Journalister utbildas i energifrågor

Journalister utbildas i energifrågor

För att ge kunskaper om energifrågor och sprida inspiration till fortsatt journalistiskt arbete, bjöd Medieinstitutet Fojo, miljöjournalisternas förening och tankesmedjan Global utmaning i oktober in till en seminariedag riktat till journalister.

Jonas Ohlin på uppdrag av Svensk Energi

Miljödebattören, författaren och före detta kd-politikern Anders Wijkman var förste talare och ägnade stor energi åt att ringa i varningsklocka efter varningsklocka. Två tredjedelar av de viktigaste ekosystemen överutnyttjas och hela välfärden är uppbyggd på billig olja. 

– Vi lever över våra tillgångar både i penning- och naturekonomin. Detta är inte hållbart.
Han anser att politikerna har lovat för mycket och är fast i myten om att tillväxt ska lösa alla problem. Samtidigt ger han även journalisterna en känga, han anser att antalet kunniga miljöjournalister har blivit allt färre. Senare under dagen fick deltagarna inblick i hur energibolagen resonerar.

Catharina Ringborg har jobbat som styrelsemedlem och rådgivare i flera internationella energibolag och kunde ge ett intressant inifrån-perspektiv.
– Det tog lång tid innan branschen tog till sig miljötänket. Det är en konservativ bransch som är skeptisk till förändringar. Men nu har bolagen krav på sig att både vara miljövänliga och lönsamma, säger hon.
Catharina Ringborg pratade bland annat om energibolagens tidshorisont. Medan den traditionella industrin och politiken ofta bara blickar några år framåt, så tänker kraftindustrin på 30-60 års sikt.
– Därför är det viktigt med riskspridning och bolagen är rädda för att investera i fel sorts teknik. En aktuell fråga för bolagen är lagring av el. När icke-reglerbara energislag växer (till exempel sol- och vindenergi som alstras när solen skiner eller vinden blåser) så blir denna fråga allt viktigare.
– Ett batteri på 80 kilo kostar omkring 7000 dollar. Knappt fem kilo pellets kan alstra lika mycket energi och kostar omkring en dollar. Så än så länge är det mycket enklare och billigare att lagra energi på så vis.

Journalisterna som deltog vid seminariet verkade över lag mycket nöjda med innehållet. Anna Bennich, lokalredaktör i Söderköping för Norrköpings Tidningar, anmälde sig till seminariet eftersom hon är intresserad av energi- och miljöfrågor.
– Eftersom jag jobbar som en lokalredaktör i en skärgårds- och jordbrukskommun kommer miljö- och energifrågor ständigt upp och därför känner jag att det är bra med så mycket kunskap som möjligt, säger hon. Hon ser utbildningsdagen mest som allmänbildning, men hoppas även kunna ha nytta av kunskaperna konkret i sitt arbete.
– Just nu diskuteras det mycket om biogas i kommunen och så håller jag på och skriver om fiskodlingar. Jag tror man måste känna till de större sammanhangen för att kunna skriva om det lilla och kunna ställa kritiska frågor, annars blir det mest rapporterande, säger hon.
Och hon får medhåll från Sture Henckel, från tidningen Ingenjören.
– Framför allt bidrar dessa seminarier till att ge en överblick. Det är mycket viktigare än vad det synes vara vid första ögonkastet. En överblick bidrar till vad man skriver om och vad man väljer att inte skriva om, säger han.

Till sist ett skrivtips till alla journalister från Paul Westin på Energimyndigheten, som även han talade.
– Det heter elproduktion och inte energiproduktion. Energi kan aldrig förbrukas eller produceras, bara omvandlas. 
Intresset för Fojos seminarium var stort och alla intresserade journalister fick inte plats. Därför kommer ytterligare ett seminarium med fokus på energifrågor arrangeras i Linköping den 6 december.

FAKTA Medieinstitutet Fojo
Medieinstitutet Fojos kurser riktar sig till alla yrkesverksamma journalister och ska ge fördjupande kunskaper i aktiv, granskande och oberoende journalistik. Många kurser är praktiskt inriktade men flera kurser ska även ge fördjupande kunskaper i olika aktuella ämnen. Fojo är en del av Linnéuniversitet och utbildningarna är på akademisk nivå men ger inga högskolepoäng.

1 Kommentar
Av Jonas Ohlin
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

  • Göte Niklasson
    24 oktober, 2011: 4:21 e m

    Undrar om det som skrevs i den här artikeln skrevs före eller efter kursen?
    Den som i den här texten jämför ett 80 kg batteri för 5000 dollar med 5 kg pellets behöver i vilket fall lära el- och energiteknik från grunden, med början på mellanstadienivå. Batteriet ska nyttjas som energilager att ladda i och ur kanske 5000 ggr. Pelletshögen ger värme 1 gång medan den brinner upp. Fast det kanske var 5 kg uranpellets förstås? Stod inte i texten.
    Ska vi ställa om till ett hållbart samhälle behöver vi oceaner av kunskap, både teori och praktik. Hur många kan skala en elkabel korrekt och hur många vet hur man ska elda för rätt temp i skorstenen för att inte tala om hur en elbil laddas.

    Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet