Flaskhalsavgifterna ökade igen under fjolårets sista månader, beroende på ökande prisskillnader mellan norra och södra Sverige. Inte sedan gaskrisen i Europa hösten 2022 har skillnaderna varit större. Mer än 60 miljarder kronor finns på Svenska kraftnäts flaskhalskonto.
I slutet av förra året rådde det rekordstora prisskillnader mellan Sveriges elområden och Svenska kraftnät (Svk) fick in flera miljarder kronor i flaskhalsavgifter, eller kapacitetsavgifter. Bara i november uppgick intäkterna till 3,5 miljarder kronor, eller i snitt 117 miljoner kronor om dagen.
Bild: I november och december ökade flödena i stamnätet och samtidigt ökade prisskillnaderna mellan norr och söder. Foto: Svenska kraftnät/Tomas Ärlemo.
Svk har inte till Second Opinion kunnat redovisa siffran för december men det rör sig sannolikt också om stora belopp.
Flaskhalsintäkter uppstår när det råder prisskillnader mellan de olika elområdena på grund av bristande överföringsförmåga. Uttaget av flaskhalsintäker sker helt automatiskt och den exakta summan räknas ut genom att prisskillnaden mellan elområdena multipliceras med flödet av el mellan områdena.
Ju större prisskillnader och elflöden desto större intäkter. Pengarna placeras på ett konto i Riksgälden och ska användas för investeringar i näten som ska minska falskhalsarna.
Så vad var det som orsakade det stora inflödet av flaskhalsintäkter i november och december förra året?
I Tyskland var produktionen från vind- och solkraft låg under långa perioder. Då importerades el och man startade dyra fossileldade kraftverk och södra Sverige priskopplade mot den tyska marknadens höga priser.
Samtidigt blåste det bra i norra Sverige och vattenmagasinen var välfyllda vilket pressade ned elpriserna i SE1 och SE2. Den begränsade överföringskapaciteten mellan norra och Södra Sverige ”låste” i sin tur in den billiga elen i norra Sverige.
Detta ser man på bilderna från Nord Pools spotmarknad för el i november där det genomsnittliga elpriset för SE1 i november var 25 öre per kWh och 18 öre per kWh i SE2. I SE3 var snittpriset 66 öre per kWh och i SE4 84 öre. Elpriset i SE4 var alltså mer än fyra gånger högre än i SE2.
Mönstret upprepar sig i december med 5–6 gånger högre priser i södra Sverige jämfört med de norra elområdena. Svk har som sagt inte återkommit till Second Opinion med decembersiffrorna men flaskhalsintäkterna för den månaden är sannolikt höga.
Den 29:e oktober införde Svk den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden och införandet sammanfaller i tiden med de ökade prisskillnaderna.
Syftet med den är att öka flödena av el i kraftnätet och frigöra mer el för marknaden. Svk har i flera medier konstaterat att den nya metoden ökat elflödena mellan norr och söder. Svk: s driftchef, Erik Ek, uppgav till exempel till tidningen Fokus att elhandeln mellan norr och söder ökade med 30 procent under oktober och november.
Second Opinion har frågat Svk om den nya metodens fått konsekvenser för storleken på flaskhalsintäkterna utan att få svar.
Per Lindvall framför hård kritik mot Svk i en ledarkrönika i Dala Demokraten nyligen:
”Under årets första nio månader så uppgick dessa flaskhalsintäkter till drygt 11 miljarder kronor. Men med en lättare servettskiss så kan man komma fram till att de kommer att vara uppemot 30 miljarder kronor innan det här året är slut, när nu den ”flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden” har kopplat på turbon. Svenska Kraftnät ”tjänade” exempelvis runt 60 miljoner kronor per timme under det där dygnet när prisskillnaderna mellan elområde 2 och 3 var närmare 8 kronor”, skriver Lindvall.
Under energikrisåret 2022 var prisvolatiliteten extremt hög. Det året fick Svk in rekordhöga 73 miljarder kronor i flaskhalsavgifter. En stor andel av de pengarna betalades sedan ut i elstöd till hushåll och företag.
För 2023 var beloppet 21 miljarder kronor.
Svk uppger att man totalt hade 62 miljarder kronor i ackumulerade, outnyttjade flaskhalsinkomster på kontot den 30 november 2024.
1 Kommentar
1 Kommentar
Rickard Ohlin
13 januari, 2025: 9:31 f mHär skulle man vilja se en investerings och budgetplan för de projekt som SVK redovisar på sin hemsida och även jämföra med de ackumulerade och prognosticerade flaskhalsintäkterna.
Blir det ett överskott skall man antingen bygga ut nätet MER vilket inte är orimligt då det verkar finnas flaskhalsar kvar och elprisområden ELLER så får man helt enkelt sluta ta in flaskhalsintäkter.
Det är dålig samhällsekonomi att lägga pengar på hög utan att kunna utnyttja dem till något vettigt.
Svara