Nedisning av vinddkraftverk leder till stora bortfall av elproduktion. Under flera dagar denna vinter har det handlat om över 1 000 MW. Det är ett relativt okänt problem menar Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
Den senaste tidens mycket kalla väder har resulterat i att många vindkraftsparker i elområde 1 och 2 fått problem med nedisning av rotorbladen. Det har i sin tur resulterat i stora produktionsbortfall. Många gånger handlar det om totalt över 1 000 MW som inte kan levereras när nedisningen slår till.
Det visar de marknadsmeddelanden (UUM) om otillgänglig produktion som kraftproducenterna skickar in till den nordiska elmarknadsplatsen Nord Pool.
Bilden från Nord Pool visar hur mycket vindkraft som vid varje tillfälle mellan den 11 december och 7 januari inte kan leverera. Flera dagar handlar det om över 1000 MW. Bilden bygger på företagens inrapporterade avvikelser (UMM). Enbart anläggningar på över 50 MW rapporterar UMM.
Fredagen den femte januari klockan 12 rapporterade till exempel sju vindkraftsparker i elområde SE2 och tre parker i elområde SE1 om produktionsbortfall på totalt 1 110 MW av dessa parkers totala produktionsförmågan 2 316 MW.
Nästan hälften av produktionskapaciteten i de här vindkraftparkerna hade alltså fryst fast.
Sammanställning av inrapporterade UMM från svensk vindkraft som handlar om nedisning den 5 januari. Sammanlagt 1110 MW var ur produktion.
Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia, uppger att nedisning och problem kopplad till kyla är ett vanligt fenomen som äger rum varje år, men ofta under en begränsad tid.
– Det är vanligt under senhösten när den fuktiga luften övergår till minusgrader men sen brukar det lugna ned sig. Man kan jämföra det med vattenkraftens problem med nedisning av älvarna. Men i år är det ovanligt kallt.
Han konstaterar att de här produktionsbortfallen så klart får konsekvenser för elsystemet och priserna.
– Den elen hade ju kunnat transporteras söderut till elområde 3 och 4 där man nu i stället får importera. När det är så här kallt så ökar efterfrågan och all producerad el behövs på marknaden.
Det är särskilt olycklig för ägarna, menar han.
– De går miste om intäkter. Särskilt i dessa dagar med höga priser.
Han menar vidare att nedisning av rotorbladen är ett relativt okänt fenomen.
– Det nuvarande produktionsstoppet vid Forsmark har fått mycket uppmärksamhet de senaste dagarna, men de här produktionsbortfallen är mycket större. Det är inte många som känner till det.
Johan Sigvardsson berättar vidare om hur förlusten av flera produktionskällor samtidigt snabbt kan driva upp elpriset. Så var till exempel fallet i december 2022 då elpriserna nådde rekordnivåer.
– Dels var Ringhals 3 och Oskarshamn 3 ur drift vilket motsvarade ett bortfall på 2 500 MW dels var Luleälven och Ångermanälven isbelagda vilket tog bort ytterligare 2 000 MW. Samtidigt hade nedisningen av vindkraften slagit ut ytterligare 1 500 MW. Det drev upp elpriserna rätt ordentligt i kylan.
Pontus de Maré är driftchef på Svenska kraftnät. Han känner inte till problemet närmare, men konstaterar att alla produktionsbortfall har en påverkan.
– Jag har inte kunskap eller statistik för hur stort det här problemet är. Men det är klart att det får en påverkan på elsystemet om produktion som behövs när vi behöver den saknas. Då måste den effekten hämtas någon annanstans som till exempel via import.
– Men det här är inget som vi hanterar på något speciellt sätt. Alla produktionsslag har sina problemområden så att säga. Vi anpassar oss efter omständigheterna, fortsätter Pontus de Maré.
På Svenska kraftnäts sajt kan man under rubriken ”Information från Driften” följa driftsavdelningens arbete.
Den femte februari kan man läsa om Forsmarks 2 problem, att effektreserven i Karlshamn är satt på beredskap och att låga temperaturer pressar upp elpriserna. Men det står ingenting om de tio vindkraftsparkerna i elområde 1 och 2 som inte kunde leverera fullt på grund av nedisning.
– Vi sammanställer den data vi får från de balansansvariga och planerar utifrån den. Det bygger så klart på hur mycket det förväntas blåsa och blir mer och mer förfinande ju närmare drifttimmen vi kommer. Jag känner inte till hur mycket hänsyn som tas till detta fenomen.
Den 15 december, rapporterade även vindkraftsparken Åmot-Lingbo i Hälsingland om problem med nedisning.
”Weather conditions give icing on wind park. Current icing level gives 100% reduced availability. Duration of event is highly uncertain. Available capacity and production level will vary”.
Sammanställning av inrapporterade UMM från svensk vindkraft som handlar om nedisning den 15 december. Sammanlagt 1351 MW var otillgängligt.
Trots att det står i meddelandet till Nordpool att parkens kapacitet är nedsatt med 100 procent uppger Statkraft att Åmot Lingbo kan leverera hela sin kapacitet på 249 MW.
16 Kommentarer
16 Kommentarer
Peter Sweden: CLIMATE MADNESS – Wind turbines FREEZING in the cold – NewCryptoGem.com
13 januari, 2024: 3:09 e m[…] now being reported that ice on the wind turbine blades has caused a massive loss in electricity production during the […]
SvaraLENNART EKBLOM
10 januari, 2024: 10:45 e mhttps://kvartal.se/artiklar/vindkraft-en-gron-bubbla-eller-ett-svart-hal/
SvaraEn hänvisning till en utomordentligt bra artikel om vindkraft. En av många läsvärda artiklar som Kvartal har publicerat Läs för att bilda er en egen uppfattning. Finns fler artiklar i ämnet att läsa .Läsvärd för alla ni som vill ha och efterlyser bakgrundsfakta vad vindkraft skapar för problem och till vilken kostnad inte bara ekonomiskt utan även alla negativa effekter som vindkraft ger på miljön, människor, djur, insekter, spridandet av miljögifter, sliter upp stora sår i naturen och den enormt negativa påverkan på flora och fauna rent generellt som vindkraft ger upphov till. Samt den oberäkneliga och opålitliga produktionen av el när det är svinkallt och högtryck och vindstilla INTE ger den produktion av el vi behöver när vi som mest behöver elen….och skulle det blåsa som lök på laxen gör isbildning på vingarna så att vindsnurrorna INTE snurrar… hur fel kan det bli om inte totalfel….
Roger Pettersson
10 januari, 2024: 4:34 f mVindkraften är och förblir en hobbyverksamhet som passa till båten eller sommarstugan, den är inte skalbar för en region/land
SvaraChrister Daleskog
9 januari, 2024: 1:16 e mI media rapporteras aldrig om nedisning av vindkraftverkens turbinblad.
SvaraDäremot om det är fel i ångturbinen eller generatorn eller transformatorn i ett kärnkraftaggregat då är det ”fel på reaktorn”. Nivån på teknisk kunskap i media!
Michael Gribert
8 januari, 2024: 8:44 e mInvestera i is varningssystem som automatiskt kan starta avisning på vingarna.
Svarahttps://labkotec.fi/sv/product_group/isdetektering/
Michael/labkotec
Klas Roudén
8 januari, 2024: 7:01 e mUndrar om Sigvardsson har blivit rätt citerad eller bara uttrycker sig okunnigt om isläggningens betydelse i våra kraftälvar.
”…vattenkraftens problem med nedisning av älvarna…”
”…var Luleälven och Ångermanälven isbelagda vilket tog bort ytterligare 2 000 MW”
Det är ju just det sistnämnda man vill åstadkomma, dvs att få ett sammanhängande istäcke.
För att få till detta behöver man ofta under det känsliga isläggningsskedet dra ned vattenföringen, och därmed elproduktionen, för att få en lugnare isläggning.
SvaraSpeciellt ryckighet i körningen vid effektreglering riskerar att bryta loss isflak o dyl, vilka kan frysa fast i trånga passager o dyl och åstadkomma fallförluster, i värsta fall bestående hela vintern och till men för elproduktionen. Det har förekommit att sådana ”isdämmor” har måst sprängas loss.
Tomas Nilsson
8 januari, 2024: 6:50 e mJag är paff.
SvaraDet här är ett välkänt problem som har man fått intryckt i ansiktet när man diskuterar med vindkraftkritiker. Åtminstone de senaste 5 åren.
Och nu så skriver skribenten relativt okänt. Hur kan man kalla det fenomenet så när praktiskt taget alla vindkraftmotståndare fått lära sig det argumentet i sina retorik lektioner.
Sedan så är det förvånande att det inte hänt något för att få till vettigt system för avisning.
Ulrik Petersson
8 januari, 2024: 12:20 e mJa till kärnkraft! Vindkraften är en förlustaffär!
SvaraNicklas Josefsson@Ulrik Petersson
8 januari, 2024: 2:31 e mUlrika, du får gärna ge någon källa på att samtliga vindkrafts-projekt är förlustaffärer så jag kan läsa på mig och förstå ditt påstående bättre. Tvivlar starkt att miljarder kronor skulle investeras av många olika aktörer i rena förlustaffärer.
Kärnkraften må vara nödvändig men att bygga den till en produktionkostnad (och finansieringskostnad) som motsvarar senaste årens spot-priser utan statliga subventioner har jag inte lyckats hitta artiklar som bestryker, snarare motsatsen.
SvaraOlle@Nicklas Josefsson
8 januari, 2024: 8:13 e mHar med hört att vindkraften är förlustaffär men kan du ge exempel på vindkraftverk som har lönat sig utan subventioner så kan jag ändra uppfattning
SvaraBengt Hellman
8 januari, 2024: 10:42 f m16 december levererade vindkraften 12 613 MW effekt. Det kan inte vara särskilt mycket effekt som var otillgänglig.
SvaraMagnus B@Bengt Hellman
8 januari, 2024: 2:06 e mJaha, och?
1/365 = 0,0027397260273973 % av året.
SvaraDave Northman@Magnus B
8 januari, 2024: 2:27 e mMagnus, du har nog lite svårt med matten. Ditt %-tal stämmer ej.
Dock är det väl viktigt att påpeka att 12,6GW el motsvarar i grova lag 50% av nödvändig effekt en vinterdag. Bra att det blåste fint så vi kunde spara på energi i vattenmagasinen!
SvaraMagnus B@Dave Northman
9 januari, 2024: 5:19 f mDave, jo du har ju rätt i att procenttecknet inte har där att göra. Tack.
Men faktum är, att personer, som är av den åsikten att en dag med lite mer vind än andra på något sätt skulle rättfärdiga vindkraftens oberäkneliga elproduktion, inte kan tas på allvar.
SvaraAnders Gustafsson@Bengt Hellman
9 januari, 2024: 8:33 f mEnligt Mimer och Nordpool:
16/12-23 236733 MWh vindkraft, dygnspris 18 öre.
5/1- 24 68090 MWh vindkraft, dygnspris 217 öre.
Är detta lösningen på Sveriges framtida elbehov?
SvaraVi får el ibland och priset varierar kraftigt!
Fredrik Bruno
8 januari, 2024: 8:23 f mTore Wiselius bok ”Vindkraft i teori och praktik” (Studentlitteraturs förlag) behandlar problemen med isbildning på propellerbladen och också på anemometrarna. Den boken kom i första upplaga 2002, så det här borde inte vara något helt nytt och okänt problem. Eller är det inte ekonomiskt lönsamt att montera in värmning i propellerbladen, det är ju ändå inte så ofta….?
SvaraÄr inte det största problemet med vindkraftens trovärdighet just leveranssäkerheten. Eller drunknar isbildningsproblematiken i totalbilden av att det inte alltid blåser? Vindkraften behövs ju som bäst när det är kallt vintertid.