Att vänsterpartiet är mot kärnkraft och för stöd till förnyelsebar energiproduktion är välkänt. Vad som är mindre omtalat är att partiet är positivt till investeringar i vattenkraft.

Läs tidigare artiklar:
Folkpartiet
Moderaterna
Centerpartiet

Vänsterpartiet vill höja ambitionsnivån i elcertifikatsystemet så att utbyggnaden blir 30 TWh årsproduktion till 2020. Idag – med målet 25 TWh till 2020 – innebär elcertifikatsystemet en kostnad i konsumentledet på cirka 3,6 öre per kwh, enligt en bedömning, som förs över till producenterna. En ökning av målet till 30 TWh skulle innebära att överföringen ökar. Ökningens storlek beror på en rad faktorer som styr marknadspriset på el. 

Räcker stödsystemen för förnyelsebar energiproduktion verkligen för att ersätta hela kärnkraften på 65 TWh?
– Vi kommer att behöva förnya certifikatsystemet och sätta upp nya mål. Inte minst behövs ett bättre stöd till den havsbaserade vindkraften.
Och Kent Persson öppnar för mer vattenkraft som han menar har en förhållandevis liten miljöpåverkan. – Vi behöver se över även andra saker som till exempel vattenkraften. Det går att göra den befintliga vattenkraften mer effektiv så att den producerar mer. Vattenkraften är viktig för energiförsörjningen och har en minimal miljöpåverkan.
Nya vattenkraftverk tror dock inte Kent Persson på, utan det handlar om investeringar i befintliga anläggningar.

När det gäller investeringar menar branschen att tillståndsprocesserna är för långa, håller du med om det?
– Ja, tillståndsprocesserna måste kortas. Man ska inte behöva ompröva hela anläggningen om man gör en mindre förändring i ett vattenkraftverk. Det kan finnas behov att ge mer resurser och höja kompetetensen på miljödomstolarna och länsstyrelserna. Men det är också viktigt att vattenkraften styrs av modern lagstiftning.

I branschen har det även höjts kritiska röster mot EU:s nya vattendirektiv. Hur ser du på det?
– Vi är medvetna om problemet. Man måste finna en kompromiss mellan miljövärden och energiproduktion, kanske något som liknar det man gör i Norge.
Även pumpkraft tycker Kent Persson kan vara intressant, det vill säga att vatten pumpas upp i dammar när elpriset är lågt för att sedan släppas ner genom turbiner när priset är högt.

Hur ser Vänsterpartiet på den upptaxering som är på gång för vattenkraftens fastigheter?
– Vi får nu se vad näringsdepartementet kommer fram till och först då kan vi göra en rimlighetsbedömning. När det gäller skatt på vattenkraft och kärnkraft så måste man väga in att företagen gjort stora vinster. Höjningar av produktionsskatter påverkar inte heller energipriset, i alla fall inte på en gång. Energifrågorna är en grund för ett väldfärdssamhälle, menar Kent Persson.
– Dessutom ska energisystemet vara långsiktigt hållbart och det är därför som vi vill ha 100 procent förnyelsebar energi och fasa ut fossila bränslen och kärnkraften.

Kent Persson ger uttryck för en utvecklingsoptimism där ny teknologi – som vi kanske idag inte ens kan se potentialen i – kan lösa våra nuvarande utmaningar. Och att politikens uppgift är att bana väg för dem.
– Ett exempel är solcellerna som dömts ut av många politiker och experter tidigare, men som nu visar sig utvecklas fort och ha potential även i Sverige. Det finns en alternativ kostnad till att inte ställa om energisystemet nu. Ju längre man väntar med att ställa om ju dyrare blir det. Det finns det forskning som visar. När det gäller helt nya teknologier så måste man våga testa. Annars blir man kvar på perrongen när tåget har gått.

Vänsterpartiet tror inte på att införa feed-in system, det vill säga att producenter av förnyelsebar el, exempelvis vindkraft eller solkraft, får en viss garanterad betalning för den el de levererar.
– Utvecklingen går fort och snart kan vindkraften stå på egna ben.
Partiet vill hellre se att system med nettodebitering införs och att det finns ett investeringsstöd för solkraft. När det gäller energiforskningen vill vänsterpartiet satsa mer än regeringen på bland annat forskning om solenergi och smarta nät. Vänsterpartiet är för så kallade Vita certifikat som innebär att viss teknologi eller vissa lösningar för energibesparingar gynnas.

Partiet är mot miljöbilspremien och vill istället se ett stöd för ombyggnad av befintliga bensinbilar till gasbilar. Samtidigt som Kent Persson vill värna industrin är vänsterpartiet för skärpningar:
– Utan säker och tillförlitlig energiförsörjning fungerar inte samhället. Industrin behöver billig energi.
Vänsterpartiet vill höja koldioxidskatten med 7 öre per kilo årligen fram till 2015. Partiet har även föreslagit förändringar i det europeiska systemet med utsläppsrätter som bland annat går ut på att sätta ett golv för hur lågt priset på utsläppsrättaer ska få sjunka.

Men Kent Person framhåller att svensk industri måste skyddas:
– Systemen med koldioxidskatt och utsläppsrätter fungerar inte ihop när svenska företag tvingas betala betydligt mer än sina europeiska konkurrenter för utsläpp av klimatgaser.
Det går att minska energiförbrukningen radikalt genom effektiviseringar, menar Kent Persson, som tror att potentialen de närmaste åren är minskningar med 10-15 TWh per år.
– Det finns mycket stor potential kvar inom industrin och i fastigheter som exempelvis köpcentra. Det handlar om ventilation, effektivare motorer och åtgärder inom styr- och reglerteknik. Sverige hade ett bra system för energieffektivisering inom industrin och Energimyndigheten måste snabbt ta fram ett nytt system för industrin.

När det gäller vindkraft tycker inte Kent Persson att det inte är rimligt att lokala opinioner ska kunna omöjliggöra utbyggnad. Vänsterpartiet vill ta bort det kommunala vetot mot vindkraftverk. Det är inte rimligt att det finns en sådan bestämmelse för just vindkraften, det finns inte när det gäller andra anläggningar, menar Kent Persson.
– Alla vill ha energi men inte produktion på sin egen bakgård, den inställningen håller inte.
När det gäller elnäten är det viktigaste att först och främst få nätet i Sverige att fungera och det är på gång. Att bygga till utlandet kan vara nödvändigt av försörjningsskäl.
– Den gamla proppen vid sydvästlänken borde ha åtgärdats för länge sedan. Nu finns det en enighet om Svenska Kraftnäts investeringsplan.

Behöver elmarknaden återregleras?
– När frågan var som hetast i samband med pristopparna var det lätt att prata om återreglering. Jag tror det är svårt. Vi är nu en del av en nordeuropeisk elmarknad. Men hade vi inte avreglerat 1996 så skulle vi nog vara emot en avreglering idag.