fanns då, dagens läge fanns inte på kartan då. Man kan i dag bygga annorlunda när man väl bygger nytt, men då blir investeringskostnaden högre och då kanske man inte får igenom investeringen.

Ett företag som AGA kan dock inte vara hur flexibla som helst för att kunna upprätthålla en konkurrensmässig produktion. Därför menar Jens Marquardt att EU:s nätkod generatorkoden är ett direkt hot mot deras verksamhet.
– Generatorkoden är vi mest oroliga för. EU säger att vi måste hantera större frekvensvariationer och det klarar inte våra maskiner av. Och det är likadant inom annan industri, för stålprocessen skulle ett elavbrott mitt i smältprocessen vara en mardröm. För raffinaderier kan bara en tiondels sekunds elavbrott innebära stora störningar i hela processen med mycket stora kostnader som följd, vi pratar om tiotals miljoner kronor för ett stort raffinaderi.

Hur kan ni förbereda er på att frekvensspannet kanske kommer att förändras?
– Det är en mycket bra fråga. Vi har byggt våra fabriker för den frekvens vi har i vårt nät. Svenska Kraftnät säger att vi kan vara lugna, de garanterar att de kommer att hantera frågan i det svenska nätet så att vi ska kunna verka. Men om reglerna ändras på EU-nivå, vad blir då det långsiktiga incitamentet för Svenska Kraftnät att hålla frekvensen som inte är lagstiftad. Det här är inte faktiskt helt underbyggt från min sida, utan handlar om en gnagande oro.

Bortkoppling som en sista utväg – hur ser du på det?
– Det skulle vara ett väldigt stort nederlag om det blir så. Vi kan ju förbereda oss om kraftläget ser ut att bli blir tufft. Ser vi att vädret ser tajt ut då lägger vi ett flexibelt bud och köper inte de sista 10-15 procenten och förhoppningsvis har det hjälpt till att minska risken. Men det är klart, den energiintensiva industrin står för knappt 40 TWh av de 140 som Sverige förbrukar varje år, så vi kan inte göra allt, säger Jens Marquardt.

1 Kommentar
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Carl Erik Magnusson skriver:

    Intressant nog finns gammal erfarenhet av detta problem, som dock fick en (tydligen temporär) lösning i början 1800-talet:
    I Stockholm rådde då tidvis svår brödbrist även vid god tillgång på brödsäd. Men trots att såväl stad som omgivande land var fullmatade med väderkvarnar och trots vattenkvarnar i Mälarens utlopp mot Saltsjön kunde man långa perioder inte mala tillräckligt vid svag blåst, även om man då var van vid att jobba vid förlig vind. Problemet fick sin lösning genom bygget av ångkvarnar, främst Eldkvarn, byggd 1805 på nuvarande Stadshusets plats, eldhärjad 1876, återuppbyggd och igång därefter till 1906.
    Vad kan man lära av denna erfarenhet? Jo, det vi kallar för ett energiproblem handlar rätteligen om effekt, dvs tillgång när det behövs; efterfrågan, inte tillgången bör styra. Vi är inte hjälpta av stort utbud när efterfrågan är svag, inte heller av litet utbud vid stor efterfrågan.
    Tyvärr verkar nu politiska strömningar i minoritet längta 200 år tillbaka i tiden.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet