Per Nordlund från Statkraft kritiserar Naturskyddsföreningen på Second Opinion den 1 mars för felaktigt användande av deras siffror i en replik i DN Debatt. Den korta repliken som vi skrev i DN gav dessvärre inte utrymme för ett längre resonemang. Naturligtvis ska rätt vara rätt – 8 av 10 kärnkraftsreaktorer kan inte stängas helt utan risk för effektbrist, om inte ytterligare åtgärder sätts in.
Men vi står fast vid att Statkrafts studie visar att det troligen inte är så svårt att ersätta kärnkraften i Sverige som många hävdar.
De utgångspunkter som Statkraft haft med i sin analys är, liksom Per Nordlund skriver, i princip redan beslutade åtgärder. Det intressanta är alltså att i ett business-as-usual scenario kan 8 av 10 reaktorer stängas med risk för effektbrist under endast en timme per år. Även om alla 10 reaktorer skulle stängas är risken för effektbrist enbart 20 timmar per år, och den maximala effektbristen är då enligt analysen 6300 MW.
Naturligtvis måste vi ha ett stabilt elsystem, som levererar under dygnets alla timmar. Men med tanke på de korta tidsperioderna det rör sig om är det inte omöjligt att tänka sig andra lösningar som kan bli betydligt billigare än att förlänga kärnkraftsparentesen med konstgjord andning.
De största problemen med effektbrist uppstår i Sverige normalt sett under kalla vinterdagar. Detta beror på att vi fortfarande använder cirka 20 TWh el till uppvärmning i olika former, vilket uppskattningsvis rör sig om minst 7000 MW under topplasttimmarna, alltså mer än den maximala effektbristen. En enkel lösning på problemet är således att satsa på energieffektiva byggnader i kombination med andra uppvärmningsformer. Kraftvärme kan exempelvis både tillföra planerbar, förnybar, elproduktion och minska behovet av el under de mest kritiska timmarna.
Med ytterligare satsningar på förbrukarflexibilitet, överföringskapacitet och utökade satsningar på förnybar energi skulle risken för effektbrist minska ytterligare, samtidigt som vi skulle kunna bidra till att exportera förnybar el till andra länder.
Det går naturligtvis inte att klippa kablarna till kärnkraften och fortfarande kunna garantera ett stabilt elsystem, om man inte också genomför andra systemförändringar. Och mot bakgrund av den åldrande kärnkraftens bristande lönsamhet är det just därför av vikt att snarast se över hur stort problemet med effektbrist är och vilka åtgärder som är billigast och mest lämpliga för att lösa det. Där ser vi Statkrafts rapport som ett viktigt bidrag, som politikerna i Energikommissionen bör ta till sig.
Svante Axelsson
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen
6 Kommentarer
Johan L, Tekn Lic
17 mars, 2016: 10:58 f mMan bara konstatera igen – med häpnad – att, som vanligt, på djupet helt okunniga personer och organisationer uttalar sig om kraftsystemets mekanismer och funktionalitet. Ofta bygger dessa uttydare sina kunskaper på hörsägen och i bästa fall andrahandsuppgifter.
SvaraSenaste året har effektfrågan verkligen kommit upp i dagsljuset, vilket i sig är alldeles nödvändigt, men utöver den så finns det en radda andra kraftsystemtekniska aspekter som också är helt avgörande för systemets funktion, t ex reglering och stabilitetsfrågor.
Det som är häpnadsväckande i Svante Axelssons inlägg, och hos andra egenutnämnda förståsigpåare och uttolkare, är att han, och de, helt frankt säger sig ha lösningen på systemnivå. Man kan ju undra om Svante & Co skulle vara beredda att ta över Svenska Kraftnäts roll och ansvar? Knappast är väl det enda svaret! Det är väl inte för inte SvK har anställt alla duktiga medarbetare, många med doktorsutbildning, som sliter just med systemfrågor och marknadsdesign och hur framtidsutmaningarna skall tacklas. Det samma gäller f ö hela Europas transmissions- och distributionsoperatörer.
Kanske du Svante kan hjälpa Svenska Kraftnät, eller dem alla? I annat fall vore en mer ödmjuk inställning och framtoning i frågan klädsam.
Att hållbarhet i miljö- och klimatfrågor är viktigt, på alla sätt, är vi nog alla överens om. Men det måste gå hand i hand med ekonomi också.
mats p
16 mars, 2016: 9:34 f mDet är anmärkningsvärt att Naturskyddsföreningen så kategoriskt ser kärnkraften som det största hotet mot vår natur. Hur skall man annars tolka Svante Axelsson ständiga inlägg i den svenska energidebatten. Sanningen är ju att vattenkraften och nu även den storskaliga industriella vindkraften utgör ett långt större hot mot den svenska naturen och den biologiska mångfalden än vad någonsin den svenska kärnkraften utgör. lägg därtill att den svenska kärnkraften inneburit att landet Sverige under drygt 40 år nu släppt ut mindre CO2 än vad som vore fallet ifall vi aldrig satsat på kärnkraften.
Sedan uttalar sig också Svante Axelsson på ett sätt som tydligt visar på den okunskap som han besitter vad gäller svensk elproduktion och hur olika kraftslag samverkar för att i alla lägen säkra effektbalansen..
Ifall den svenska kärnkraften läggs ner så handlar det defintivt inte om några få timmar eller dagar då effektbehovet inte räcker till. Det handlar om långa sammanhängande perioder då Sverige blir beroende av elimport . En import som på inget sätt kan garanteras, vare sig det gäller typ av elproduktion eller mängden el som Sverige kan garanteras i en situation där kärnkraften lagts ner.
Som exempel räcker det med att gå in på svenska kraftnäts hemsida och plocka fram data för den svenska elproduktionen. Förra veckan är ett bra expempel på hur det kan se ut..
Under perioden 8mars-10mars (3 dygn) såg det ut så här..
Sveriges effektbehov 16500MW -22000MW
Vattenkraft 6500-12000 MW
kärnkraft 8150-8250 MW
kraftvärme 1300-1400 MW
Vindkraft 400-600 MW
Export 500-2500 MW
När landets effektbehov under dagtid låg runt 21000-22000 MW och nattetid ner mot 16000 MW så styrdes denna variation helt genom att eglera vattenkraften mellan ca 6500 MW upp till 12500 MW, Enligt svenska kraftnät så klarar vattenkraft att reglera upp till max ca 13800 MW..
Under denna period gav kärnkraften en konstant effekt av 8250 MW vilket i praktiken är nära den maximala då 02 och R2 nu inte producerar.
Vindkraften som ju många okunniga politiker pekar ut som en viktig ersättare för kärnkraft mäktade under perioden med att levera i snitt ca 500 MW. Detta är mindre än 10% av den totala installerade effekten av vindkraft som idag ligger på drygt 6000 MW.
Kraftvärmen levererade under samma period konstant på nivån 1300-1400MW.
Så hur ersätta effektbehovet från kärnkraft under denna period? med vindkraft? knappast!! med kraftvärme. Ja i så fall genom en gigantisk utbyggnad vilket kräver en stor omställning i synen på hur vi använder vår skogsråvara. Genom import? Ja i så fall genom att under perioden importera mellan 3000-8000 MW !!
Det går förstås att göra detta men till vilka elpriser och vilka länder skall garantera att denna import finns tillgänglig. Nej det troliga är då att sverige behöver nya kraftverk (gas, kol??) vilket givevis då ökar landets CO2 utsläpp från elproduktionen. Vill verkligen Naturskyddsföreningen detta ..
Till dett kommer också att en snabb nedläggning av kärnkraften sätter också än högre tryck på att Sverige skall industrialiesera skogsmark för elproduktion genom meningslös vindkraft vilket på sikt kan innebära en katastrof för vissa arter som idag redan är starkt hotade (Kungsörn och andra fågelarter).
Dessutom kan det ju innebära att mycket mer skogsråvara används för kraftproduktion. Denna skogsråvara kunde användas till annat så som produktion av fordonsbränslen (metanol, DME etc) då det är mycket angelägnare att fasa ut fossila bränslen ur transportsektorn än att fasa ut kärnkraft ur elsektorn!
NEj det är inte enkelt att ersätta kärnkraft. Det är i stället vansinnigt korkat att göra detta då det leder till ökade utsläpp av CO2 från vår elproduktion samt också innebär en utarmning av biologisk mångfald ifall konsekvenen blir fler vindindustrier i svenska skogar!
SvaraDag Mattsson
15 mars, 2016: 9:24 e mAtt norska Statkraft bagatelliserar en nedläggning av merparten av den svenska kärnkraften är naturligt. Nedlagd svensk kärnkraft skapar tidvisa bristsituationer i Sverige vilket innebär goda möjligheter att få upp priset för norsk vattenkraft. Svante Axelsson griper naturligtvis chansen att haka på denna partsinlaga.
SvaraNilsLennart
15 mars, 2016: 2:21 e mDet Svante Axelsson talar om att vi måste göra för att kunna ersätta de kärnkraftsaggregat som nu slås ut av skatteskäl KOSTAR PENGAR. Detta måste betalas av elkonsumenten och till viss del enligt Naturskyddsföreningen av nätkunderna (nätförstärkningar). Att behålla de aggregat som vi har kräver inga stora investeringar. Vågar man förslå att minskat straffskatt på kärnkraft kvittas mot minskat stöd till förnybar kraft? Nej, det var nog för bra.
SvaraBjörn Svensson
15 mars, 2016: 12:14 e mDet kan diskuteras hur ”enkelt” det är att uppnå energieffektivare byggnader; när det kan nås, hur mycket det kostar och vem som ska betala. Samtidigt så innebär energieffektivare byggnader mindre värmeunderlag för kraftvärmeproduktion
SvaraLeif Tollén
15 mars, 2016: 12:04 e mEffektbrist i all ära, men all den CO2 fria el som vi nu exporterar och ersätter en del av den 50 procentiga el som i EU produceras med fossilkraft. I denna stund 3112MW. Finns mer än Sverige att ta hänsyn till.
Svara