Effektstyrning i lokalnätet räcker inte som affärsmodell för batterier i elnätet. Solparken Ekens energilager är beroende av Svenska kraftnäts balansmarknad. – Stödtjänsterna är batteriets ekonomiska bas, nätnyttan är bonus, säger Fredrik Remneblad på delägaren Tekniska verken.

Affärsmodellen med ett batterilager som effektutjämnare över tiden är egentligen klockren. Genom att spara el när priset är billigt och sälja från ett batterilager när spotpriset är högre kan man både plana ut effekttoppar och skapa intäkter. Det finns bara en hake: det är en teori, åtminstone för solparken Eken. I verkligheten är affärsmodellen fortfarande endast en modell.

Bild: Batterier lagrar el i Linköping. Foto: Alight.

– Det går idag inte att investera i ett nätbatteri enbart baserat på åtkomst till effektlasterna, säger Fredrik Remneblad, affärsområdeschef för sol-, vind- och vattenkraft på Tekniska verken i Linköping.

Frekvensbalans med batteribehov
– Den enda anledningen till att vi idag kan ha ett batterilager är att våra stödtjänster kan kvalificera till Svenska kraftnäts balansmarknader. Först då kan vi skapa intäkter i tillräckligt stor omfattning, säger Fredrik Remneblad.

Tillsammans med helhetsleverantören Alight har Tekniska verken byggt ett batterilager i den stora solparken Eken som ligger bredvid E4 vid Gärstadverket utanför Linköping. Ägandeskapet delas mellan Tekniska verken som har 18,7 procent i både parken och batteriet, och Alight som äger resten.

Kan också ge nätnytta
Batteriet kom till som en affärsmässig spinoff och är idag en praktisk backup för solcellsanläggningen. Utöver detta använder Tekniska verken batteriets kapacitet till egna affärer. 2 MW räcker gott till både frekvenstjänster på Svenska kraftnäts FCR-D-marknad och till eget effektstöd kring Linköping. Funktionen är det nämligen inget fel på och den lokala nätnyttan är en trevlig bieffekt, eller bonus som Fredrik Remneblad kallar det – när och om den behövs.

– Det är absolut ingen omöjlighet tjäna några kronor om man producerar el när solen skiner och elpriset är lägst och sedan sälja när pristoppen kommer framåt kvällen, men det blir endast en liten peng. Det kan inte finansiera hela batteriet. Det är inte det vi räknar på, säger Fredrik Remneblad.

Opålitlig nätmarknad
Rent systemtekniskt finns många fördelar med ett batterilager i elnätet. Med rätt styrning kan det avhjälpa kapacitetsbrist, spara resurser, reducera onyttig reaktiv effekt, rensa nätet från ”smutsig” el och överlag ge bättre elnätskvalitet. Ett batteri kan också ha positiv effekt på elpriserna ut till kund, påpekar Fredrik Remneblad. Nätnyttan har emellertid inte ett så högt marknadsvärde att elnätsföretaget kan finansiera ett batteri. På den typen marknad ligger också ett moment av osäkerhet då man inte riktigt vet när och hur nättjänsterna behövs.

– Man kan inte i förtid tala om hur stor nätnyttan med ett batteri kan vara. Det kan variera mycket över tid. Det går därför inte att göra ett hållbart businesscase på samma sätt som kring stödtjänster. Lokal nätnytta med effektstyrning kan enbart vara en bonus, säger Fredrik Remneblad.

Ingen mystisk affär
Bakom delägarskapet i batteriet finns ingen hemlig affärsstrategi utan det är ett enkelt resultat av att också parken är delägd, berättar Fredrik Remneblad. Hela batteriprojektet kostade cirka 16 miljoner kronor som delades med Alight. För Tekniska verken tillkommer också några mindre investeringar för att kunna kvalificera batteriet hos Svenska kraftnät.

I princip hade Tekniska verken kunnat äga hela batteriet själv, och egentligen många batterier kopplade till alla produktionsenheter. Det är inte batteriägandet i sig som är utmaningen utan att hitta rätt affärsmodell.

Den för några år sedan heta debatten runt att elnätsföretag inte får äga energilager har idag svalnat. Det går lika bra att placera energilagret i ett dotterbolag och sälja solelstjänster till det egna nätbolaget – eller till vem som helst. Det är därför Tekniska verkens koncern som är delägare i solcellsanläggningen och batteriet.

Hyr batteriets kapacitet
För att inte bara äga batteriet utan också komma åt el till egna tjänster och affärer hyr Tekniska verken batterikapacitet av det gemensamt ägda solparksbolaget. Man betalar en hyreskostnad för att få tillgång till den lagrade energin som man sedan kan använda som man själv vill. Tekniska verkens eget elhandelsbolag Bixia har balansansvaret gentemot Svenska kraftnät och kan komplettera med andra energislag eller aggregerad produktionskapacitet på marknaden.

– Det är upp till oss att hitta intäktsströmmar så vi kan finansiera hyran och lite till men idag är det endast frekvensstödet som ger tillräckligt med inkomster. Just nu hänger affärerna därför på att batteriet är kvalificerat för Svenska kraftnäts stödtjänstmarknad. Då kan vi räkna hem investeringarna, säger Fredrik Remneblad.

Därmed blir den största nätägaren Svenska kraftnät den stora spelaren på elnätens batterimarknad. Genom att utveckla och utvidga sina balansmarknader för stödtjänster sitter den systemansvariga med nyckeln till nätbatterierna på lägre spänningsnivåer ute i region- och lokalnäten. För detta har man också budgeterat och planerat.

Kunderna kommer
Fredrik Remneblad ser fler fördelar än nackdelar med marknadsutvecklingen på batteriområdet. Nu investeras det i allt fler batterier i elnäten och affärsmodellerna blir fler, bland annat kring aggregering av många mindre elproducenter. Samtidigt hänger mycket på de stora elkunderna – den nischen Tekniska verken och inte minst Alight har gett sig in i.

– Det är ingen tvekan om att batteribehovet i elnätet ökar efterhand som elektrifieringen och allt mer förnybar elproduktion tar fart. Det kommer framöver att bli allt enklare att hitta kunder som är beredda att köpa den förnybara elen, säger Fredrik Remneblad.

– Även om de höga elpriserna har bromsat en del nya långsiktiga avtal så kommer batterimarknaden att växa. Det finns ingen annan väg, säger Fredrik Remneblad.

* * *

Solparkens spinoff: Solparken Ekens yta är på 13 hektar, motsvararande 22 fotbollsplaner, som ger plats till 30 000 solpaneler med en installerad effekt på 12 MW. Batteriets effekt är 2 MW fördelat på moduler med totalt 126 litiumjärnfosfatbatterier, en variant av litiumjon. 2 MWh är också max kapacitet på laddning/urladdning. Tidningen Elinstallatören har gått djupare ner i tekniken.

Ekens rötter: Solparken Eken kom till när Swedbank gjorde en upphandling med syfte att koncernen ska köpa all sin elförbrukning från solkraft. Namnet associerar till den klassiska sparbankseken. Alight och Tekniska verken gick ihop om att besvara förfrågan. Idag köper Swedbank hela sin årsproduktion på cirka 11 500 MWh av Eken-parken genom ett långsiktigt PPA-avtal (Power Purchase Agreement). Tekniska verken äger marken och står för de fysiska leveranserna.