Om man ska bygga en ny anläggning för att producera el är det vattenkraften som har lägst produktionskostnader följt av vindkraften. Det visar Elforsk i sin studie ”El från nya och framtida anläggningar”.
Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi
Med jämna mellanrum sedan 2000 har Elforsk presenterat en studie över vilket sätt som är det billigaste för att producera el i nybyggda anläggningar. I går var det dags för den femte rapporten som presenterades på ett lunchseminarium arrangerat av Svensk Energi. I studien har kostnaderna för 28 olika anläggningstyper analyserats, det handlar om såväl anläggningar som bara producerar el, som anläggningar som producerar både värme och el. Man har också tittat på hur kraftslagens produktionskostnader ser ut med och utan ekonomiska styrmedel, det vill säga elcertifikatsystemet och olika skatter.
Slutsatsen är att utan styrmedel är vattenkraften billigast, följd av landbaserad vindkraft. Lägger man till styrmedlen blir ordningen den omvända: vindkraften är billigast före vattenkraften. – Om vi jämför med den tidigare studien från 2011 så ser vi att vattenkraften fortfarande är billigast, vindkraften har blivit billigare och kärnkraften dyrare, säger Helena Sellerholm, områdesansvarig för el- och värmeproduktion på Elforsk och fortsätter:
– El från kol och avfall är allra billigast men då ska man komma ihåg att kol är ju inte aktuellt i Sverige och att kostnaden för el från avfall är så låg beror på att det förutsätter att man samtidigt producerar värme. Skulle man bara producera el i en sådan anläggning skulle kostnaden bli betydligt mycket högre.
På seminariet väcktes frågan varför vindkraften har blivit billigare. Svaret är att teknikutvecklingen har gått framåt och man får helt enkelt ut mer energi per investerad krona. Att avgöra kärnkraftens produktionskostnader konstaterades som svårt, inte minst eftersom det under flera decennier har byggts väldigt lite ny kärnkraft i Europa. Men en förklaring till varför kostnaderna har stigit är att säkerhetskraven har ökat.
Det kraftslag som sedan förra studien har sänkt sina produktionskostnader mest är solkraft.
– Produktionskostnaden för solkraft är betydligt lägre än 2011. Då ansågs kraftslaget vara semi-kommersiellt, men nu så finns det att tillgå på marknaden på ett annat sätt, säger Helena Sellerholm.
Men sol är också fortsatt det kraftslag med klart högst produktionskostnader. I studien har man använt en kalkylränta på antingen 6 eller 10 procent. Vid en 6-procentig ränta ligger elproduktionskostnaden utan styrmedel för solceller på ett villatak på 170 öre/kWh, för en solpark sjunker det till drygt 90 öre/kWh. Det går att jämföra med 46 öre/kWh för vattenkraft och 51 öre/kWh för en landbaserad vindkraftspark.
Men om man lägger till styrmedel förändras bilden.
– Med styrmedel närmar sig sol de övriga kraftslagen, säger Helena Sellerholm.
Produktionskostnaden sjunker då till 106 öre/kWh, också för vindkraften förändras kostnaden och kraftslaget får då lägst produktionskostnader av alla: 35 öre/kWh. För kärnkraften stiger dock produktionskostnaderna om man räknar in styrmedlen: från 54 till 60 öre/kWh. Utan styrmedel har produktionskostnaden stigit med 10 öre/kWh sedan studien 2011.
I de anläggningar där det produceras både el och värme har de anläggningar där man eldar sorterat avfall (RDF) lägst elproduktionskostnader: 30 öre/kWh utan styrmedel, 33 öre/kWh om styrmedlen inkluderas. Elproduktionskostnaden från hushålls- och industriavfall är negativ, alltså en intäkt, men förutsätter samtidig värmeproduktion.
FAKTA
Så här är studien gjord
Beräkning av elproduktionskostnad för respektive anläggning är gjord utifrån specifika indata per anläggning samt med vissa generella förutsättningar. Beräkningarna är gjorda med hjälp av en beräkningsmodell och finns i form av en webbaserad beräkningsapplikation där egna jämförelser kan göras.
Produktion av enbart el – utan styrmedel (6 respektive 10 procent i kalkylränta)
Produktion av enbart el – med styrmedel (6 respektive 10 procent i kalkylränta)
Källa: Elforsk
6 Kommentarer
6 Kommentarer
Är Det Dyrt Att Bygga Vattenkraftverk? - 2023, Snickeri
22 januari, 2023: 4:18 f m[…] Elproduktionskostnaden från hushålls- och industriavfall är negativ, alltså en intäkt, men förutsätter samtidig värmeproduktion. FAKTA Så här är studien gjord Beräkning av elproduktionskostnad för respektive anläggning är gjord utifrån specifika indata per anläggning samt med vissa generella förutsättningar. Produktion av enbart el – med styrmedel (6 respektive 10 procent i kalkylränta) Källa: Elforsk 5 Kommentarer Visa hela svaret […]
SvaraChristoffer Hällsten
20 november, 2014: 7:55 e mVärt att tänka på när man tar till sig den presenterade produktionskostnaden är att den förhöjda fastighetsskatten för vattenkraftsproduktion inte anses vara ett styrmedel.
Den beräknade kostnaden för vattenkraft har genomförts med den för vattenkraften mycket högre fastighetsskatten. På s.23 kan man läsa att;
”Fastighetsskatten för vattenkraft uppgår sedan år 2011 till 2,8 % av
taxeringsvärdet och år 2013 upptaxerades vattenkraften ca 50 % vilket enligt beräkningar utförda av Svensk Energi [18] innebär att fastighetsskatten i snitt gick upp från tidigare ca 5,5 öre/kWh till ca 8,9 öre/kWh.
Svensk Energi [18] har tagit fram genomsnittliga kostnader för fastighetsskatt utslaget på elproduktionen för olika teknikslag enligt nedan;
Vattenkraft 8,9 öre/kWh
Vindkraft 0,4 öre/kWh
Kärnkraft 0,3 öre/kWh
Övrig värmekraft 0,1-0,5 öre/kWh
Vid beräkning av elproduktionskostnaden i denna rapport har de generella kostnaderna för vatten- vind- och kärnkraft ovan använts. Övrig värmekraft har belastats med 0,5 öre/kWh, bortsett från elcertifikatsberättigade kraftvärmeverk som istället belastas med 0,7 öre/kWh utifrån beräkningar nämnda ovan”
Utöver det märkliga med att fastighetsskatten inte utjämnas mot övriga produktionsslag så hittar jag också det här vilket inte är helt försumbart i sammanhanget.
”Förutsättningen i projektet har varit att all elproduktion sker enligt dagens elsystem och de förändringar som kan påverka dagens elsystem är på marginalen (dvs. tar inte hänsyn till förändringar på lång sikt i installerad effekt för olika kraftslag). Detta innebär bl.a. att ingen hänsyn har tagits till eventuella kostnader för att installera effekt som kan balansera intermittenta kraftslag som sol- och vindkraft, vilket skulle kunna bli aktuellt i ett framtida elsystem där en större andel av elproduktionen skedde med sol- och vindkraft.”
Rapporten finns på http://www.elforsk.se/Rapporter/?rid=14_40_
SvaraPer Åhlström
20 november, 2014: 4:29 e mI kostnaderna för respektive kraftslag bör också backupkraften räknas in. För kärnkraft måste behovet av gasturbiner som kan ta över vid reaktorstopp tas med. Eftersom sol och vind kan variera snabbt mellan noll produktion och full produktion måste rimligen lika många kWh backup som kWh vind och sol byggas. Det är en kostsam överkapacitet som måste kostnadsföras på kontot för sol och vind.
SvaraTill detta måste också läggas de kostnader för elnätsutbyggnad som respektive kraftslag kräver.
Att det ska vara så förtvivlat svårt att göra åtminstone ett försök att skapa en rättvis jämförelse är svårt att förstå.
Dessutom är det nog dags att ta in både kol-, gas- och olja i jämförelserna. Om kärnkraften ska avvecklas är det de enda alternativ som står till buds.
Möjligheterna att bygga ytterligare vattenkraft i Sverige är små och lika ”inaktuella” som kol. Varken vind, sol eller vattenkraft kan lösa de problem som Sverige står inför om kärnkraften ska avvecklas.
Det går faktist inte att trolla med kraft, även om det går att trolla med siffror.
Thomas Jakobsson
20 november, 2014: 2:52 e mIntressant. Rejält märkligt är, att kostnader för reglerkraften för vindkraft EJ är med bland kalkylparametrarna. Minst lika märkligt är, att drifttiden för vindkraft (land) anges vara 33% och för hav hela 42%. Enligt vindstat ligger landbaserad vindkraft vid 17 – 22% total drifttid/år, vilket ger sammantaget helt andra kostnader.
Man måste fråga sig hur länge/mycket tänker respektive ansvarig organisation/myndighet fortsätta ljuga med dessa elementära/avgörande faktorer???
Ni borde skämmas!
SvaraPer Persson Eckerström
20 november, 2014: 12:15 e mDet är lugnt, den som söker hen letar…
Miljöanpassning vattenkraft nämns inte med en bokstav el. siffra i rapporten. Nu är det ju svårt att avgöra eftersom man kan baka in det i mängden producerad el men om vi t.ex. tar Umluspen i Umeälven som ligger på 94 MW och producerar ~401 GWh/år och Abelvattnet i samma älv ligger på 4,6 MW och producerar ~14,2 GWh/år och jämför det med siffrorna i rapporten där 90 MW producerar 360 GWh/år så skulle man väl kunna anta att begreppet miljöanpassing av vattenkraft helt utelämnades i denna rapport.
http://elforsk.se/Rapporter/?rid=14_40_
SvaraPer Persson Eckerström
20 november, 2014: 11:28 f mEn intressant uppgift i detta fall vore ju att veta vart vattenkraftverken i detta fall skulle byggas, om de är miljöanpassade med minimitappning och fungerande faunapassage o.s.v.
Finns rapporten att tillgå eller är detta inlägg tänkt som någon form av propaganda?
/P
Svara