Hur ska vi lyckas ta vara på kraften från havet? Fortum är en av pionjärerna inom vågkraft och letar efter svaret. Vid årsskiftet kommer bolaget sjösätta världens största vågkraftsprojekt, som blir ett viktigt steg i utvecklingen av vågkraft.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Den variabla energin har med vindkraften fått ett genombrott. Vindkraften är inne i en expansiv fas och bidrar med mer och mer energi till systemet, även om det än så länge handlar om små mängder. Vågkraften har ännu inte nått så här långt, men förhoppningen är att det här ska bli en kraft i vårt energisystem. 

– I havet och vågrörelserna finns det otroligt mycket energi. Det är bara en fråga om hur vi ska kunna ta tillvara på det. Bedömningar som har gjorts visar att 20 procent av världens energibehov skulle komma från vågkraft, men det är ett tag till dess, säger Jens Bjöörn, kommunikationschef för kraftproduktion på Fortum.

Fortum ligger i framkant av utvecklingen och kan anses vara en pionjär på området. Just nu har företaget två projekt i gång. Det ena projektet genomförs i Sotenäs på den svenska västkusten tillsammans med företaget Seabased och det andra i Atlanten utanför Portugals kust genom delägarskap i det finska bolaget AW Energy Oy. Ett tredje projekt utanför Frankrike är i sin linda.

Sotenäsprojektet bygger på en teknik med flytande bojar, som är utvecklad vid Uppsala universitet. På en yta som motsvarar ungefär 900 meter gånger 900 meter ska 420 bojar placeras ut med början runt årsskiftet och vara klart 2015. Då kommer det enligt Fortum att vara världens största vågkraftsprojekt. Bojarna är förankrade med en wire i betongfundament på botten och till varje boj är en generator kopplad. När bojen rycker och sliter i wiren produceras energi som via en kabel på botten når ett ställverk på land och sedan vidare ut till elnäten och slutkunden. Tillsammans ska de 420 bojarna kunna ge en effekt på 10 MW. För att producera samma mängd energi med solcellspaneler krävs det en yta motsvarande 250 meter gånger 250 meter. Sotenäsprojektet kostar 250 miljoner kronor och finansieras till lite drygt hälften av Energimyndigheten.

Projektet i Peniche utanför Portugals kust bygger på en teknik kallad waveroller. Tekniken bygger på att lodräta plåtar är förankrade i havsbotten nära land. Plåten följer med havets rörelser utmed botten och producerar energi, som via en kabel når ett ställverk på land. Varje platta ger 100 kW och metoden är skalbar. Man kan därför enkelt skapa större parker, för att för att kunna producera en större effekt.

Vid årsskiftet går projektet i Sotenäs in i skarpt läge. Då kommer 42 av de 420 bojarna att installeras. I Peniche kommer inom kort en enhet med tre plattor och en samlad effekt på 300 kW att installeras för en första testperiod på ett år. Och det är nu när det blir skarpt läge som en rad frågor ska få svar och det som det ytterst handlar om är om vågkraften kan bli kommersiellt gångbar.
– I slutändan handlar det alltid om att producera el till ett konkurrenskraftigt pris. Fortums inställning är att man i möjligaste mån ska producera energin utan ekonomiskt stöd i form av subventioner. Och om vågkraften ska bli kommersiellt gångbar avgörs av vad kostar det att underhålla tekniken, hur långe håller den teknik och utrustning som används och till vilken kostnad kan vi producera el som då ska ställas mot det elpris som gäller. Dessa frågor måste få ett svar men i grunden finns det ju flera teoretiska skäl till att utvärdera vågkraften så nu följer vi de projekt vi har i gång, säger Jens Bjoorn.

Vilka är vågkraftens fördelar?
– Jämfört med till exempel vindkraften så är det en annan kontinuitet, havet rör alltid på sig mer eller mindre även om det inte blåser. På det sättet är behovet av balanskraft inte lika stort. Men sedan får våra tester avgöra vilken leverans vi lyckas få ut och hur hög verkningsgraden är, sådant spelar ju en avgörande roll.

Vad är kostsamt med vågkraft?
– Att utrustningen ligger under vattnet skapar i dag osäkerhet kring underhållskostnaderna, men snart vet vi mer. De tekniker vi valt bedömer vi som robusta och därmed mindre underhållskrävande. Serietillverkning kommer att kunna sänka priserna på sikt och om vi kan öka verkningsgraden så minskar det specifika priset.

Går det att säga när ni kan avgöra om vågkraft är kommersiellt gångbart?
– Det handlar om ett långt tidsperspektiv, hur långt vet vi inte. Men det är viktigt att utveckla annan kraft också. Till exempel ser vi på Fortum gärna att kärnkraften byggs ut, säger Jens Bjöörn.

Vågkraften står i dagsläget inte inför någon mer omfattande etablering, så det är svårt att avgöra vilka problem förknippat med detta som lurar runt hörnet. Till exempel brottas vindkraften med acceptansen från allmänheten som lever och bor där kraftverken ska byggas. Jens Bjöörn kan dock se positiva tecken som kanske kan peka åt ett annat håll.
– Vågkraften har ännu inte stött på samma problem som till exempel vindkraften har. För vårt projekt i Sotenäs har fiskerinäringen haft synpunkter och fått ange koordinater där projektet skulle etableras så att fisket inte störs. Sedan har vi märkt några miljömässiga fördelar med vågkraften. Där bojorna läggs ner kan man inte fiska med trål, det innebär att detta blir en frizon för fisket. Vi har också sett att de håligheter som vi gjutit in i fundamenten är en plats för krabbor och liknande som trivs här. Här kan man se paralleller till Öresundsbron som man trodde skulle ta död på den biologiska mångfalden, det har blivit tvärtom, säger han.

ILLUSTRATION VÅGKRAFT

Längst upp till höger: Vågkraft byggd på den teknik med bojar som används i Sotenäs.
Längst ner till vänster: Vågkraft byggd på den teknik med plåtar som testas i Portugal.
Illustration: Fortum