Det finns pengar att tjäna på en effektivare användning av energi. Fördelarna är ofta mycket större än bara en lägre elräkning.

Tittar du närmare på hur energieffektivisering påverkar produktionen kommer du att märka att varje sparad kilowattimme är en möjlighet till ökad konkurrenskraft. Låt mig ge ett exempel: En av våra kunder hade en elräkning på 11 miljoner kronor om året. Företaget investerade 10 miljoner kronor i energisnålare teknik. 

Ett par år senare visade det sig att elräkningen var lika stor som tidigare. På ytan kunde man inte direkt se fördelarna med satsningen på energieffektivisering. Men den nya tekniken hade inte bara dragit mindre el, den var också driftssäkrare och effektivare. Om kunden hade haft den gamla tekniken kvar hade elnotan slutat på 16 miljoner kronor, räknade våra energikonsulter ut. Och produktiviteten hade varit sämre.

En satsning på energieffektiv teknik innebär inte bara mindre användning av el och bättre drift. Även slitage och behovet av underhåll minskar, vilket i sin tur betyder att utrustningen håller längre. Återbetalningstiden på den här investeringen var till att börja med beräknad till tio år. Den betalade sig efter tre och ett halvt. Och ofta behöver inte energieffektivisering kosta särskilt mycket: För några år sedan sänkte Bo Titusson på Ekenäs Mekaniska utanför Vetlanda användningen av energi med en tredjedel – trots att produktionen fördubblades.

Bo Titusson följde kablar och kopplingsscheman, klättrade på stegar, letade apparater, antecknade effekter och beräknade driftstider. Enbart genom att kartlägga användningen av el och sedan ställa om styrsystem kunde han och företaget spara tredjedelen. I princip samma metod använder Tomas Dahlman, chef för Electrolux globala energistrategi: han och hans medarbetare har specificerat vad som ska mätas i alla fabriker, sedan samlas värdena i ett vanligt Excel-dokument och analyseras.

Precis som när Bo Titusson genomförde sin energiinventering i Vetlanda handlar det om ett slags detektivarbete; att kartlägga, följa upp och rapportera. Men även energieffektivisering som innebär en större investering kan snabbt löna sig. Exemplet i inledningen av artikeln visar att hela livscykeln påverkas om man gör en maskin eller en process energieffektivare.

I den svenska basindustrin, som till stor del består av energiintensiva verksamheter som pappersindustri, gruvor och stålverk, innebär det stora besparingar och därmed förbättrad konkurrenskraft. Vi kan alltså spara oss till framgång, om vi inte stirrar oss blinda på elräkningen, utan inser att bättre och effektivare teknik innebär vinster på flera plan. Att vara först och bäst på energieffektiv teknik ger också en bra position för framtiden, när förnybar energi och intelligenta elnät kommer att ändra dagens energisystem och skapa ännu större behov av tekniska helhetslösningar. Du kan tjäna på att bli hållbarare. Du kan spara dig till framgång.

Tommaso Auletta
Energy Efficiency Manager, ABB

ÖVRIGA ARTIKLAR I DEBATTEN:
Fredrick Federley, riksdagsledamot och kandidat till EU-parlamentet
Fredrik Bergström och Tore Englén, WSP
Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige
Niclas Damsgaard, chef för Sweco Energy Markets
Mikael Höök och Simon Davidsson, forskare vid Uppsala Universitet
Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen
Lotta Gröning, samhällsdebattör
Malin Thorsén, projektledare på Svensk Energi