Tysklands energiomställning med målet att kärnkraften ska vara borta till 2022 går med en rasande fart. Följden blir att den konventionella kraften i allt större utsträckning måste anpassa sig efter den ökade produktionen av förnyelsebar energi och gaskraftverk tvingas nu på grund av olönsamhet stänga. Samtidigt behövs de för energisystemet.

Följden har blivit ett lapptäcke av politiska korrigeringar av energisystemet, säger Håkan Feuk på E.ON i Tyskland.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Tysklands energiomställning, Energiewende, visar att landet tillför både sol och vind i energisystemet mycket snabbt. Utvecklingen överträffar uppsatta mål och i dag finns det 33 000 MW solenergi installerad i Tyskland. Men med detta blir också frågan om hur balansen i nätet ska lösas när det inte blåser eller solen inte skiner alltmer problematisk. På kontinenten är det knivigare med balansförmågan jämfört med Norden eftersom de har betydligt mindre andel vattenkraft. 

I det tyska energisystemet löser man balansfrågan framför allt genom tillförsel från kol- och gaskraftverk. Men förutsättningarna för att driva den konventionella kraften har med sol- och vind-energins utveckling förändrats radikalt. Håkan Feuk, chef för E.ONs avdelning för politik och regleringsfrågor i Tyskland, vittnar om en situation där den konventionella kraften helt enkelt blir utkonkurrerad av den starka utbyggnaden av vind- och solkraft. Med få drifttimmar är det inte längre lönsamt. Följden blir att kraftverk stängs.

– Så fort det har varit soligt väder har drifttiden minskat mycket kraftigt och lönsamheten har blivit väldigt dålig. Det här innebär att en del gaskraftverk har tvingats stänga, kolkraftverken klarar sig fortfarande tack vare att kolet fortfarande är billigt och priset för utsläppsrätter är mycket lågt. Men då vissa gaskraftverk är nödvändiga för systemet måste ägaren meddela stängning tolv månader i förväg. Under den här tiden utreder systemoperatören om anläggningen kan läggas ner eller om den behövs för systemet. Om den behövs ur ett systemperspektiv betalar systemoperatören ägarna för att gaskraftverket ska stå i beredskap när kraften behövs. För konsumenterna innebär det ökade kostnader så klart, säger Håkan Feuk.

Det är framför allt i södra Tyskland som gaskraftsnedläggningarna hanteras på det här sättet. Det är här det oftast uppstår underskott, då speciellt när solen inte skiner, och överföringarna från norra Tyskland är för begränsade. Och precis som i Sverige är tillståndsprocesserna utdragna och nätutbyggnaden går inte så snabbt som skulle behövas.
– Det är överhuvudtaget mycket politiska ingrepp i Tyskland nu. Det blir ett lapptäcke av korrigeringar som i sin tur leder till nya korrigeringar, säger Håkan Feuk.

Hur ser den politiska diskussionen ut?
– Politikerna har ett starkt stöd för att genomföra Energiewende och än så länge ifrågasätts inte planen generellt, även om det höjs röster mot de ökade kostnaderna och man kan även se en tendens på stigande nervositet för hur man ska klara leveranserna av el när det inte blåser och solen inte skiner. Det som diskuteras just nu är hur en kapacitetsmarknad skulle kunna se ut för att kunna betala för konventionell kraft och det innebär ju att det blir ännu större politiskt inflytande på den tyska elmarknaden. Men det är val i Tyskland i höst så något beslut kommer inte innan dess.

Vad innebär det här läget för investeringsklimatet?
– Sedan tidigare görs en del investeringar i kraftvärmeverk som drivs på gas för de erhåller kraftvärmestöd och en del projekt i kolkraft som redan är igång. Men andra stora planerade projekt är lagda på is och det finns inga förutsättningar för att investera just nu.

Håkan Feuk tror inte att Norden kan få samma utveckling som Tyskland. Dels ger vattenkraften helt andra förutsättningar att balansera energisystemet och dessutom är politiken en annan här med ett marknadsbaserat system för förnyelsebar el. Och precis som Mats Nilsson i en tidigare artikel här på Second Opinion tror Håkan Feuk att utvecklingen indirekt kan påverka den nordiska marknaden.
– På lång sikt finns det en risk för spridningseffekter från kringliggande marknader. Om dessa har kapacitetsbetalningar kan det påverka den långsiktiga konkurrensen mellan länderna negativt, eftersom investeringsförutsättningarna är helt annorlunda.