Politiker i Tyskland har motsatt sig att dela in landet i två elområden. Men igår argumenterade fyra tunga politiska ledare för nordliga förbundsländer för att dela. Energiexperten Staffan Reveman menar att de underskattar svårigheterna.

Frågan om Tyskland ska överge principen om endast ett nationellt elområde har de senaste åren diskuterats allt mer intensivt inte bara i Tyskland utan även i grannländerna och på EU-nivå. I veckan tog frågan ytterligare en vändning då regeringscheferna från Hamburg, Schleswig‑Holstein, Bremen och Brandenburg i ett gemensamt utspel i finanstidningen Handelsblatt sade sig vilja se en uppdelning av Tyskland i två elområden, något som skulle leda till lägre konsumentpriser i norr på bekostnad av konsumenterna i söder.

Bild: Regeringscheferna från Hamburg, Schleswig‑Holstein, Bremen och Brandenburg gör utspel om tyska elområden i tidningen Handelsblatt. Från handelsblatt.com.

Regeringscheferna menar att nuvarande system kostar landet miljarder i onödan samtidigt som förbundsländerna i norra Tyskland inte kan dra nytta av sin vindkrafts låga produktionskostnader. Utspelet ger ytterligare bränsle till en alltmer intensiv debatt mellan de som förespråkar ett respektive två eller flera tyska elprisområden. Men alla håller inte med.

– Det som utspelet framförallt visar på är att energifrågan i Tyskland fortfarande saknar ett systemperspektiv på politisk nivå, säger Staffan Reveman som arbetat med energifrågan i Tyskland sedan flera decennier.

Stöd från framförallt EU-nivån
Såväl EU som flera grannländer, bland annat Sverige, Tjeckien och Belgien, samt ENTSO‑E, nätoperatörernas samarbetsorganisation på EU-nivå, vill se en uppdelning då de menar att det skulle öka effektiviteten och innebära bättre möjligheter att hantera trängsel i näten. Närings- och energiminister Ebba Busch väckte tidigare stor uppmärksamhet när hon tydligt villkorade ett ja från regeringen till utbyggd överföringskapacitet, Hansa PowerBridge mellan Sverige och Tyskland, med en elmarknadsreform som delar i Tyskland i två elområden. Detta för att skydda SE4 från tyska pristoppar.

Förra året skrev tolv ledande tyska ekonomer i FAZ (Frankfurter Allgemeine Zeitung) om behovet av prisområden utifrån att det är principiellt rätt att elen är billigare i norra Tyskland med sina återkommande stora överskott av vindel och dyrare i det efterfrågehungriga södra Tyskland. Nu tar även norra Tysklands förbundsländers regeringschefer tydligt ställning för detta.

Staffan Reveman menar att de underskattar frågan om tillgången till regler- och baskraft.

Staffan Reveman

– Frågan avfärdas ofta med Danmark kommer hjälpa norra Tyskland när det inte blåser, men vi pratar om samma vindområde. Så när Danmark har överskott så har även norra Tyskland det och vice versa. Då importerar Danmark från Norge och södra Sverige. Skulle norra Tyskland öka sitt importbehov av reglerkraft så tror jag det kommer slå ännu hårdare på priserna i södra Norge och i södra Sverige som redan i dag har svårt med effektbalansen. Så varför den svenska regeringen så gärna vill sätta sig i den här situationen bör de fundera på, säger Staffan Reveman till Second Opinion.

Enligt Reveman så är lösningen snarare att norra Tyskland bygger mer regler- och baskraft.

Fortsatt tyskt motstånd
Den nationella politiska nivån liksom industrin och dess organisationer, särskilt i söder, samt elhandlare och nationella elnätsföretag och även energibolag försvarar nuvarande modell med hänsyn till kostnaderna en uppdelning skulle ge upphov till, effekterna på Tyskland som en gemensam ekonomisk zon och industrins konkurrenskraft. Det senare har kommit att bli ett allt mer konkret argument när tysk basindustri nu börjar söka sig om efter alternativ med mer konkurrenskraftiga elpriser och tillgång till el.

Analytiker och ekonomer är inte heller överens och flera pekar på hur mindre elområden blir mindre likvida och ger mer fragmenterade marknader som i sin tur ökar osäkerheten för investeringar. Studier visar även på att kostnaderna för detta kan vara uppåt 100 miljoner euro årligen.

Handlar inte bara om elpriset
Sedan 1949 finns det i Tyskland en överenskommelse om att det aktivt ska utjämnas mellan förbundsländerna. I det systemet är det Bayern, Baden-Württenberg och Hessen som betalar, närmare 19 miljarder euro 2024. Alltså de förbundsländer vars invånare är de som framförallt bedöms få högre elpriser med två elområden. Att de skulle minska sina utbetalningar för att kompensera sig för de högre elpriserna är enligt Reveman någon som man i alla fall bör ta med i beräkningarna. Det skulle ta frågan till en annan nivå än bara elområden. Sedan har södra Tyskland bättre möjligheter att balansera sin stora andel solkraft med import från Tjeckien, Frankrike och Schweiz medan norra Tyskland på ett helt annat sätt får problem vid lägre vindkraftsproduktion.

Verkningslöst utspel?
Eftersom regeringskoalitionen i sin överenskommelse har bevarandet av ett elområde inskrivet tror Reveman att effekten av utspelet blir begränsat. Han menar däremot att den så kallade realitetschecken av energipolitiken som också är inskrivet i överenskommelsen har potential att få stor effekt och energiminister Reiche har redan flaggat för omprövningar av subventioner. Givet Tysklands centrala läge i det europeiska energisystemet så kommer trycket på Tyskland att reformera sina elmarknader fortsatt vara högt och för Sveriges och inte minst SE4s skull finns det all anledning att noga följa utvecklingen.