Elproduktionen från biokraftvärmeverk kan öka från 13 till 17 TWh per år enligt preliminära slutsatser i fjärrvärme- och kraftvärmestrategin som Energimyndigheten presenterar inom kort. Inhemskt biobränsle har betydelse även för Sveriges beredskap, menar Anna Törner, vd på Svebio sedan i höstas.

– Elektrifiering är en viktig del av energiomvandlingen framöver, men om det ska gå att genomföra behövs ett bredare synsätt där man även inkluderar värmesektorn som idag står för 100 TWh om året i Sverige. Hela 40 procent av värmen som produceras kommer från biobränsle – trots det är det ett bränsle som ofta kommer i skymundan, säger Anna Törner.

– Om fjärrvärmen inte fungerar eller behåller den kapacitet som finns idag, så skulle det innebära ett ännu större tryck och efterfrågan på el. Fjärrvärmen har en väldigt viktig del i att avlasta elnäten, säger hon vidare.

Idag finns 266 biokraftvärmeverk i landet. Totalt står elen från dessa verk för cirka 10 procent av den svenska elproduktionen, men potentialen är högre. Jämfört med 2022 har ytterligare 23 anläggningar byggts, men inga av dem är storskaliga. Göteborg Energi och Jämtkraft är de enda energibolag som har pågående byggen av storskaliga biokraftvärmeverk.

– Enligt preliminära slutsatser i den kommande fjärrvärme- och kraftvärmestrategin, som Energimyndigheten ska presentera i mitten av december, kan elproduktionen från biokraftvärmeverk öka från dagens nivå på 13 TWh till 17 TWh vid bättre förutsättningar, säger Anna Törner och fortsätter:

– Strategin visar också att det är ekonomiskt att öka kapaciteten med ytterligare 1000 MW de kommande 10–15 åren. Att bygga ut kraftvärme vid befintliga anläggningar går snabbare än att bygga ut nya elnät eller att få tillstånd till annan elproduktion. Just tidsaspekten är väldigt viktig nu när elbehovet och elpriset ökar rejält runt om i landet.

Men trots det är investeringsviljan i storskalig biokraftvärme låg. För att behålla befintlig kapacitet och för att öka intresset för dessa investeringar behöver priset på kraftvärme och fjärrvärme sättas utifrån dess nyttor i hela energisystemet, vilket inte ges i tillräckligt hög utsträckning idag enligt Svebio.

Energimyndigheten konstaterar i den preliminära fjärrvärme- och kraftvärmestrategin att kraftvärme har flera tydliga nyttor för elsystemet – tillgänglighet, reservkraft och lokal placering – men de är endast delvis korrekt prissatta.

Energimyndigheten har också analyserat vad som händer om kapaciteten i fjärrvärme- och kraftvärme skulle minska eller att det inte blir nyinvesteringar. Om systemnyttor motsvarande 10 000 MW skulle utebli motsvarar det en kostnad på mellan 150–180 miljarder kronor fram till 2050.

– Det är därför viktigt att gå vidare ett prissystem för systemnytta där det lönar sig för energibolag att göra det som är samhällsekonomiskt rätt. Det är bråttom och vi bör så snart som möjligt få på plats ett sådant system som gör att bolagen får betalt för investeringar som är nödvändiga för ett balanserat och stabilt energisystem, säger Anna Törner.

Ytterligare ett perspektiv för bioenergi är dess betydelse för landets beredskap. Kriget i Ukraina och pandemin har gjort att beredskapsfrågan kommit högre upp på den politiska agendan. Samtidigt har kriget gjort att en viktig del av den europeiska biobränslemarknaden är strypt och efterfrågan på svenskt biobränsle har därmed ökat och utländska köpare gynnas dessutom av den svaga kronan. Omvänt har det blivit dyrare för svenska energibolag som vill köpa biobränsle.

– Sverige behöver värdera vad biobränsle betyder för försörjningsberedskapen och den inhemska produktionen av el och värme. Läget kan bli ännu svårare geopolitiskt och då är den inhemska produktionen viktig, säger Anna Törner och lyfter fram att det idag finns ett välfungerande handels- och leverantörssystem för inhemskt biobränsle vilket är centralt i ett beredskapsperspektiv.

I John Hasslers klimatrapport, som kom i oktober, lyfter han fram behovet av att producera inhemska biodrivmedel och e-bränslen, och skriver om att ”skapa goda förutsättningar för industriell produktion av biobränslen” för transportsektorn. Han anger inga konkreta förslag på hur det ska ske. Men sådana förslag har lagts av Lena Eks bioekonomiutredning, där slutrapporten nyligen blev klar.

– Vi tror att det är möjligt att utveckla produktion av biokraft, biodrivmedel och biokol vid våra kraftvärmeverk. Bioenergin har stor potential att skapa försörjningstrygghet och flexibilitet i vårt energisystem. Det kan ske med känd teknik och med relativt korta ledtider. Våra kraftvärmeanläggningar är en viktig resurs som vi måste ta vara på och utveckla, avslutar Anna Törner.