Den tyska regleringsmyndigheten föreslår en indelning av landet i fem priszoner – inte för elpriset, utan för nätanslutningar. Syftet är att genom differentierade avgifter försöka styra effektkrävande nya industrietableringar till vindkraftsområdet i norr. Förändringen kan ha konsekvenser även för det svenska elpriset.

Förslaget om zonindelningen presenterades i går (20 november) i form av ett så kallat positionspapper av den tyska reglerings- och tillsynsmyndigheten Bundesnetzagentur.

Myndighetens generaldirektör Klaus Müller motiverar förslaget med de höga nätutbyggnadskostnader som följer med energiomställningen.

”Det är viktigt med en prissignal för en medveten och sparsam användning av anslutningskapaciteten och för större kostnadseffektivitet. Om det lyckas bättre för nya storförbrukare av el, byggare av energilager eller elektrolysörer att dimensionera sig till det befintliga elnätet, sparar vi kostnader i nätutbyggnaden.”

Bild: Det är Bundesnetzagentur som lagt fram förslaget om tyska priszoner som kan komma att påverka även svenska elpriser.

Förslaget är att en graderad engångsavgift ska tas ut vid nyanslutningar baserat på hur mycket elsystemet på den ifrågavarande platsen belastas. En gradering i fem nivåer förslås – 100, 80, 60, 40 och 20 procent – med utgångspunkt i en fast kostnad för den högsta nivån på omkring 100 000 euro (cirka 1,16 miljoner kronor) per ansluten megawatt.

Ett effektuttag på 600 megawatt – typiskt behovet för en stor elektrolysör – skulle med andra ord vara förknippat med en engångskostnad på 60 miljoner euro (cirka 700 miljoner svenska kronor) inom den dyraste zonen och 12 miljoner euro (140 miljoner kronor) i den billigaste zonen.

Hur graderingen utfaller geografiskt framgår av nedanstående karta. Notera att gränserna på kartan markerar koncessionsområdena för landets fyra systemoperatörer Amprion, TransnetBW, Tennet och 50 Hertz. Knutpunkterna i transmissionsnätet markeras med just punkter, som getts färg baserat på vilken avgiftsgrad de föreslås få – svart står för 100 procent, vitt för 20 procent.

Som synes ligger högavgiftsområdena i väster och söder, med huvudsakligen 80- och 100-procentsavgifter, medan lågavgiftsområdena med 20- och 40-procentsavgifter dominerar i norr. Graderingen, gjord i samförstånd med systemoperatörerna, är preliminär, men väntas bli slutligt fastställd innan årets slut.

Bundesnetzagentur beskriver sitt positionspapper som en orientering för marknaden av myndighetens rättsliga ståndpunkt. Det ska preliminärt börja tillämpas från år 2026, men kan redan nu tas som underlag vid beräkningen av de framtida avgifter (Baukostenzuschüsse) som nätoperatörerna kan ta ut för att täcka kostnader relaterade till anslutning av nya byggnader eller anläggningar.

I de första tyska mediekommentarerna till nyordningen förutspås reaktionen i de sydliga förbundsländerna bli ett ramaskri. Myndigheten uppfattas med sitt initiativ bedriva en industripolitik som riskerar att driva investerarna från söder till norr i ännu högre grad än hittills.

En jämförelse kan göras med den indelning av Tyskland i elområden som EU-kommissionen sedan länge försökt få till stånd, men som både förbundsregeringen och de sydliga förbundsländerna avvisat med konkurrensrättsliga argument. En indelning i elområden av svensk typ skulle ofelbart dela Tyskland i ett lågprisområde i norr och högprisområden i söder.

”Motstånd torde vara förprogrammerat”, enligt Die Welts Daniel Wetzel. ”Så länge det är oklart om och när det kommande stamnätet för vätgas kommer att räcka till för att överföra klimatneutral gas från Nordsjöhamnarna till Sydtyskland, siktar många industrikluster på att bygga egna elektrolysanläggningar. På grund av den kommande nätanslutningsavgiften riskerar dessa emellertid nu att bli så dyra, att investeringen inte längre går att räkna hem.”

Han hänvisar också till att elnäten i både Berlinområdet och Frankfurt am Main redan karakteriseras av flaskhalsar. Den nya prissättningen kommer att innebära ett ytterligare hinder för nya fabriker, installation av batterier, elektrolysörer och annat. Så som de enorma datacenter som framför allt Frankfurt som finansiellt centrum är beroende av.

Som bekant påverkar det tyska elpriset även Sveriges elpriser. Lyckas Tyskland utnyttja sitt elnät bättre, ska elpriset enligt skolboken bli lägre – alla andra parametrar oförändrade. I vart fall har Tysklands agerande konsekvenser även för Sverige.