Studie: teknikneutralitet kan bli dåligt för alla kraftslag

Studie: teknikneutralitet kan bli dåligt för alla kraftslag

DEBATT
För att möjliggöra en kraftfull elektrifiering behöver dagens kortsiktiga elmarknadsdesign kompletteras med nya marknadsinstrument. Utan en utvecklad elmarknad riskeras inte bara jobb, välfärd och klimatomställning, utan även elsystemets stabilitet. Detta enligt en ny rapport från konsultföretaget Copenhagen Economics som genomförts på uppdrag av Fortum, skriver Peter Strannegård, VD Fortum i Sverige. Helt teknikneutrala instrument riskerar att bli lika dåligt för alla kraftslag, enligt studien.

I rapporten Society Optimal Long-term Investment Framework, som är framtagen på uppdrag av Fortum, lyfter Copenhagen Economics fram ett antal faktorer och instrument för Sverige respektive Finland som de menar ökar förutsättningarna för en kraftfull elektrifiering. De har också modellerat vilka samhällsekonomiska effekter detta skulle få och lyfter i sin rapport fram flera positiva effekter i form av jobbskapande och ökande skatteintäkter.

Bild: En stundtals het debatt kring konflikten mellan olika kraftslag är olycklig, enligt Fortums Peter Strannegård.

Erfarenheter från andra länder visar på vikten av långsiktighet i förutsättningarna för investeringar i ny elproduktion. Här hemma har dock frågan varit föremål för en stundtals het debatt som ofta rört sig kring konflikten mellan olika kraftslag. Det är olyckligt. Ett robust och fossilfritt elsystem som kan erbjuda konkurrenskraftiga priser är avgörande för utfasningen av de fossila bränslen som används inom främst industri och transportsektorn och framväxten av morgondagens industrier.

Copenhagen Economics visar nu i sin studie att det är samhällsekonomiskt lönsamt att komplettera den så kallade Energy Only-modellen med en marknad för investeringar. En förutsättning är dock att de olika förmågorna, eller kraftslagen, får rätt verktyg för att möta sina specifika behov.

I studien har Copenhagen Economics valt att göra en övergripande analys. Trots närheten mellan Sverige och Finland menar de att såväl utmaningar som lösningar mellan länderna skiljer sig åt. En av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för svenskt vidkommande vore en energipolitiskt stabilare situation med en markant lägre konfliktgrad.

Copenhagen Economics pekar även på att såväl kapacitetsmarknader (CRM), dubbelriktade differenskontrakt (CfD), statligt garanterade långtidsavtal (PPA) är marknadsinstrument som Sverige bör använda. Dessa instrument bör inriktas på de kraftslag eller förmågor man vill expandera, till exempel kärnkraft, havsvind eller uthållig flexibilitet. Helt teknikneutrala instrument riskerar tyvärr att bli lika dåligt för alla kraftslag och riskerar att äventyra den tillväxt av specifika kraftslag som vi vet behövs.

Fortum är bara en av flera som aktörer som lyft nödvändigheten av nya finansieringslösningar eller kapacitetsmekanismer för elsystemets tillväxt och därmed en kraftfull elektrifiering. Det är även en förutsättning för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Samtidigt är det naturligt att det blir diskussion om sådana stora summor som det ofta handlar om när det gäller investeringar i ny elproduktion, vi välkomnar debatt och granskning. Det är dock viktigt i den debatten att investeringskostnader ställs mot alternativkostnaden om vi inte bygger ut elsystemet, ökar elektrifieringen och fasar ut fossila bränslen.

1 Kommentar
Av Peter Strannegård
VD för Fortum i Sverige
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

  • Fredrik Bruno
    29 november, 2024: 9:21 f m

    Intressanta synpunkter, väljer man ut ett kraftslag och satsar på det så händer det något, så som det gjorde med kärnkraften på 70-talet. Samtidigt ökar man sårbarheten, om det dominerande kraftslaget skadas på något sätt, t.ex. som Tyskland gjorde med kärnkraftern efter Fukushimaolyckan. Är den största risken med kärnkraften dess opinionskänslighet? Vår kärnkraftsomröstning efter Harrisburg-olyckan är ju ett avskräckande exempel på en riggad folkomröstning.

    Kärnkraftens ”track record” borde annars vara övertygande. Visserligen några få, men var för sig mycket svåra skador, men omfattningen har ju ändå visat sig begränsad för de enskilda fallen (har vi mer än Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima att peka på?).

    Sol- och vind har ju sin begränsning i att vi inte löst energilagringsproblemet, och jag vill se den sulfatmassafabrik, det stålverk eller den kemiska industri som tycker det gör detsamma när strömmen kommer, bara vi har kräm i ledningarna lite då och då.

    Det bästa är det godas fiende, att kombinera sol/vind med naturgaseldad kraft som reglerkraft att fylla i med när det inte blåser är kanske en möjlighet för oss som inte är så renläriga, men är det opinionen och de högtklingande målen som är det största hindret för att åtminstone åstadkomma något.

    Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet