Vd:arna för Elforsk och Svensk Energi skriver om behovet av att reda ut oklarheter i samarbetet kring energiforskningen. ”Oklarheter i förhållande till regelverken innebär att nya program inte kunnat startas hittills i år”, skriver artikelförfattarna.

Så kom idag den efterlängtade energiforskningspropositionen. Den innebär en fortsatt satsning med nivån 1,3 miljarder kronor per år under 2013-2015 och 1,4 miljarder från och med 2016. Energimyndigheten behåller det viktiga ansvaret att använda dessa medel på bästa sätt. 

På SvD Brännpunkt den 20 augusti framhöll it- och energiminister Anna-Karin Hatt att statens insatser stimulerar industrin att satsa på energiforskning. Visst gör de statliga medlen särskild nytta när de används tillsammans med näringslivets satsningar.

Elforsk har sedan bildandet 1993 haft förmånen att omsätta medel från myndigheter, energiföretagen, den tillverkande industrin och andra intressenter till resultat. Medel där intressenterna gemensamt beslutar om användningen inom ramprogram för forskning och utveckling. Arbetssättet innebär att perspektiv och nyttor för såväl näringsliv som samhälle beaktas. Det ökar träffsäkerheten i satsningarna och möjligheten till nytta i tillämpningen.

Samarbetet medverkar till uppfyllelsen av de klimat- och energipolitiska målen. Exempel på resultat är hur vindkraft effektivast byggs i skogsmark och hur solel bäst integreras i elnät och byggnader. Andra exempel är forskning och utveckling inom vattenkraften och kring de tekniska utmaningarna med balansering av väderberoende elproduktion från den expanderande vindkraften. Verktyg för att värdera miljöförbättrande åtgärder i vattendragen är ett exempel på resultat från samarbetet mellan energiföretag och myndigheter.
Elforsk har 800 platser i organ som programstyrelser och programråd där representanter från näringslivet, det allmänna och akademin bidrar till att styra medlen dit de gör mest nytta. Därtill finns flera hundra motsvarande platser hos våra systerorganisationer Värmeforsk, Svenskt Gastekniskt Center och Fjärrsyn inom Svensk Fjärrvärme. Det är ett effektivt samarbete som behöver utvecklas och värnas.

Dessvärre finns regelmässiga oklarheter vad gäller Energimyndighetens medverkan i gemensamma ramprogram. Detta enligt den modell som fungerat under decennier – en modell med ramprogram som löpande utvärderats med gott resultat. Oklarheter i förhållande till regelverken innebär att nya program inte kunnat startas hittills i år. Däribland SolEl-programmet där övriga intressenter sedan årsskiftet står färdiga att satsa.

En fortsatt medverkan från staten är viktig. Frågan måste därför klaras ut så snart som möjligt med bibehållen effektivitet i forskningssamarbetet. Löses denna byråkratiska fråga fortsätter vi att utveckla energisystemet.

Magnus Olofsson, vd Elforsk
Kjell Jansson, vd Svensk Energi