Professorer tror inte på manipulationsteorier

i Kärnkraft
22 november, 2011
Mats Olin
35 Kommentarer

Då och då spekuleras det i om elmarknaden är manipulerad. Second Opinion talade med två oberoende experter som inte köper argumenten och ger ett talande räkneexempel.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

Det hävdas då och då att de tre stora elföretagen i Sverige samverkar för att manipulera elpriset, kan det stämma?

– Jag tror inte på det, säger Lennart Hjalmarsson som är professor i industriell ekonomi vid Göteborgs Universitet. Ingenting tyder på att marknadsmakt utövas och den frågan har utretts vid ett antal tillfällen. Det finns ett par kända fall av marknadsmakt och då handlade det om ett norskt elområde samt länken mellan Jylland och Tyskland.

Med marknadsmakt menas att en, eller flera aktörer i samverkan, påverkar priset för egen vinnings skull. Genom att minska produktionen trycks priset upp och ger stora vinster på den kvarvarande produktionen.

Kan det vara lönsamt att stänga av kärnkraftverk?
– För att detta ska fungera krävs att aktören eller aktörerna är tillräckligt stora och dessutom att priskänsligheten är låg, fortsätter Lennart Hjalmarsson. Helt klart är priskänsligheten låg på elmarknaden, vi måste ha el även om priset går upp. Frågan gäller då storleken på aktörerna.

Men Lennart Hjalmarsson menar att aktörerna inte är tillräckligt stora för att utöva marknadsmakt när hela Norden utgör marknaden, men om Sverige vore isolerat skulle det finnas en betydande potential.

– När marknaden avreglerades gjordes studier av potentialen för marknadsmakt, berättar Lennart Hjalmarsson. Det man kom fram till var att priset i teorin skulle kunna manipuleras till 30 procents höjning av de största aktörerna om det var en sluten svensk marknad, men när Norge räknades in i den modellen försvann möjligheten till marknadsmakt nästan helt.

Marknaden består idag förutom av Sverige och Norge även av Finland, Danmark och Estland. Under en stor del av året har Sverige och Finland i praktiken utgjort ett enda område med samma pris.

Men en del menar att det går att utöva marknadsmakt inom de nya elområden där enskilda elproducenter kan bli stora, är det en risk?
– Inte mer än tidigare, menar Lennart Hjalmarsson. Tidigare var Svenska kraftnät tvunget att upphandla produktion för att balansera marknaden. Dessutom måste man väga in överföringskapaciteten från andra områden också och den är ofta viktigare än produktionen i det aktuella området.

I södra Sverige – elområde fyra – är den maximala elproduktionen cirka 2 500 MW medan importen från andra elområden maximalt kan uppgå till 8 200 MW. Just i skrivande stund är nettoimporten till elområde fyra 2 600 MW.

Vattenkraftägarna som försöker maximera vinst kan ibland vänta att sälja tills priset är högt. Förbättrar eller försämrar det marknadens funktion?
– Marknaden fungerar bättre om aktörerna kan agera på priset, och det gäller även säljarna, säger Lennart Hjalmarsson. Att vattenkraftägarna vill sälja när det är som dyrast är bra eftersom det jämnar ut prisvariationerna. Det trycker också bort fossilkraft med stora utsläpp som annars måste tas till exempelvis på vintern. Det är svårare med vindkraft, där är det inte möjligt för producenterna att skjuta upp produktionen och därför blir prisvariationerna mycket kraftigare.

Om man såg stora vattenkraftägare som höll inne produktion när priset var relativt högt skulle man kunna fundera på om de försökte trycka upp priset ytterligare, menar Lennart Hjalmarsson.

Även professor Runar Brännlund vid Umeå Universitet har svårt att tro att marknadsmakt verkligen kan utnyttjas på det sätt som ibland anförs i debatten. På en renodlad monopolmarknad med bara en elproducent, där producenten kan välja hur elen ska produceras är det teoretiskt möjligt att man slår av och på olika produktionsanläggningar beroende på efterfrågan.

– Men i praktiken ser jag det som svårt, dels på grund av tekniska orsaker, dels på grund av att det inte är en renodlad monopolmarknad, säger Runar Brännlund. Om något företag skulle agera så, det vill säga stänga av ett kärnkraftverk och priset skulle stiga, då skulle det finnas mycket starka incitament för andra kraftverksägare att öka produktionen, eller starta stillastående verk.

– Med tanke på den låga rörliga kostnaden i kärnkraftsel så är intäktsbortfallet enormt när det står still, säger han och exemplifierar:

Anta ett elpris på 50 öre och en rörlig kostnad för att producera kärnkraftsel på 10 öre. Och anta att företagets produktion består av 50 procent kärnkraft och 50 procent annan elproduktion. För att det ska löna sig att stänga av kärnkraften krävs det då att elpriset ökar från 50 öre till mer än 90 öre för att det ska löna sig.

– Elproducenterna i Sverige är del av en nordeuropeisk marknad och är därför inte helt dominerande. Om produktionen är för liten i ett svenskt elområde sker överföring av el från andra områden.

Runar Brännlund tycker inte heller att konkurrensen minskat med nya elområden och stryker under att det precis som på andra marknader finns möjlighet att transportera in resurser från andra områden och det utgör en betydande del av konkurrenstrycket. Under korta tider kan det bli flaskhalsar på näten, men det är orimligt att man skulle kunna styra produktion av kärnkraftsel baserat på den informationen.

Runar Brännlund ska på regeringens uppdrag utreda elmarknaden, men han upplever att några medier missuppfattat vad uppdraget går ut på.

– Vi kommer att gör en studie av vad som påverkat elpriset sedan avregleringen, exempelvis de styrsystem som finns. Vi kommer med en ekonometrisk modell att utvärdera olika faktorers påverkan på priset. Men, i uppdraget ingår inte att utvärdera hela avregleringen och marknadsfunktionen.

Utredningen beräknas vara klar i maj nästa år.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

35 Kommentarer

Av Mats Olin

Ansvarig utgivare Second Opinion

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Jens Hultgren
4 september, 2022: 11:32 e m

Denna artikel visar att prismanipulation på elmarknaden varit på tapeten tidigare, 2011.
Nu är det 2022 och mycket har förändrats med mer överföring i Europa, nedläggning av kärnkraft och en våldsam vindkraftsutbyggnad.
När elpriset efter att ha varit märkligt stabilt och lågt under ett decennium till slut skenar så är det väldigt svårt att få besked om vad exakt det är som sätter priset, och varför svenskar ska betala ett pris som kan ligga hundra ggr över den svenska produktionskostnaden i vatten- och kärnkraftverk.
Både artikelförfattare och kommentatorer pratar om märkligt irrelevanta saker, som t ex huruvida någon skulle kunna stänga ner en reaktor för att få upp elpriset.
Mer intressant idag är att man kan permanent stänga ner reaktorer för att manipulera upp priset, och man tjänar mer på att investera i överföring än i nyproduktion. Effektbrist i sydsverige en konsekvens.
Svara
Gunnar Ålfors
3 februari, 2012: 5:48 e m

sysslat skulle det varit, inte syllat
Svara
Gunnar Ålfors
3 februari, 2012: 5:45 e m

Samhällsekonomisk och företagsekonomisk reglering av vattenkraft sammanfaller. Även om den obefintliga oligopolsamverkan funnits, vilken den alltså inte gör, skulle regleringen varit likadan. Att förstå den ekonomiska vattenregleringen är dock inte helt enkelt. Fel plats att förklara. Tror mig dock begripa efter att syllat med detta i flera decenier. Detta som kommentar till bl.a. Kurt
Svara
Kurt Wickman
24 januari, 2012: 4:11 e m

Ett oligopols regleringar kan vara subtila. Det förblir för mig egendomligt att vi föregående vinter hade så stora skillnader i el-priser inom Nordpool, med svenska priser högst! Dessutom var rea-försäljningen av el genom vattenmagasinen i augusti egendomlig och kräver en förklaring.
Svara
Gunnar Ålfors
23 december, 2011: 10:01 e m

Frihandel har utvecklats under flera hundra år. Alltid gett högre levnadsstandard åt befolkningen. Tidigare hade såväl städer som stater begränsningar (Tullar, skatter o likn). Alla vettiga ekonomer o andra som förstår sig på samhällsekonomi begriper att frihandel är bäst.
Även om en enskild fruktodlare i sydeuropa förlorar på frihandel så motvekas det kraftigt av att att alla andra gynnas. Så är det även med potatis och el. De som är emot, protektionister, resonerar precis som Castro (och hans efterföljare). De är kortsynta. Kolla gärna marknaden för trä och pappersmassa, elektronik, bilar, tjänster, stål, malm, konsumentprodukter, textil mm.
Svara
NilsLennart
13 december, 2011: 9:03 e m

Gunnar, Din respekt för Dina medmänniskor är uppseendeväckande dålig. Vi som anser att marknadsliberalism inte är rätt alltid skall förflyttas till Kuba och Nordkorea. Vad är det för argument? Jag har under en längre tid framfört synpunkten att frihandel inte gynnar elkonsumenterna i Sverige. Okunnigt säger Du. Trots det är det ju ett faktum. I sakfrågor är jag idiotisk enligt Dig. Du vidhåller att vi hade marginalprissättning före 1996, Du vidhåller att vi hade påverkan av kolpriset före 1996. Jag påstår med stöd av internationell statistik att kolpriset idag (nov.2011) inte är högre än 1995 plus index. Varför kunde jag 1995 köpa el (1995 års totala kostnad minus 1996 års nättaxa för samma volym) för 12 öre/kWh men idag betala strax under 50 öre/kWh.??
Vi som tycker Frankrike gör rätt att inte avreglera tycker Du att fransmännen skall likställas med Kuba?
Jag anser att en debatt skall föras med respekt av varandra. Vi har olika utgångslägen, Du kan mer om elproduktion än jag, men jag kanske har haft en större kontakt med elkunden?? Kan Du respektera att Vi tycker olika!!
Svara
Stig Forsberg
11 december, 2011: 6:57 e m

Gunnar, det var det värsta hittills. Skulle politikernas mål med elmarknaden vara att hålla 100 elsäljare under armarna??? Jag trodde målet var att på mest effektiva sätt förse medborgare och näringsverksamhet med el.

Och du ska prata om frihandel.
Svara
Gunnar Ålfors
11 december, 2011: 6:35 e m

Skulle Vattenfall ta av produktionsvinsterna för att sänka priset mot kund, vilket man inte får, skulle de andra över 100 elsäljarna i Sverige snabbt bli utkonkurrerade. Alla skulle vilja köpa av Vattenfall. Hur hade du tänkt dig sedan då? Tror inte att du alls greppar elmarknaden mm. Slutar därför komunicera med dig.
Svara
Stig Forsberg
10 december, 2011: 10:53 e m

Vi, svenska medborgare äger ungefär hälften av elproduktionen i Sverige genom Vattenfall (det är ett statligt företag och per definition ägs svenska staten av svenska medborgare). Sedan finns ett antal kommunalägda elkraftanläggningar och dessa ägs då av respektive kommuninvånare. Eller vem menar du, Gunnar, äger anläggningarna: Reinfeldt, kungen eller…

Oberoende vem ägaren är till en verksamhet så ska verksamheten tillgodose ägarens intresse. När det gäller Vattenfalls elproduktion i Sverige så är ägarens intresse att ta del av den el som produceras, vad skulle annars intresset vara?

De svenska anläggningar som inte är statligt/kommunalt ägda ska givetvis även de tillgodose sina ägares intresse (intresset är då antagligen att vinstmaximera), gäller då även anläggningar utomlands som ägs av svenska ägare.

Innan den huvudlösa försäljningen av Stockholm Energi m.fl. så ägde vi medborgare ännu fler anläggningar. Att sälja sin egen verksamhet där man själv även i framtiden kommer att vara den ende kunden måste väl vara världsrekord i dumhet, trodde man att den nye ägaren var ute efter att idka välgörenhet kanske…

Frihandel har definitivt varit av stor nytta för den stora massan och det var den långt innan det toppstyre som idag betecknas EU kom till. Den har dock i alla tider inneburit att ägaren säljer det som produceras först efter att ha tillgodosett sitt eget behov och nu är det utan tvivel på det sättet att vi ägare till Vattenfall har behov av att förbruka i princip allt det som företaget producerar. Jag har också väldigt svårt att föreställa mig att den stora massan av EU-medborgare skulle ha några invändningar mot att vi här uppe i Sverige själva använde den el vi producerar, på precis samma sätt som att vi i den svenska massan inte har någon invändning mot (aning om) vad t.ex. bulgariska elproducenter gör med sin el.
Svara
Gunnar Ålfors
10 december, 2011: 5:12 e m

Verkar extremt svårt för en del att förstå gemensam marknad, frihandel, öppna gränser, tullfrihet etc. Likaså att skilja på att äga produktion med viss geografisk placering från att sälja på en marknad som inte alls har samma geografiska begränsning.
Själv hade jag Graninge som nätägare. Nät o produktion såldes först dyrt till franskt företag som senare sålde till tyskt. Parallellt köpte svenska företag produktion o nät i flera andra länder. Att då hävda att ägandet inte skall spela någon roll utan att produktionens landsplacering skall vara avgörande för kundpriserna i visst land när frihandel råder verkar obegripligt. Då skulle jag kräva att få köpa skrivarpapper mycket billigare än mina bröder i Danmark för att pappret kommer från ett tyskt ägt bruk i Sverige. Går att hitta motsvarande för alla produkter som säljs på världsmarknaden.
Att hävda att frihandel inte varit av stor nytta för ”den stora massan” tyder på stor okunskap. ”Vi”, elkunderna, äger inte el som produceras i Sverige, på samma sätt som spanska grönsakskunder inte äger grönsaksodlingarna i Spanien. Självklart kan den som verkligen äger en odling/produktionsanläggning först tillgodose sitt eget behov (städningsexemplet) men det gäller inte för andra som råkar bo i närheten. Att sedan de orimligt höga statliga påslagen drabbar även den el som behövs i kraftverken är en annan sak.
Fundera mer om ”ägande” kontra att befinna sig i samma land.
Svara
Stig Forsberg
9 december, 2011: 9:58 e m

Att tvingas sälja något man äger men ändå behöver, för att sedan tvingas köpa tillbaka det: det är vad jag kallar handelshinder. Har inget med frihandel att göra.

Vad EU som det ser ut idag betyder skulle man kunna skriva spaltmeter om. Kortfattat kan man väl skriva att det inte betyder något särskilt positivt för den stora massan.

Självklart ska utländska ägare till elproduktionsanläggningar i Sverige försöka tjäna så mycket pengar de kan på sin kundstock svenska medborgare, det är ju därför de köpt (läs fått till skänks) dessa anläggningar. Hur svenska politiker kunde besluta om att skänka tidigare medborgarägda anläggningar till dem är ju ett av svensk historias största mysterier.

De produktionsanläggningar i Sverige som vi äger själva ska vi givetvis nyttja för vårat eget behov, att göra på annat sätt strider mot allt sunt förnuft.

Hur var det nu Gunnar, går du i alla fall till grannen och erbjuder din städtjänst fast du egentligen har behov att få städat och själv vill städa hemma?
Svara
Gunnar Ålfors
9 december, 2011: 2:20 e m

Till Stig. Frihandel gammal ja. Din definition fel. Att först tillgodose egna behov fel. Frihandel betyder borttagande av alla handelshinder. Kolla även vad EU betyder. Vem som äger vad är mer knepigt än du tror. Finska, tyska, norska ägare finns till produktion i Sverige. Svenska ägare till produktion i flera länder. Har själv varit styrelseordförande i svenskägt bolag med elproduktion i Finland. Skulle, med ditt synsätt, denna produktion i förstahand gå till svenskar eller?

Till Lennart. Helt nödvändigt blanda in det fiskala. Det var ju så att när priserna ett tag efter avregleringen (när torrårsperioden tog slut) sjönk väldigt mycket. Just med det som motivering höjde dåvarande S-regering elskatten enormt mycket i flera steg. Det var alltså regeringen som medvetet såg till att avregleringens prissänkning inte fick behållas av oss kunder. När sedan baspriset på el steg från de väldigt låga nivåerna upp mot mer ”normala” borde, med samma motivering, regeringen sänkt elskatten igen. Det gjorde man inte. Större delen av elskatten (36,25 öre/kWh från 1 jan) har alltså införts med motiveringen att elpriserna annars skulle vara för låga.
Svara
NilsLennart
8 december, 2011: 3:38 e m

Ja Gunnar vem lovade? Citerar lagförslaget:
Ur prop. 1991/92:133 (det ursprungliga förslaget) saxar jag följande
– ökad konkurrens leder till att producenter och distributörer tvingas effektivisera verksamheten, vilket pressar priset.
– det skapas förutsättningar för andra kontraktsformer där kundens behov blir styrande, vilket bör leda till lägre totalkostnader.
Därutöver blir det på en konkurrensutsatt marknad lättare för nya aktörer att komma in.

Visst är det bra att Du kan vidimera att produktionsapparaten effektiviserades och pengar sparades. Men jag har dock som konsument inte sett till röken av dem! Vem tog de sparade slantarna i produktionsledet.
Blanda inte in elskatt och liknande. Det är fiskala avgifter som inte har med elpriset att göra.
Kolpriset var 1996 55 Dollar/ton. Med index är detta ungefär 69,7 dollar/ton idag. Dagens kolpris är, efter att under 2008 varit uppe i 200 dollar/ton, cirka 70 dollar/ton. Det skall alltså inte påverka vårt elpris mer än det gjorde 1995.
De tre billigaste elmarknaderna i Europa idag, med Frankrike i spetsen har INTE avreglerat. Varför?
Jag vidhåller med en dåres envishet att en avreglerad, aldrig så väl fungferande marknad, inte är till fromma för konsumenten, utan enbart till elproducenternas glädje!
Svara
Stig Forsberg
7 december, 2011: 9:53 e m

Gunnar, dels har du missuppfattat vad frihandel innebär och dels verkar du tro att frihandel var något som uppfanns 1996 (i samband med elavregleringen i Sverige).

Frihandel har alltid inneburit att man först tillgodosett sina egna behov och ifall man haft resurser över så har man sålt dessa till andra högstbjudande, jag skulle nog tro att Lennart först tar den potatis han vill ha själv innan han säljer vidare.

Frihandel har funnits sen urminnes tider och inte innebar den svenska fördelen med billigare el jämfört med konkurrerande länder något export- och importproblem innan 1996, eller menar du kanske att Volkswagen och Renault innan dess vägrade exportera bilar till Sverige medan fransmän och tyskar vägrade importera Volvo och Saab eftersom de kunde tillverkas med så billig el?

Varför ska vi inte sälja just el till andra undrar du. Jo, därför att vi som äger den behöver den själva, får vi ett överskott ska vi givetvis sälja det till andra. Om du tycker att ditt hem är ostädat och du känner för att städa, går du ändå i frihandelns tecken till dina grannar och bjuder ut din städtjänst? Det är på precis samma sätt du Gunnar tycker att vi svenskar ska göra med vårat Vattenfalls elproduktion.

Att vi sen i praktiken inte kan sälja någon större del av vår elproduktion till andra p.g.a. otillräcklig överföringskapacitet är ju en annan parameter i det hela, det s.k. fria handelssystemet är dock konstruerat på så sätt (marginalbudprissättning) att det för slutkunder får samma effekt som att det vore möjligt.
Svara
Gunnar Ålfors
6 december, 2011: 6:50 e m

Visst är det legalt att ta ut vad man kan vare sig det gäller potatis eller el. Vem lovade? Och vad byggde de i så fall på? Att alla insåg att det skulle bli effektivare stämmer. Det blev det definitivt. Jag har upplevt hur enormt mycket pengar som sparades när marknaden kom in och styrde kostnaderna inom olika segment av verksamheten. Svenska samhället har sparat oerhört mycket pengar på avregleringen. En del pratade om billigare el. Efter en kort tid med torrår blev det faktiskt mycket billigare. Då ingrep regeringen med att införa enorma höjningar av elskatten (för att motverka s.k. övervinster). När sedan elen kom i balans o priset steg så glömde (?) regeringen att justera ner skatten. Att elpriset blev högt beror mest på att kolpriserna höjdes mycket (världsmarknaden). Varför skulle flyttningsmöjligheten vara avgörande? Frihandel gynnar helheten. Självklart slår det olika men helheten/samhällsekonomin gynnas. Kall vinter blir dyrt för dem med rörligt pris men påverkar inte dem med fast pris. Varför skulle just el vara reglerad? Massor med andra nyttigheter handlas på världsmarknaden.
Skall malm, skogsprodukter, potatis o annat ha exporttullar o liknande? Skall alla importprodukter ha det? Tror inte att du vill det men varför då just el??
Försök se helheten i världsekonomin o elmarknaden
Svara
NilsLennart
6 december, 2011: 11:27 f m

Svar Gunnar.
1. Jag har ALDRIG skrivet att det är fel att elproducenten tar ut max för sin vara. Det är legalt.
2. Tyvärr är kostnaden för el betungande för många, särskilt en kall vinter.
3. Frihandel gynnar en del missgynnar andra. Att samhällsekonomin gynnas av att vi har ett elpris som blev MYCKET högre än det vi utlovades 1996 är jag tveksam till.
4. Eftersom det går att flytta el på ett sätt som avviker från andra varor, Du behöver ju inte ens flytta Din tillverkade el dit där den är dyrare, så tycker jag att EL är en vara som skall vara reglerad.
Enkelt min käre Watson!
Svara
Gunnar Ålfors
6 december, 2011: 10:24 f m

Om det gick lika snabbt o enkelt att transportera potatis kanske kunde få 4 kr/kg för all din potatis under förutsättning att potatismarknaden är tullfri. Skulle du som potatisodlare tycka det vore dumt? Det skulle ju gynnat odlingen i Sverige mycket. Vi potatiskunder skulle få betala mer men potatisandelen va våra kostnader kanske ändå inte för betungande. Som med allla ändringa mot mer frihandel skullle samhällsekonomin gynnas. Nu blir det ju aldrig möjligt att flytta potatis som el.
Svara
NilsLennart
5 december, 2011: 1:01 e m

Odlar potatis i södra Vätterbygden och får för närvarande 90 öre/kg för dem. Lyckades få iväg 6 ton till Tyskland, de betalar 4 kr/kg. Får jag 4 kronor för potatisen i södra Vätterbygden med?? Nej naturligtvis inte, och jag förstår inte varför inte el är som potatis. Men det är ju min vanliga brist på kompetens.
Svara
Gunnar Ålfors
5 december, 2011: 9:31 f m

Systemet/produktionsmarnaden mycket större än Sverige. Export från Sverige ersätter en del men oftast långt ifrån all kolkondens (vars rörliga kostnad sätter priset) i andra länder. Visst finns det kolkondens i systemet då vi exporterar. Du har väl aldrig trott att det gäller kolkondens i Sverige??
Svara
NilsLennart
3 december, 2011: 9:59 e m

Jag med mina Skenande hästar” kan inte förstå följande: Under veckan som gått har Sverige exporterat el under alla timmar utom 2 (fredag mitt på dagen). Under denna tid har elpriset varierat mellan cirka 55 öre/kWh och 12 öre/kwh. Det var INTE högst när vi importerade. I rimlighetens namn kan det inte finnas kolkondens i systemet när vi exporterar. Eller kan det det?
Svara
matsolin
1 december, 2011: 10:53 f m

Svar till Gunnar Örn (längst ner): Nu finns en intervju med nämnda forskare publicerad:
http://www.second-opinion.se/energi/view/2257
Svara
Gunnar Ålfors
26 november, 2011: 4:50 e m

Stig. Jag ber om ursäkt. Blandade ihop dig med annan som skriver ungefär som du gör. Dessutom håller jag med om: ”En elmarknad som gynnar Sveriges medborgare och näringsliv” även vi sedan har skilda meningar om huruvida den nuvarande gör det.
Svara
Stig Forsberg
25 november, 2011: 10:33 e m

Men vad är det nu som händer, Gunnar? Börjar du se spöken, eller???

”Skenande hästar”, en blog där ”han är stolt över att ha lurat massor av läsare” och ”struntskrivare med skum agenda”.

Jag har normalt sett ingen relation till hästar, definitivt inte när de skenar. Någon blog har jag inte, jag går inte igång på att lura läsare, anser inte att jag skriver strunt och min agenda är solklar: En elmarknad som gynnar Sveriges medborgare och näringsliv.
Svara
Gunnar Ålfors
25 november, 2011: 9:31 e m

Allt Stig skriver är helt fel. Varför skriver han så? Är det i relation till hans blog där det står att han är stolt över att ha lurat massor av läsare tidigare? ”Skenande hästar” eller vad han där ”berömmer sig för”? Trist med struntskrivare med skum agenda.
Svara
Stig Forsberg
25 november, 2011: 8:06 e m

Förbindelserna är inte på långa vägar så starka att det finns någon möjlighet att importera den elförsörjning vi behöver i Sverige.

Det här är naturligtvis de tre stora elproducenterna i landet medvetna om och det innebär ju då att de är får sälja sin produktion i stort sett oberoende av vilket pris de begär.

Vad det handlar om för elproducenternas del är inte att lägga jobb på prisförhandlingar (det behövs inte på grund av oligopolsituationen), utan det handlar om att lägga jobb på att få det att se ut som att marknaden inte är manipulerad. Jag måste erkänna att de gör ett riktigt bra jobb, de har lyckats med att lura många av de som sitter på avgörande samhällspositioner.
Svara
Gunnar Ålfors
24 november, 2011: 10:00 e m

Den gemensamma frihandelsmarknaden för el finns visst och fungerar. Om vi ett tag bortser från den nya gränsen mot sydsverige/östdanmark så är förbindelserna väldigt starka. Starka förbindelser från Sverige till Norge, Västdanmark, Östdanmark (Ända sedan 1915), Tyskland, Polen och Finland. Dessutom från grannländerna till flera andra länder. Priset oftast lika i hela området. De tre största producenterna är i minoritet på utbudsdelen av börsen. Många säljer o ändå fler köper (Finns inte bara nordiska aktörer)
Svara
Gunnar Ålfors
24 november, 2011: 9:50 e m

Den som inte förstår varför elpriset stigit är okunnig. Det har stigit framförallt för att staten lagt på så enormt mycket sedan tiden före avregleringen och för det internationella kolpriset stigit mycket. De statliga pålagorna (Energiskatt på drygt 28 öre/kWh, elberdeskapsavgift, elcertifikatsavgift, kärnkraftsskatt, vattenkraftsavgift mm) fanns nästan inte före avregleringen (fanns endast obetydliga avgifter). Det är dessutom moms på det staliga.
Svara
Gunnar Ålfors
24 november, 2011: 9:42 e m

Manipulation är orealistik. Det skulle inte löna sig (Som experterna redovisar). Dessutom prissäkrar sig alla aktörer (producenter o elhandlare) på terminsmarknaden. De enda som påverkas av spotprisets variationer kring förväntat terminspris är de med rörligt pris.
Svara
Gunnar Ålfors
24 november, 2011: 9:27 e m

Visst finns det en internationell marknad. Förbindelserna är många och starka (endast mycket undantagsvis begränsade) till många andra länder. På börsen handlar många.
Svara
Björn Andersson
24 november, 2011: 5:51 e m

Nejdå, det pågår ingen manipulation av elpriset.

Priskänsligheten är låg på elmarknaden då vi måste ha el även om priset går upp, helt riktigt. Men om man istället betraktar priskänsligheten i gränslandet mellan producerad eller icke producerad fossilkraft tillsammans med elmarknadens marginalprissättning visar det sig att priskänsligheten är mycket stor. Detta på grund av att produktionskostnaden (marginalkostnaden) för fossil kraft är ca 200% högre än kärnkraft och ca 350% högre än vattenkraft.

Därmed finns ett mycket starkt ekonomiskt incitament för en elproducent som har vatten och/eller kärnkraftproduktion samt produktion med fossil kraft (sådana finns och det räcker med en enda) att se till att det fossila kraftverket producerar elenergi som överstiger överföringsförlusterna. Denna överstigande fossila produktion hamnar på elmarknadens marginalprissättning som därmed sätter priset på all övrig elproduktion som då ökar med 200 – 350%. Då elproducenten är tillåten att enskilt utan inverkan från någon gemensam marknad beslutar om fossil produktion ska ske eller inte, faller det inom de regler som gäller. Därmed är detta inte längre en manipulation, det är kreativt ekonomiskt tänkande vilket för mig har exakt samma innebörd.

Om man desutom beaktar att på toppen av marginalkostnaden för fossil elenergi finns kostnaden för utsläppsrätter inser man att när priset på all övrig produktion sätts efter den fossila produktionen genom marknadens marginalprissättning betalar konsumenterna kostnader för utsläppsrätter även på vatten och kärnkraft där utsläppsrätter inte existerar. I all verksamhet är det olagligt och straffbart att ta betalt för sådant som inte existerar men när det passerar elmarknadens marginalprissättning är det helt plötsligt lagligt och kallas kreativt ekonomiskt tänkande.

Den ”gemensamma Nordiska Elmarknaden” existerar inte och har aldrig gjort. Den är endast gemensam i avseendet att det finns överföringskablar mellan de nordiska länderna.
I avseendet prissättning är den långt ifrån gemensam i och med att elmarknaden är uppdelad i elprisområden. Därför ska elprisområdet Sverige betraktas som en isolerad del av marknaden där Vattenfall, Fortum och EON har en oligolpolställning med ca 85% av all elproduktion. Uppdelningen av Sverige i fyra elprisområden tar steget ännu längre från ordet gemensamt.

Det är inte ens en elmarknad (där säljaren med det lägsta priset får sälja), det är en elauktion där köparen med högsta köpbudet får köpa. Därefter är det konsumenten som inte har något inflytande på ”elmarknaden” som tvingas betala hela kalaset, annars kommer kronofogden. Så istället för en ”gemensam Nordisk Elmarknad” är det en ”Nordisk Elauktion” med efterföljande utpressning av konsumenterna.

Alltså: Det pågår ingen manipulation av elmarknaden eftersom allt sköts efter reglerna. Men det pågår en massa kreativt ekonomiskt tänkande vilket för mig är samma sak.

Jag efterlyser kreativt ekonomiskt tänkande med konsumenten i fokus!
Men det är nog lika realistiskt som att elpriserna en dag skulle bli rimliga inom min livstid ….
Svara
Juha Talimäki
24 november, 2011: 7:04 f m

>>>Om något företag skulle agera så, det vill säga stänga av ett kärnkraftverk och priset skulle stiga, då skulle det finnas mycket starka incitament för andra kraftverksägare att öka produktionen, eller starta stillastående verk. <<< Eftersom det i verkligheten händer att kärnkraftverk stängs så borde man presentera fakta istället för vad två proffessorer tror. Ökade produktionen hos andra elleverantörer när kärnkraftverk stängdes under vintrarna? Varför gav det inte utslag i priset, som ju är det som vore det naturliga resultatet om tillgången på el ökar.
Svara
matsolin
23 november, 2011: 12:34 e m

Hej Gunnar,
Tack för synpunkt!

Ska höra med Tangerås/Fridolfsson om de vill utveckla sina slutsatser hos oss. Som jag fattar dem finns det inga belägg för systematisk marknadsmaktutövning, men däremot kan det förekomma lokalt på grund av flaskhalsar i överföringen och det finns dessutom områden som ännu är outforskade.
Svara
staffan pappila
22 november, 2011: 11:40 e m

”Vi (professor Brännlund) kommer att göar en studie av vad som påverkat elpriset sedan avregleringen, exempelvis de styrsystem som finns. Vi kommer med en ekonometrisk modell att utvärdera olika faktorers påverkan på priset”.

Äntligen kanske någon kan förklara varför elen blivit dyrare sen 1996. En lekman kan ju inte förväntas förstå. Politiker är väl lekmän. Kanske denna undersökning skulle genomförts innan några politiska beslut alls fattats.

Att elmarknaden saknar allmänhetens förtroende och aldrig kommer att bli en valfråga är ju nu glasklart. Ingen begriper ännu varför priserna stigit! Heja professor Brännlund. Må Ni komma fram till svar.
Svara
Gunnar Örn
22 november, 2011: 9:56 e m

Mats, du borde intervjua fler oberoende experter. Enligt flera namnkunniga forskare har kraftbolagen starka incitament att stänga av kärnkraftverken periodvis i syfte att hålla priserna uppe:

”Denna typ av prismanipulation är förmodligen relativt lätt att dölja eftersom utomstående kan finna det svårt att bedöma orsaken till att ett kärnkraftverk inte utnyttjar hela sin produktionskapacitet. Inte minst konkurrensmyndigheten skulle förmodligen tveka innan den hävdar att elproducenter använder för mycket tid åt underhåll av och säkerhet i kärnkraftverk.
Notera att neddragningar i kärnkraftsproduktionen är speciellt lönsamma i ett system med stora mängder vattenkraft. För att upprätthålla leveranssäkerheten underhålls reaktorer under sommaren. Genom att ersätta kärnkraftsproduktion med vattenkraft under sommaren kan dock produktionsbortfallet flyttas till den mer lönsamma vinterperioden. Utdragna stopp i kärnkraftsproduktionen kan ses som ett maskerat (och mera lönsamt) sätt att spilla vatten.”

Källa: ”Fungerar konkurrensen på elmarknaden?”, Thomas Tangerås och Sven-Olof Fridolfsson, Ekonomisk Debatt 2009:8

Skulle Svensk Energi våga ge dig i uppdrag att intervjua Tangerås & Fridolfsson? Det vore intressant läsning!
Svara
staffan pappila
22 november, 2011: 4:43 e m

”Men, i uppdraget ingår inte att utvärdera hela avregleringen och marknadsfunktionen.”

Synd! In the box, följ gällande paradigm!
Svara