Behovet att hushålla med energi tolkas inte så sällan av medier som att det handlar om att spara på el. Men till och med Greenpeace menar i sitt framtidscenario, där energianvändningen minskar radikalt, att elanvändningen då måste öka.

Svensk Energis Kalle Lindholm reder ut begreppen el och energi.

Den bäst använda kilowattimmen är oftast den sparade kilowattimmen. Så kan det låta i många sammanhang när det gäller el. Även om det går att begripa vad som kan menas så är det samtidigt en underlig formulering. 
Låt oss dra det till sin spets och tänka oss att vi sparade varenda kilowattimme el. Vad har vi uppnått då? Jo, vi har helt enkelt valt att inte utnyttja den hjälp som el erbjuder, genom dess förmåga att transportera energi.

El och energi sätts ofta med likhetstecken dem emellan. Men det är två skilda saker. Energi är något som finns omkring oss till exempel i solen, i vinden, i vatten som befinner sig på högre nivå, i vågor, i varmvatten, i träbitar, i kol, i olja, i bensin, i gas, i uranbränsle, med mera. Energi finns också i maten som vi äter.

Vi använder oss av energi hela tiden. När vi tankar fyller vi bilen med energi. När vi tvättar händerna kommer vatten ur kranen som har värmts, kanske med hjälp av energi från fjärrvärme. När vi tänder ett stearinljus hjälper det brinnande träets energi i stickan att tända ljuset som har lagrad energi i sitt stearin. Och så vidare, och så vidare.

El är ett sätt att flytta energi via ledningar, från en energikälla till en plats där vi vill utnyttja energin. En hiss, en tvättmaskin, en elgitarr, en dator etcetera drivs alltså med något som från början var en vindpust över en äng, några vattendroppar i en älv eller några gram uran i bergrunden.

Ska vi tacka nej till den typen av hjälp?

Ja, det kan vi visst göra. Att spara el betyder alltså att vi vill minska hjälpen från energi som transporteras till oss med elens hjälp. Det får dock konsekvenser. Vi måste antingen:

• uträtta mer arbete själva, eller
• använda någon alternativ energiform, eller
• avstå från den nyttighet vi kan få med elens hjälp.

Låt mig ta ett eget exempel. För två somrar sedan köpte jag ett sommarhus på min barndoms Ornö i Stockholms skärgård. På tomten fanns många träd i alla storlekar som behövde gallras bort.

Skulle jag använda den eldrivna motorsågen? Nej, eftersom jag är road av muskelarbete började jag för hand att såga ned träd med en vanlig fogsvans. Det tog tid men innebar oerhörd träning, inklusive släpandet av alla grenar till en plats där de skulle hämtas av en traktor. Jag vann en träningseffekt genom att välja att uträtta arbetet själva. Dessvärre innebar det också dubbla diskbråck i ryggen.

Jag valde alltså bort elen som hjälpmedel. Ett annat alternativ till elen hade varit att använda en bensindriven såg, där energin finns i bensinen. De är starkare och känns kanske mer ”riktiga”. Ett sista alternativ hade varit att avstå från att göra någonting alls. Träden hade förr eller senare kanske fallit av sig själva, må hända redan i någon av stormarna Dagmar eller Emil som härjade runt senaste årsskiftet. Risken är dock att huset kunde ta skada.

Mitt eget exempel visar enkelt vad det handlar om. Utnyttja egen energi, använda energi på plats (bensinen i motorsågen), avstå från att göra något alls eller ta hjälp via energi som fraktas i elledningar. Jag har inte ens nämnt miljö- och klimateffekterna eller riskerna förknippade med alla alternativ. Den diskussionen pågår redan på så många håll och är givetvis viktig i valet av hur vi väljer att använda energin.

Hade jag fått chansen att göra om det idag skulle jag valt den eldrivna motorsågen.

Kalle Lindholm
Svensk Energi