I morgon integreras systemen för flera av de europeiska elmarknaderna som ett viktigt steg för att på sikt nå en effektivare prissättning på den gemensamma europeiska elmarknaden. Men samtidigt hotas utvecklingen av nationella kapacitetsmarknader, menar Nord Pool Spots vd Mikael Lundin.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Finanskriser i flera medlemsländer och Storbritanniens kritiska EU-inställning till trots, så tuffar EU på mot en gemensam inre marknad för el. Nu på tisdag sker ett viktigt steg. Då kommer elmarknaderna i Norden, Baltikum, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Polen och Österrike kopplas samman och prisberäkningen för dessa marknader hanteras i samma datasystem. 

I och med detta harmoniseras också marknaderna vad det gäller vissa regelverk och procedurer. Tretton nätägare och sju kraftbörser har samarbetat för att lyckas uppfylla EU:s mål och steget omfattar 75 procent av elförbrukningen i Europa, enligt Nord Pool Spot.
– Alla bud som lämnas i Europa ska in i samma mjukvara, vilket innebär att alla marknaderna får samma prisberäkning och att priset kan sättas effektivare. Elen och överföringen i kablarna kommer att handlas vid samma tillfälle, säger Mikael Lundin, vd för Nord Pool Spot.

Syftet är att elen inom Europa ska användas på ett effektivare sätt, eftersom målet är att likviditeten ska öka genom att handeln mellan de olika marknaderna ska öka. Efterhand kommer vi att se en prisutjämnande effekt.
– Det blir ingen automatisk prisutjämning på tisdag, utan den kommer vi få se på längre sikt. Jag tror att om vi kommer att jämföra 2003-2013 med 2013-2023, så kommer vi se att priserna är mer lika mellan de olika elmarknaderna, säger Mikael Lundin.

Man kan jämföra den nya euroepiska elmarknaden med de fyra elprisområdena vi har i Sverige i dag. Det som då bestämmer hur lika priserna mellan de olika områdena blir är överföringskapaciteten i kablarna.
– Det som ytterst avgör effekterna av prisutjämningen är hur mycket kabel det finns mellan de olika länderna. Att vi binder samman de olika marknadernas mjukvara innebär att vi kommer att tydliggöra var flaskhalsarna finns. Alla flaskhalsar kommer man dock aldrig att kunna bygga bort, det är inte nationalekonomiskt försvarbart, men ju fler man kan bli av med desto bättre för en effektiv marknad och en effektiv prissättning. Vi kommer dock aldrig få ett och samma elpris i hela Europa, det är en utopi, säger Mikael Lundin.

Kabelutbyggnaden är alltså nyckelfrågan och här tycker Mikael Lundin att den utbyggnadsplan som finns nationellt och det ekonomiska understöd som finns från EU lovar gott. Men frågan stannar inte här, bara för att kablarna kommer på plats kommer vi automatiskt att se en effektivare prissättning. Mikael Lundin ser med oro på vad regleringar och subventioner av den förnybara kraften för med sig ur ett marknadsperspektiv.
– Om man ska tala om hot mot den effektiva prissättningen så är regleringar och subventioner av den förnybara kraften i form av sol och vind ett sådant. Det är inte bara i Tyskland man diskuterar hur man ska säkerställa att kapaciteten finns när det inte blåser eller solen skiner. Storbritannien har kommit längst i hur en kapacitetsmarknad skulle kunna se ut och även i Frankrike förs det diskussioner.

Varför ser du detta som ett potentiellt hot?
– Jag vet inte exakt hur, men det finns en risk att alla tänker på de nationella intressena och löser frågan nationellt genom att hantera problemen med subventionerad förnybar kraft med regleringar. Man lappar och lagar så till slut blir det så många olika saker som påverkar markanden så att den inte blir förutsägbar för marknadens olika aktörer.

Kommer vi att få se samma diskussioner i Sverige som i de länder du nämner?
– Jag har svårt att se det, för vi har ett gynnsamt läge med vår vattenkraft som ju i dag är det enda sättet som vi kan lagra kraft. Med den kan vi reglera den förnybara kraften.

Hur kan utvecklingen i övriga Europa påverka den nordiska marknadsmodellen?
– Jag vet inte, det är väldigt svårt att säga. Jag kan bara konstatera att det här är den stora frågan för prissättningen generellt och också för den integrerade prissättningen, det är här de stora frågetecknen finns. Jag har jobbat med elpriser i tjugo år och jag har aldrig sett en så stor osäkerhet i att se vart elpriset är på väg och det är på grund av de statliga regleringarna. Det här är frågetecken som gäller för längre fram i tiden, men just nu ser det väldigt ljust ut genom att vi integrerar de olika marknaderna. Det som händer nu är resultatet av ett mycket bra EU-samarbete.