DEBATT
Vi förespråkar ett kostnadseffektivt kraftsystem, där alla kraftslag får ersättning för de nyttor de bidrar med och betalar för de kostnader de ger upphov till, skriver docent Pär Holmberg (IFN), professor Chloé le Coq (Handelshögskolan) och professor Thomas Tangerås (IFN). Subventioner bör undvikas eftersom de ökar den totala bördan för skattebetalare och elkonsumenter, och ökar risken för att befintlig planerbar elproduktion konkurreras ut.
Den 21 maj ska riksdagen ta ställning till propositionen om finansieringen av ny kärnkraft. Enligt regeringens utredningar planeras även omfattande subventioner av havsbaserad vindkraft. Vi menar att subventioner helst bör undvikas. De ökar den totala bördan för skattebetalare och elkonsumenter. Vidare ökar risken för att befintlig planerbar elproduktion konkurreras ut, och stängs i förtid.
Bild: Nästa vecka (21/5) väntas riksdagen ta ställning till förslag om kärnkraftsfinansiering. Foto: Riksdagen.
I Konjunkturrådsrapporten 2025 förespråkar vi ett kostnadseffektivt kraftsystem, där alla kraftslag får ersättning för de nyttor de bidrar med och betalar för de kostnader de ger upphov till.
Chloé le Coq
Avseende ny elproduktion gör vi bedömningen att utbyggnaden av landbaserad vindkraft kommer vara mest kostnadseffektivt för samhället, även om systemkostnader och vindkraftens störningar av omgivningen beaktas. Vi menar att en sådan utbyggnad är möjlig på marknadsmässiga villkor, utan stöd. Effekthöjning och livstidsförlängning av befintlig planerbar elproduktion är antagligen ännu mer kostnadseffektivt, men har mer begränsad potential.
Konjunkturrådsrapporten utgår ifrån kostnadsuppgifter från bland annat energimyndigheterna i de skandinaviska länderna samt International Renewable Energy Agency (IRENA), och gör en sammanställning av vad olika sorters elproduktion kostar. För något år sedan kostade ny landbaserad vindkraft i genomsnitt 30–50 öre/kWh, om kostnaderna för ett verk diskonteras och fördelas över dess planerade produktion under dess livstid. Denna kostnad brukar benämnas Levelized Cost of Energy (LCOE).
Pär Holmberg
LCOE är dock ett ofullständigt mått för att beräkna den fulla samhällsekonomiska kostnaden och bortser exempelvis från störningar av omgivningen och kostnader som uppstår i kraftsystemet. Enligt våra uppskattningar kostar det 10–15 öre per kWh producerad vindel att balansera vindkraften på elbörsen. Detta är emellertid en kostnad som vindkraften själv bär eftersom elpriset ofta blir lågt när det blåser mycket och omvänt. I snitt minskar vindkraftens intäkter med 20–30 % på grund av denna kannibaliseringseffekt. Samtidigt kan aktörer som bidrar med flexibilitet dra nytta av detta och öka sina intäkter, vilket i förlängningen minskar kannibaliseringen.
Svenska kraftnät behöver därtill hantera plötsliga obalanser som uppstår i samband med att el ska levereras. De mest kostsamma störningarna orsakas vid fel på stora kraftledningar eller i mycket stora elproduktionsanläggningar, såsom kärnkraftverk. Men även vindkraften orsakar plötsliga obalanser. Om vindkraften skulle fortsätta byggas ut kraftigt och parkerna blir större så kan kostnaden för plötsliga obalanser från vindkraften bli i storleksordningen 1 öre per kWh vindel.
Planerbar elproduktion bidrar med spänningsreglering och rotationsenergi, utan att i dagsläget kompenseras för detta. Delvis gäller detta även för moderna vindkraftverk. För gammal vindkraft kan dessa tjänster tillgodoses med separata nätkomponenter som kostar i storleksordningen 1 öre/kWh.
Thomas Tangerås
En ytterligare kostnad förknippad med vindkraften är att den stör omgivningen. Utifrån prisfall för fastigheter nära vindkraftverk, har vår kollega Erik Lundin kvantifierat denna kostnad till ungefär 2–5 öre per kWh vindel. Idag behöver inte vindkraft betala kompensation till närboende, även om några projektörer har börjat ge viss ersättning.
Om ovanstående kostnader beaktas så kan LCOE för ny vindkraft justeras till 43–72 öre/kWh. Detta är fortfarande väsentligt lägre än kostnaden för ny kärnkraft. Utifrån beräkningar i regeringens proposition om finansiering av ny kärnkraft kan den uppskattas till 110–146 öre/kWh. I Konjunkturrådsrapporten uppskattas kostnaden för havsbaserad vindkraft till 60–80 öre/kWh. Även den blir dyrare än landbaserad vindkraft om man beaktar kannibaliseringseffekten, systemkostnader och eventuella störningar.
De beräknade kostnaderna ovan gäller för vindkraft som byggts under 2022–2023. Enligt data som International Renewable Energy Agency (IRENA) samlat in var (ojusterad) LCOE för svensk vindkraft ungefär 1,5 kr/kWh för knappt 25 år sedan. År 2022 var den ungefär 38 öre/kWh. Om man räknar ut ett snitt för den vindkraft som installerats i Sverige däremellan, så blir (ojusterad) LCOE 80 öre/kWh. I snitt är elpriset väsentligt lägre, så enligt statistiken från IRENA har vindkraften i snitt varit olönsam på marknaden, särskilt sådan som färdigställts före 2018.
En del av dessa förluster har täckts av elcertifikatsystemet. Totalt har elcertifikaten ersatt förnybar elproduktion med drygt 50 miljarder kronor, varav drygt 20 miljarder kronor gått till vindkraften. Stödet bidrog även till att kärnkraft och elproduktion i kraftvärmeverk stängdes ned i förtid.
I början av 2020-talet var kostnaderna dock så pass låga att ny vindkraft kunde byggas på marknadsmässiga villkor, i princip utan stöd, men nu har utbyggnaden avstannat. Omgivningens acceptans för vindkraft har minskat. Dessutom har Sverige ett stort elöverskott och låga elpriser, särskilt i norra Sverige där det har varit lättare att få tillstånd att bygga vindkraft. Vidare har kostnaderna för ny elproduktion ökat. Orsaker till detta är ökade realräntor, störningar i världshandeln samt den brist på elkraftkomponenter som uppstått på grund av kriget i Ukraina.
Samtidigt bidrar teknikutvecklingen till att kostnaderna pressas. I en underlagsrapport till Konjunkturrådsrapporten bedömer Björn Sandén att den landbaserade vindkraftens (ojusterade) LCOE kan falla till 23–28 öre/kWh inom de närmaste 10 åren.
När kriserna i omvärlden dämpats och Sveriges energiomställning tar fart är vår bedömning att ny landbaserad vindkraft återigen kommer vara lönsam att bygga, särskilt i södra Sverige. Detta gäller även om man beaktar störningar av kraftsystemet och störningar av omgivningen. All elproduktion borde betala för sina fulla kostnader. Om omgivningen kompenseras, skulle detta kunna öka acceptansen av vindkraft och dess utbyggnadspotential.
Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Chloé le Coq, professor i nationalekonomi vid University of Paris Panthéon-Assas och research fellow vid SITE vid Handelshögskolan i Stockholm
Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
***
Replik: ”Missvisande beskriva subventioner som undantag”
6 Kommentarer
6 Kommentarer
Einar Fjellman
18 maj, 2025: 1:01 e mDet är bra att författarna påpekar att vindkraft ”stör omgivningen” och att denna störning är en kostnad som måste beaktas vid beräkning av den fulla samhällsekonomiska kostnaden för vindkraft (på land). Som mått på denna kostnad nöjer sig författarna emellertid med att utgå från prisfall för fastigheter nära vindkraftverk vilket beräknas till 2 – 5 öre per kWh vindel (Erik Lundin, Institutet för näringslivsforskning 2024-09-11)). Lundin betecknar kostnaden som ”trivial i jämförelse med behovet av skattesubventioner för ny kärnkraft”.
Lägre fastighetsvärde är bara en liten del av den störning som drabbar närboende och många andra. Effekter av vindkraftens intrång i natur och boendemiljö är ofta svåra eller omöjliga att beräkna monetärt men likafullt i hög grad närvarande och lätta att iaktta. Dit hör förstörd miljö- och naturupplevelse, påtvingat intrång i den egna boendemiljön med effekter på hälsa och välbefinnande. Buller och störd nattsömn är väl dokumenterat av professor Kerstin Persson Waye Göteborgs universitet 2021.
Författarnas försök att värdera vindkraftens störningar på omgivningen lider av stora brister. Effekter som är svåra eller omöjliga att beräkna monetärt får inte lämnas därhän som obefintliga. De skall beskrivas och tas med. Deras bedömning att ny landbaserad vindkraft kommer att vara lönsam att bygga även om man beaktar störningar på omgivningen bygger inte på någon trovärdig beräkning av den fulla samhällsekonomiska kostnaden. Deras bedömning är en förhoppning, inget annat.
SvaraRickard Ohlin
15 maj, 2025: 8:24 f mMan kan fundera på om de har med alla och realistiska kostnader för lagring av el för att balansera havs och landbaserad vindkraft oplanerbarhet. Dvs kostnadsposten för balansering om 10-15 öre/kWh.
Och om de tar hänsyn till att någonstans på 40-talet, kanske 50-talet stänger vi ner kärnkraftverken som är i drift idag. Då blir vattenkraften baskraft.
Det behövs en lagringskapacitet motsvarande flera reaktorer under flera dagar för att täcka kortare "dunkelflaute". Detta då baserat på inte alltför kalla väder utan de vädervariationer som normalt uppstår. Man ser det väldigt tydligt i histogrammen för vindkraftsproduktionen , eller deras varaktighetsdiagram om man så önskar.
Att bygga vätgaslager i svenska urberget för detta motsvarar kostnader för flera stora reaktorer.
Det finns inga skalkostnadsfördelar i det eftersom det blir inte signfikant billigare att spränga många stora hål jäfmör med färre stora hål (ex Skallen i Halland)
De dagar då det är riktigt kallt och vindstilla i hela norra Europa behövs signfikant mer balanskraft, troligen då i form av effektreserv och biooljeeldade gasturbiner. Det är mestadels en kapitalkostnad.
SvaraBjörn Christoffersson
15 maj, 2025: 6:30 f mEn bra och välgenomtänkt studie, men jag saknar en analys av vad de stora och snabba variationerna i priset på el kostar samhället jämfört med ett stabilare pris. Både i dagsläget och gällande den framtida utvecklingen.
SvaraBengt Hellman@Björn Christoffersson
15 maj, 2025: 9:06 f mFör den som är flexibel är de snabbt växlande priserna en möjlighet att tjäna pengar genom att köpa mer när elen är billig och mindre när den är dyr. Prisvariationerna kommer att vara kvar oavsett energipolitik i Sverige. Sol och vind levererar den billigaste elen och tar snabbt marknadsandelar i vår omvärld. Den stora utbyggnaden av sol gör att elpriserna halva året kommer att vara lägst mitt på dagen. Elpriset sommartid går mot att bli hälften av vad det är på vintern. Den som vill kan teckna fastprisavtal och ha ett fast och jämt pris. Att inte fler gör det tyder på att kostnaden för de snabba variationerna inte är stor. Den verkliga årskostnaden beror på medelpriset och inte dyra toppar enstaka timmar. Nordiska systempriset för 2026 är nu kring 40 öre/kWh. Med EPAD-kontrakt blir råkraftpriset 2026 nu kring 20 öre/kWh i Norrland, 40 öre i Stockholm och 55 öre i Malmö.
SvaraBjörn Christoffersson@Bengt Hellman
15 maj, 2025: 11:02 f mDu beskriver fördelarna med starkt varierande elpris, men min fråga var om samhällets kostnad för vad ett system med starkt varierande elpris är jämfört med ett system med stabila priser.
SvaraRickard Ohlin@Bengt Hellman
15 maj, 2025: 12:13 e mHur har du tänkt att industrin som skall elektrifiera sina processer skall vara flexibla?
Sveriges elförbrukning är 140 TWh per år.
Total energiförbrukning i Sverige är ca 500TWh, varav 30% är fossil.
Alltså skall 150 TWh fossil energi elektrifieras.Till det kommer en viss andel bioenergi samt avfallsförbränning som också "elektrifieras" samtidigt som vissa processer säkerligen går att effektiviseras.
Alltså kommer förbrukningen öka men den procentuella variationen i förbrukning troligen minska rejält vilket är prisvariationsstabiliserande (om än på en ev. högre nivå) då industrin har en tendens att endast hal långsamma förändringar över dagar eller längre tidsperioder.
Däremot det som inte minskar är variationerna på tillgänglig el, tvärtom kommer dessa öka radikalt i takt med allt större inslag av vindkraft.
Det kan komma i det läget att tillgången understiger efterfrågan. För många förbrukare är det inte realistiskt att stänga av förbrukningen vid kortare pristoppar.
Balansproblematiken blir överhängande.
Speciellt som då denna studien förordar landbaserad vindkraft som uppvisar stora variationer i produktion, där ca 20% av tiden ger den <20% av installerad effekt under vinterhalvåret, där ca 35% av installerad effekt är den ekonomiskt dimensionerande kapacitet aka kapacitetsfaktorn.
150 TWh landbaserad elproduktion motsvarar ca 60 000 MW installerad effekt eller tre gånger dagens. Det blir lite mindre om det byggs till havs.
Med 6000 nya 10MW vindkraftverk i landet tror jag de underskattat kostnaden för intrånget.
Så jag tror att variationerna i pris med en signifikant andel vindkraft kommer helt enkelt trycka bort investeringar i ny utvecklad e-baserad industriproduktion. Det blir för komplext att beräkna.
Svara