Sverige kan få lika mycket ny eleffekt som en kärnkraftsreaktor genom att uppgradera landets kraftvärmeverk. Det visar en rapport från Sveriges Ingenjörer. Det handlar om mycket effekt till en relativt liten kostnad och som dessutom kan komma på plats snart, menar förbundsordförande Ulrika Lindstrand. I Göteborg är potentialen särskilt stor.

Med en ökad oro i omvärlden behöver Sverige mer fossilfri el. Detta både till beredskap och för en elektrifiering. Och det är bråttom.

Bild: Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörer har därför gett AFRY i uppdrag att undersöka om det går att uppgradera kraftvärmen för att få ut mer effekt inom 3–5 år. I en tidigare rapport tittade man på samma frågeställning fast för vattenkraft.

– Att vi valde kraftvärme och vattenkraft är för att dessa kraftslag snabbt kan öka effekten. Dessa anläggningar kan hjälpa till att balansera upp näten och de går att kallstarta. Dessutom kan kraftvärmen öka vår beredskap för stora elavbrott på grund av kriser eller fientliga handlingar, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer.

Den nya rapporten visar att om man bygger ut kraftvärmen och uppgraderar värmeverk med turbiner, kan anläggningarnas samlade eleffekt i Sverige öka med 820 MW, vilket motsvarar cirka 30 procent av dagens totala kapacitet. Det är ungefär lika mycket effekt som en av Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer eller nästan tre små modulära kärnreaktorer.

– Det beräknas kosta 10–14 miljarder kronor, vilket är mycket effekt till en relativt liten kostnad och som dessutom kan komma på plats snart. Detta är en otroligt viktig fråga för Sverige som konkurrenskraftig industrination, men också för våra samhällsviktiga och samhällsbärande funktioner, säger Ulrika Lindstrand.

Utöver beredskapen driver också elektrifieringen på ett ökat elbehov. Västsverige är landets snabbast växande region och det privata näringslivet planerar investeringar på omkring 250 miljarder kronor före 2032, varav merparten är kopplat till den gröna omställningen.

Per-Anders Gustafsson, vd på Göteborg Energi.

– Vi är motorn i Sverige och det ska vi fortsätta vara, men då behöver vi rätt förutsättningar för att elektrifiera, säger Per-Anders Gustafsson, vd på Göteborg Energi.

Så trots den stora nyttan med ytterligare kraftvärme så uteblir investeringarna i såväl Göteborg som resten av landet.

– Elpriserna är för låga, så vi får i nuläget inte ihop en sådan investering, säger Per-Anders Gustafsson.

Ytterligare ett hinder är stelbent miljölagstiftning.

– Vi vill investera i en så kallad bypass på Rya kraftvärmeverk för att kunna kallstarta anläggningen snabbare, men möts av en oflexibel miljölagstiftning. Ärendet ligger nu i Högsta domstolen, säger Per-Anders Gustafsson.

För att få till ett investeringsklimat där Göteborg Energi och andra energibolag uppgraderar sina anläggningar för mer effekt behövs ekonomiskt stöd. Göteborg Energi och Sveriges Ingenjörer vill att det införs en statlig beredskapsbonus som öronmärks till åtgärder som kan garantera fossilfri el när den behövs som mest och som kan trygga svenska städer vid elförsörjning i kris.

– Regeringens satsning på Kraftlyftet är ett steg i rätt riktning, där 5 miljarder kronor öronmärkts för både kraftvärme och vattenkraft. Med tanke på den osäkra omvärldssituationen, där krig i Ukraina samt konflikter i Iran och Mellanöstern påverkar energitillgången och driver upp priserna, finns det starka argument att förstärka satsningarna ytterligare, säger Ulrika Lindstrand.

Siffrorna ger henne rätt, för studien visar att kraftvärmen kan bli helt avgörande om stamnätet slås ut eller saboteras. Om effektökningen kommer på plats i Göteborg så skulle den lokala kraftvärmen ensam stå för 60 procent av elbehovet för stadens alla vårdcentraler, sjukhus, matbutiker, särskilda boenden och vattenverk – under sju månader.