Efter att ha varit i process sedan 2011 är stunden här för EU:s nätkoder. Den första av ungefär tio koder är klar för godkännande före årsskiftet eller senast i början av nästa år.
Konsekvenserna för Norden kommer på kort sikt inte bli så stora men på längre sikt kommer vi märka förändringarna. Den bedömningen gör Fredrik Norlund, departementssekreterare på energienheten.
Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi
Med det tredje marknadspaketet vill EU skapa en inre marknad för el och gas. Ett av de viktigaste verktygen för att lyckas med målet är Framework Guidelines & Network Codes, eller nätkoderna som de oftast kallas. Tiotalet nätkoder planeras där respektive kod har olika inriktning (se fakta längre ner) och är detaljrika regleringar för att integrera elmarknaderna.
Exakt hur nätkoderna ska utformas arbetas fram i ENTSO-E, organ för transmissionsnätsoperatörerna, och ACER, organ för tillsynsmyndigheterna. Deras förslag bearbetas sedan av kommissionen som lägger fram ett förslag till en kommitté bestående av medlemsländerna. Det är här det avgörs om nätkoderna ska antas, den här fasen kallas kommitologifasen.
Den första nätkoden, förkortad CACM och som hanterar handeln och överföringen mellan länder, är nu nära antagande. Men det har tagit längre tid än EU planerade att ta sig hit.
– Varför det har blivit försenat är svårt att sia om. Men önskemålet att CACM ska vara klar innan de andra nätkoderna kan färdigställas är en faktor, den ligger till grund för alla andra koder. Ett förslag på CACM från ENTSO-E var klar i september 2012, det är två år sedan och det kan man ju tycka är lång tid, säger Fredrik Norlund, departementssekreterare på energienheten på näringsdepartementet, men han poängterar också att kommissionen har omarbetat det ursprungliga förslaget och att det på ett naturligt sätt påverkar tiden för processen.
Nätkoden CACM befinner sig nu i kommitologifasen.
– Det här är själva slutklämmen på den långa processen innan förslaget blir rättsakt. Nu ska det diskuteras och man behöver komma till en punkt där förslaget har ett brett stöd så att man uppnår den kvalificerade majoritet som behövs, säger Fredrik Norlund.
Kan man se olika åsiktsgrupperingar bland medlemsstaterna som gör arbetet svårt?
– Det finns skilda åsikter om vissa delar men det handlar också om att regelverket ska bli så bra som möjligt. Ett exempel på en fråga som diskuteras är konkurrensutsättning av elbörsernas verksamhet. Elbörserna i Europa har ju en karaktär av infrastruktur och fungerar inte perfekt för konkurrensutsättning i alla led, men i andra, det gör det komplicerat.
Fredrik Norlund ger exempel på vad det kan handla om genom att lyfta upp den täta kontakten mellan elbörsen och systemoperatören som i dag är central på varje enskild marknad för att budet på börsen ska kunna resultera i ett fysiskt flöde i elnäten.
– Det här måste funka rent tekniskt och informationsflödet har man i dag upparbetade rutiner för, men om elbörserna ska konkurrera med varandra måste man hitta former för det nya flödet. Det är den här typen av frågor som måste diskuteras så att systemet blir robust och funkar. Koderna är väldigt tekniska och detaljrika så det är inte alltid politiska överväganden det handlar om, vi har därför tät kontakt med våra myndigheter och inhämtar synpunkter från marknadsaktörerna, säger Fredrik Norlund.
Nätkoden CACM sjösätts antagligen inom kort, när kommer samtliga koder vara beslutade och genomförda?
– Det är svårt att spekulera i. För det första ska ju alla koder antas av medlemsländerna och sedan har de olika koderna olika tidsimplementering. En del av diskussionen är just tidsaspekten, när är det rimligt att respektive kod implementeras? Men om man tar utkasten till de tekniska koderna så har bestämmelserna en implementeringstid på upp till två till tre år efter antagandet. Antas de under 2015 så är allt på plats mellan 2017 och 2018, säger Fredrik Norlund.
Bedömer du att det finns några motsättningar mellan nationella initiativ och EU:s mål med nätkoderna? Till exempel skulle utvecklingen mot kapacitetsmarknader i vissa länder kunna vara en sådan.
– Utvecklingen som vi ser parallellt i medlemsstater med till exempel kapacitetsmarknader är något som den svenska regeringen uttalat sig kritiskt till och menar att det finns andra lösningar på just den problematiken. Men detta är framför allt ett effektproblem och den frågan hanteras inte av nätkoderna.
Fredrik Norlunds bedömning är att på sikt kommer den nordiska elmarknaden påverkas positivt av nätkoderna. Den ökade integrationen och att marknaden växer kommer ge ökad konkurrenskraft och bättre försörjningstrygghet, menar han. Men det är på sikt, när vi ser de här effekterna är svårt att i dag avgöra.
De kortsiktiga konsekvenserna är också svårbedömda, men Fredrik Norlund tror att till exempel CACM inte kommer att innebära så stora förändringar för den nordiska elmarknaden. Mycket av det som regleras i CACM har vi i Norden redan infört på frivillig väg.
– Det kommer inte bli några dramatiska förändringar tror jag, men det är klart att Svenska kraftnäts verksamhet kommer att påverkas med exempelvis nya rutiner och krav på nya IT-system et cetera, Energimarknadsinspektionen kommer att behöva fatta många nya beslut och nya bestämmelser kommer att påverka både regionnätbolagen och produktionsanläggningarna. Det kommer att öka rapporteringsplikten och administrationen för marknadens aktörer, säger han.
När man jämför Norden med övriga elmarknader ligger vår marknad långt fram och det påverkar konsekvenserna för vår del.
– Vi ligger långt fram, det är helt klart. På många områden är den nordiska marknaden – med sitt sätt att ordna handeln dagen före och samma dag samt hur vi löser balansfrågan – en målbild för utvecklingen inom övriga EU. Men detta gäller inte generellt, så vi kommer också behöva anpassa oss till nätkoderna, säger Fredrik Norlund.
Fakta: Innehållet i de tio nätkoderna
Capacity allocation and Congestion Management
Kapacitetsallokering och hantering av överföringsbegränsningar
Requirements for Generators
Tekniska krav och regler för anslutning av elproduktionsanläggningar
Electricity Balancing
Balansreglering
Forward Capacity Allocation
Långsiktiga kapacitetstilldelningsregler och hantering av risksäkringsprodukter
Demand Connection
Tekniska krav och regler för anslutning av förbrukare
Operational Security
Driftsäkerhet
Operational Planning and Scheduling Driftsplanering
Load Frequency Control and Reserves
Frekvensreglering och reserver
High Voltage Direct Current Connections
Tekniska krav och regler för anslutning av högspänd likström
Emergency and Restoration
Nöddrift och dödnätsstart
1 Kommentar
Håkan Larsson
27 november, 2014: 9:07 e mTror det blir bra?
SvaraSka vi inte kunna begära bättre träffsäkerhet av SVK, Ei och miljödepartementet. Det är klart att all nätverkskoder tendererar bli kostnadsdrivande, och det blir vi som ska försöka förklara för våra kunder varför de ska betala mer för samma vara.