Utbyggnaden av vindkraften bromsar inte in, enligt Svensk Vindenergis prognos, men de menar samtidigt att en justering av elcertifikatsystemet måste till annars kommer sannolikt en inbromsning.
– Om Energimyndigheten inte justerar kvoterna så kommer utbyggnaden att stanna upp till följd av det stora överskottet av elcertifikat, säger Mattias Wondollek på Svensk Vindenergi. 

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Energimyndigheten kommer allt närmare sitt förslag om eventuella justeringar av elcertifikatsystemet i kontrollstation 2015. I februari nästa år ska de presentera sitt förslag som sedan ska beslutas av riksdagen. Resultatet kommer ha stor inverkan på den fortsatta utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige och Norge. 

Svensk Vindenergi följer arbetet med kontrollstationen noggrant.
– Rätt tekniska justeringar kommer att vara avgörande för att målet för elcertifikatsystemet ska kunna nås. Systemet måste ”återställas” för att kompensera för avvikelser från de antaganden som gjordes vid förra kontrollstationen. Redan 2016 behövs en kraftfull justering som tar ned överskottet på elcertifikat till en nivå som krävs för att nya investeringsbeslut ska kunna tas, säger Mattias Wondollek på Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergis senaste prognos är från tredje kvartalet i år och bygger på statistik från deras medlemmar. Prognosen visar att ungefär 800 MW kommer att installeras i år och cirka 900 MW nästa år. I dag är ungefär 1 400 MW under byggnation. Motsvarande 6 000 MW har alla tillstånd klara att börja byggas och ytterligare ungefär 17 000 MW är under tillståndsprövning. Hur mycket av detta som kommer att realiseras är svårt att avgöra och här gör Svensk Vindenergi en uppskattning av vilka projekt som förväntas kunna realiseras. Svensk Vindenergi gör bedömningen att själva utbyggnadstakten kommer att avta. Den har mellan 2006 och 2008 respektive 2010 och 2012 ökat med ungefär 100 procent, den tillväxttakten kommer vi inte se de närmaste två åren.
– Troligtvis blir det cirka 50 procent ökning 2012-2014. Det är lätt att öka mycket när man har lite att börja ifrån. Svårt att upprätthålla samma utbyggnadstakt även om det i faktiska tal byggs mer än någonsin tidigare, säger Mattias Wondollek.

I en artikel på Second Opinion Energi säger Matthias Rapp att han ser en avmattning i investeringsintresset, delar ni den bilden?
– Vi har väntat oss en inbromsning med tanke på att både priset på el och elcertifikat har legat på en låg nivå under en längre tid. Än så länge finns det dock inget som tyder på en avmattning i utbyggnaden. Vad som i stället har hänt är att ägarförhållandena har ändrats, där till exempel pensionspengar från utlandet med lägre avkastningskrav möjliggör investeringar trots låga ersättningsnivåer. Däremot kommer den framtida investeringsviljan även för dessa aktörer att vara beroende av att rätta tekniska justeringar görs vid den kommande kontrollstationen, säger Mattias Wondollek.

Hur skulle du vilja beskriva era medlemmars syn på investeringar just nu?
– Många har fortsatt stark tilltro till elcertifikatsystemet och till Sverige som ett investerarland med låg politisk risk.

Mattias Wondollek menar att fördelen med elcertifikatsystemet är att det ger låga kostnader för elkonsumenten, men till nackdelarna hör att det är känsligt för prognosfel och det behövs regelbundna justeringar. Den snabba teknikutvecklingen missgynnar också de som gjorde tidiga investeringar.
– Jag tror ändå att många utländska investerare föredrar låg politisk risk framför andra typer av risker och därför väljer att investera i Sverige, säger Mattias Wondollek.

Målet med elcertifikatsystemet är att vi 2020 ska ha 26,4 TWh mer el från förnybara elproduktionsanläggningar i Sverige och Norge jämfört med 2012. Hur stor andel av sin elförsäljning som elhandlarna ska köpa elcertifikat för bestäms av en kvot. Kvoten skiljer sig åt från år till år och anges i förhållande till elanvändningen. Eftersom elanvändningen varit lägre än förväntat, vilket lett till ett växande överskott på elcertifikat vill Mattias Wondollek nu se en justering i kvotkurvan, så att elhandlarna måste köpa en större andel elcertifikat.

Om inga justeringar genomförs ser utvecklingen dyster ut för utbyggnaden av förnybar elproduktion.
– Som den svenska kvotkurvan är utformad i dag kommer inte överskottet minska utan snarare öka de kommande åren. Om Energimyndigheten inte justerar kvoterna så kommer utbyggnaden att stanna upp till följd av det stora överskottet. När det sker kommer elcertifikatpriset sakta att börja återhämta sig men då finns en stor risk finns att utbyggnaden kommer igång för sent igen för att vi ska kunna uppnå utbyggnadsmålet, säger Mattias Wondollek.

Det finns tre huvudförklaringar till att tekniska justeringar behöver göras för den svenska kvotkurvan, enligt Mattias Wondollek. Den första förklaringen är att elanvändningen har varit lägre och förväntas vara det framöver jämfört med prognosen vid förra kontrollstationen. Den andra och största anledningen är de biokraftanläggningar som skulle ha fasats ut 2012 men fick förlängd tilldelningsperiod och som samtidigt inte bidrar till måluppfyllnad. Den tredje förklaringen är att vi i Sverige hade mer förnybar elproduktion vid ingången av 2012 än vad kvoterna tar hänsyn till, produktion som heller inte bidrar till måluppfyllnad.

– Vi ser ett totalt justeringsbehov på 22,2 TWh mellan åren 2016 och 2020 och vi vill se en justering om minst 8 TWh redan 2016 och resten jämnt fördelat på resterande år. Genom dessa justeringar bedömer vi att överskottet kommer att kunna återgå till en för marknaden mer hanterbar nivå och att vi då kommer att kunna nå målet inom ramen för elcertifikatsystemet. Vi har låtit analysera effekten av sådana justeringar för elkonsumenten och konstaterar att nettoeffekten kommer att bli plus minus noll. Elpriset kommer tack vare det ökade utbudet alltså att sjunka lika mycket som elcertifikatkostnaden förväntas öka, säger Mattias Wondollek.

Länk till Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens kontrollstationsarbete