Regeringens förslag till höjd skatt på kärnkraften är grumligt motiverad och grusar förutsättningarna för framtidens energisystem, skriver Svensk Energis vd Kjell Jansson i en debattartikel.

I regeringsförklaringen hörde vi nyligen ord om öppen diskussion i en energikommission. Vi hörde även att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. I media talas det om att marknaden ska avgöra när kärnkraftavvecklingen ska ske. Med rätt förutsättningar kan det låta rimligt. Men när orden ska omsättas till handling, ser frågan helt annorlunda ut. 

Sverige behöver ett stabilt elsystem som ger trygga elleveranser. Vi behöver säker tillgång både på energi och effekt. Därför finns en koncensus att kärnkraften behövs i Sverige och kommer att behövas inom en överskådlig framtid. Att kärnkraften behövs grundar sig i kärnkraftens viktiga egenskap att kunna garantera effekt i alla lägen, en egenskap som nytillkommande produktion ofta saknar.

Våra befintliga kärnkraftverk underhålls och säkerheten utvecklas. Säkerhetsinvesteringar kommer att behövas så länge kärnkraften behövs. Svensk Energi finner det oerhört problematiskt att regeringen i detta läge föreslår att höja effektskatten för kärnkraftverken, en punktskatt som enbart rör ett enda kraftslag och som är baserat på anläggningens termiska effekt.

Grumlig motivering 
Förslaget motiveras bland annat med att skatten inte höjts sedan 2008. En höjning på 17 procent ligger dock betydligt över inflationen. Det anges även att den syftar till att skapa ytterligare finansiellt utrymme. Frågan handlar således om politik och inte kärnkraftens kostnader. Det är oroande eftersom det stör marknadens funktion och påverkar branschens investeringar. Kärnkraftsägarna bidrar redan med drygt fyra miljarder kronor per år, enbart genom effektskatten. En höjning med 640 miljoner kronor per år, är ingen liten fråga. Det är pengar som istället kan användas både till säkerhetshöjande åtgärder i kärnkraftverken och till investeringar i annan produktion, företrädelsevis förnybar.

En redan ifrågasatt skatt
Effektskatten är ifrågasatt av flera skäl. Skatten, i dess nuvarande utformning, kan strida mot EU:s konkurrensregler. Ett avgörande väntas under början av 2015. Att i detta läge höja en redan ifrågasatt skatt, uppfattar vi som provocerande.

Skatten är knappast teknikneutral. Den snedvrider konkurrensen och fördyrar de fasta kostnaderna för ett enskilt kraftslag. Kanske är den ett indirekt stöd till andra kraftslag som mycket väl kan konkurrera på egna meriter och som redan har ett fungerande stödsystem. Det är inte rimligt på en marknad.

En effektskatt, trots namnet, bidrar inte till att säkra tillgången på effekt som behövs för stabil elproduktion. En ytterligare höjning risker förtida avstängning av kärnkraft. Och detta görs när egenskapen att kunna garantera effekt, behövs som mest.

Att ytterligare höja effektskatten stör således marknaden och förvärrar snedvridningen i konkurrensen. Med sådana käppar i hjulet blir det knappast marknaden som på ett korrekt sätt bestämmer när avvecklingen av  kärnkraften bör ske. Effektskatten bör slopas, inte höjas.

Från ord till handling
En regering som menar allvar med att tillsätta en energikommission och öppna upp för samtal över blockgränserna, bör ge full frihet åt uppdraget. Låt energikommissionen hantera framtidens energisystem men låt bli att fatta förhastade beslut som grusar kommissionens förutsättningar för öppna och konstruktiva samtal. Ställ krav på marknadens aktörer att stå för egna kostnader, men låt det gälla alla kraftslag och handla om verkliga kostnader som kan motiveras. Låt marknaden fungera med teknikneutrala och långsiktiga spelregler.

Ska vi nå ett hållbart energisystem med trygga elleveranser, krävs andra verktyg än höjd effektskatt på anläggningar som fortfarande behövs för att producera för att möta elbehovet och som praktiskt taget gör det utan koldioxidutsläpp.

Kjell Jansson
Vd Svensk Energi