Vattenfalls dammsäkerhet håller mycket hög klass. Metodiskt arbete har satt bolaget i det läget och nu gäller det att rusta sig för utmaningarna som väntar. Klimatförändringar ökar vattennivåerna samtidigt som dammarna blir äldre och kräver nya angreppssätt för att behålla säkerheten.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Sverige är förskonat från dammhaverier med långtgående följder. Våra 200 större vattenkraftsdammar har bara vid tre tillfällen, senast 1985, utsatts för dammbrott och följderna har inte varit i närheten av något katastrofscenario. 

– Anledningen är att säkerhetsmarginalerna är mycket stora, säger Claes-Olof Brandesten, dammsäkerhetschef på Vattenfall.

Vattenfall uppmärksammades i höstas i en oberoende granskning för att bolagets dammsäkerhet håller hög nivå. En av granskarnas omdöme är: Generellt sett så kan Vattenfall anse sig ha ett dammsäkerhetsarbete som möter, och inom vissa områden överträffar, normerna för industrin, och kan utan tvekan anse sig vara en ledare inom utveckling och tillämpning.

De två grundläggande byggklossarna för dammsäkerhet är dels att säkert kunna dämma in vattnet, att dammen är tät och stabil, dels att utskovsluckorna fungerar när de behövs så att överskottsvatten kan släppas förbi. Kan man garantera dessa två är anläggningen säker. En första indikator på att säkerheten kan utmanas är vattenläckage. Även om det är litet vet man att vatten flyttar material och att det kan bildas hål, de här hålen kan utvecklas till att gröpa ur dammen lokalt. Om vattnet i läckaget är klart vet man att det inte flyttas material.
– Är vattnet grumligt är det dock en varningssignal, säger Claes-Olof Brandesten.

Men målet är så klart att dammen inte ska läcka vatten. När man arbetar med dammsäkerhet gäller det att hela tiden ha mätinstrument som sitter på rätt platser – där förändringarna sker.
– Vi letar hela tiden efter förändringar. Det är avgörande att vi har mätinstrument på rätt ställen så att vi fångar upp sådant som förändras och det som är de kritiska ställena är ofta zonerna mellan jord- och betongpartier i dammens konstruktion, säger Claes-Olof Brandesten.

Säkerheten av Sveriges dammar bygger på en princip som kallas konsekvensstyrning. Det innebär att kraven på säkerhet är lägre för dammar där följderna av ett dammbrott är betydligt mindre än för de stora dammarna där konsekvenserna skulle bli mer långtgående. Det finns tre säkerhetsklasser. De dammar med högst säkerhetskrav är dammar som vid ett haveri kan ge en kris som drabbar många människor och stora delar av samhället och dessutom hotar grundläggande värden och funktioner. Klassas dammen under detta innebär det att ett dammhaveri kan leda till stora regionala och lokala konsekvenser. Den lägsta klassen omfattar dammar där konsekvenserna är betydligt mildare.

Hittills har dammsäkerhetsarbetet i Sverige styrts av branschen själv, berättar Claes-Olof Brandesten. Genom Svensk Energi har reglerna och kraven bestämts och sedan har vattenkraftsägarna jobbat utifrån detta. Men nu står förändringar för dörren. I en granskning som Riksrevisionen gjorde 2007 konstaterades att kompetensen hos myndigheterna om dammsäkerhet är alldeles för låg. Men det ska ändras.

Den 1 juli förra året ändrades miljöbalken och ett förtydligande om konsekvensklassificering har lagts till och att Länsstyrelsen ska i framtiden avgöra detta.
– Länsstyrelsen ska besluta vilken säkerhetsnivå respektive damm ska ha. Det tycker jag är både rimligt och logiskt att samhället får den här insynen i vårt arbete. Jag vill ha frågor från Länsstyrelsen om vår säkerhet för jag tror att rollspelet utvecklar säkerheten, säger Claes-Olof Brandesten och fortätter:
– Det är viktigt att kompetensen på länsstyrelserna utvecklas, annars kommer det inte att gynna säkerheten. Med det nya systemet betalar vi vattenkraftsägare en tillsynsavgift och det ser jag som valuta för att myndigheterna kommer att se till att personalen blir kompetent att utöva tillsynen.

Svensk dammsäkerhet håller som sagt hög klass, frågan är om det finns någon anledning att oroa sig inför framtiden att säkerheten kommer att försämras. Nej, är Claes-Olof Brandestens svar, men samtidigt sticker han inte under stol med att det finns utmaningar.
– Klimatförändringen är en sådan. Vi upplever att vi är i en klimatförändring och det påverkar hur mycket vatten som kommer att rinna i älvarna där våra dammar finns. I ett scenario med mer vatten handlar det om att antingen släppa förbi mer vatten och då gäller det att utskovsluckorna håller måttet, eller att kunna hålla inne mer vatten och då gäller det att dammarna har marginaler för detta.

Om klimatförändringarna är den externa utmaningen är utvecklandet av ännu mer gedigna mätsystem för att säkerställa säkerheten den interna utmaningen.
– Vi är en bransch som bygger på empirisk erfarenhet och vi har en historia av att ha prövat oss fram. Vi rör oss nu i en riktning som bygger mer på vetenskapliga metoder där vi genom vårt sätt att mäta säkerheten och verifiera den kan ge en tydligare verifikation på att våra dammar är säkra.

I takt med att dammarna blir äldre kommer också nya förändringar som måste kunna mätas. Men att utveckla säkerheten är resurskrävande. Och samma verklighet gäller för dammsäkerheten som övriga delar av elbranschen, de låga elpriserna sätter ekonomiskt tryck på utvecklingsmöjligheterna och här kan orimliga säkerhetskrav bli en bromskloss.
– Vi måste ha lönsamhet i vår bransch och säkerhet kostar pengar samtidigt som de ekonomiska marginalerna blir mindre och mindre. Risken finns att en del dammar kan kräva sådana åtgärder så att man inte har råd att genomföra dem. Då kan det bli aktuellt att riva ut dammen, säger Claes-Olof Brandesten.

Fakta – Grundläggande terminologi

Magasin: Den mängd vatten som däms upp av en eller flera dammar.
Dammanläggning: Samlingsbegrepp för en eller flera dammar som tillsammans dämmer upp ett magasin och/eller skyddar lägre liggande områden från översvämning. Begreppet innefattar även dammar som reglerar vattenytor i anslutning till magasinet.
Damm: En vattenanläggning som ska dämma eller utestänga vatten.
Dammhaveri: Okontrollerat utströmmande av det vatten som dammen är avsedd att dämma upp eller utestänga.