Radionyheterna den 26 juni dominerades av president Obamas pånyttfödda intresse för klimatfrågan. Nu skall USA ta en ledarställning när det gäller reduktionen av världens koldioxidutsläpp. De koleldade kraftverken skall efterhand reduceras eftersom 40 % av USA:s utsläpp av koldioxid (CO 2 ) kommer från produktionen av den amerikanska elen som till 50 % produceras i 400 koleldade kraftverk.

Även om en del förnekar koldioxidens inflytande på klimatet så finns det ett mycket starkt argument för att så snabbt som möjligt reducera volymen på kolkraftverken och det är de dödsfall som orsakas av röken. Det är anmärkningsvärt att detta problem inte uppmärksammats tidigare. 
I den mycket läsvärda boken Beyond Oil and Gas: The Methanol Economy som skrivits av nobelpristagaren George A. Olah i samarbete med Alain Goeppert och G.K. Surya Prakash kan man läsa följande:

”År 2007 slapp vi utsläpp av 3,1 miljoner ton svaveldioxid
(SO 2 ), 1 miljon ton kväveoxider (NO x ) och 690 miljoner ton CO 2 tack vare den amerikanska kärnkraften. Den globala kärnkraften gör att vi undviker utsläpp av 2 miljarder ton CO 2 per år. Luftföroreningar, speciellt utsläpp av svaveldioxid och sulfatpartiklar som produceras i stora mängder i koleldade kraftverk beräknas orsaka 40 000 människors död årligen, bara i USA. USA:s drygt 100 kärnkraftverk har under snart 50 år inte orsakat en enda människas död. Inte ens kärnkraftolyckan i Harrisburg 1979, som väckte sådan reaktion världen över, orsakade någon människas död och inga människor behövde ens evakueras.”

Hur kan det komma sig att denna årliga förlust på 40 000 amerikaner inte nämns någon gång i den offentliga debatten?

Obama sade inget om det enligt radioreferatet den 26 juni. Vi ser samma fenomen i Tyskland. Fukushimaolyckan i Japan som ännu inte släckt en enda människas liv fick Angela Merkel att besluta om att direkt stänga 7 kärnkraftverk. De återstående 9 skall vara stängda 2022.

Det heter så vackert att el från vind och sol skall ersätta den stängda kärnkraften. 2010, det vill säga innan man stängde någon reaktor i Tyskland svarade de koleldade kraftverken för 41 % av den tyska elproduktionen och kärnkraften för 23 procent. Resten var naturgas, vind, sol och biomassa, vattenkraft olja och sopor.

Den 6 maj i år redovisade den tyske professorn Friedrich Wagner på ett seminarium på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm vad den tyska omställningen kommer att leda till. Vind och sol kommer att kunna bidra med högst 40 % av det totala tyska elbehovet.

Den 25 juni i år skrev professorerna Lennart Bengtsson, Harry Frank, Dick Hedberg och Sven Kullander, som alla verkar i Vetenskapsakademiens energiutskott, att ett stort antal fossileldade kraftverk måste installeras före 2022, då kärnkraften skall vara borta. Detta för att säkerställa effektbehovet och se till att det finns el i ledningarna när det inte blåser och solen inte lyser. Dessa leder till ca 100 miljoner ton ökade koldioxidutsläpp, som motsvarar den dubbla volymen på de svenska koldioxidutsläppen.

Hur är det då med dödsfallen som en följd av kolröken i Tyskland? Merkel har inte sagt ett ord om det. Greenpeace av alla organisationer har i en helt färsk undersökning visat att de 67 koleldade kraftverk som redan fanns i Tyskland 2010 tillsammans med de 15 nya koleldade kraftverk som kopplades in på nätet 2012 kommer att leda till 3 100 tyskars dör årligen. Hur många det blir 2022 när all kärnkraft är borta från Tyskland kan man bara gissa sig till.

Det verkliga skräckscenariot finns i Kina. Antalet kolgruvearbetare uppgår där till tre miljoner. Deras jobb är smutsigt hårt och farligt. Mörkertalet är stort men sannolikt dör mellan 4000 och 5000 arbetare i gruvolyckor varje år som en följd av igenrasade gruvgångar, trasiga hissar eller gasexplosioner.

Utöver det möter i runda tal 100 000 aktiva eller pensionerade gruvarbetare en förtida död i stendammlunga. Till det skall läggas ett betydligt större antal människor – vanliga människor, även långt från gruvorna – som dör av andningsbesvär, lungcancer och det nedfall av sot och svavel som orsakar de 40 000 årliga människoförlusterna i USA. Det torde röra sig om årliga förluster i storleksordningen 100 000 människor.

Varför är vi så styrda av skräcken för kärnkraften? Vi har nu i runda tal 14 000 kärnkraftreaktorår bakom oss som med undantag för Tjernobyl inte orsakat några människooffer. I västvärlden finns inga kärnkraftreaktorer av Tjernobyltyp.

Ingen enskild åtgärd kan reducera de årliga dödande människoförlusterna i världen mer än en stängning av de koleldade kraftverken. Varför vågar vi inte prata om det? Alternativet med stort A heter kärnkraft. I förlängningen blir det sol från Afrika som ett komplement. Vind och sol är och förblir komponenter i marginalen. Vi vill ha el 24 timmar om dygnet, sommar som vinter och även när det inte blåser.

Bengt Lindhé