Ett nytt positivare kärnkraftsklimat har etablerats i Sverige, att döma av remissvaren till regeringens kärnkraftsförslag om att tillåta fler än tio reaktorer och nya platser för nybyggen. En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget helt eller till stor del, och för de riktigt konkreta argumenten står Svenska kraftnät. Det finns även kritiska röster i Myndighetssverige.

Regeringen förslag att avlägsna de ifrågavarande bestämmelserna – de som förbjuder byggen av kärnreaktorer på platser där sådana inte redan finns och som begränsar antalet reaktorer i drift till tio – skickades ut på remiss den 11 januari. Lagskrivningarna ingår i miljöbalkens 17:e kapitel, paragraf 6a, och ska enligt lagförslaget vara avlägsnade i mars 2024.

Bild: Bygge av 25 MW kärnreaktor i Argentina. Foto: CNEA.

Regelverk kopplade till strålsäkerhet eller miljötillstånd påverkas inte av lagförslaget. Här några av remissvaren sammanfattade.

Energiföretagen Sverige stödjer förslaget med påpekandet att småskaliga reaktorer i högre grad än storskaliga kan nyttjas också för annat än elproduktion, som leverans av högtempererad ånga till industrier, fjärrvärme, vätgas eller avsaltat vatten. Sådana behov finns i regel på andra platser i landet än vid just de befintliga kärnkraftverken.

Energiföretagen anser att förslaget är en nödvändig åtgärd för att uppnå en rättvis och mer lättillgänglig elmarknad för alla aktörer som vill investera i elproduktion i form av kärnkraft. Förslaget anses ligga väl i linje med elmarknadsdirektivets regler om eliminering av otillbörliga hinder för marknadstillträde samt icke-diskriminering.

Fortum tillstyrker förslaget, med tillägget att framför allt Strålsäkerhetsmyndigheten omgående bör inleda arbetet med att resursförstärka och se över sitt regelverk med målsättningen att kunna ta emot ansökningar omfattande både nya reaktortyper och nya lokaliseringar.

Fortum anser att det, på samma sätt som tidigare var fallet för vindkraft, bör avsättas medel som stöd till kommunerna för att underlätta etablering av ny kärnkraft. Till exempel för att planera för geografisk placering, ökad lokal acceptans och socioekonomiska nyttor. Nationella kärnkraftssamordnare bör övervägas för att underlätta samspelet mellan kärnkraftsprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå.

Vattenfall konstaterar i sin tillstyrkan att fler författningsändringar än de nu föreslagna kommer att krävas för att ny kärnkraft ska kunna byggas. Bolaget hänvisar till ett tidigare betänkande om en ny kärntekniklag (SOU 2019:16) som endast delvis tagits vidare. Vattenfall invände i den lagberedningen att förslaget om att utöka kravet på samråd inom ramen för den stegvisa prövningen inte är motiverat utifrån de krav som åligger Sverige enligt internationell rätt.

Även Uniper – trots den nya huvudägaren tyska staten, som ju i dagarna avvecklat den sista tyska kärnkraften – stödjer regeringsförslaget. Uniper lyfter specifikt vikten av att se över och anpassa hela tillståndsprocessen för ny elproduktion och eldistribution baserat på samhällets samlade överordnade intressen, inte minst vad gäller miljöbalken.

Skellefteå Kraft, den fjärde ägaren av kärnkraft i Sverige, har valt att inte, vare sig genom bolaget eller sin ägare Skellefteå kommun, ge några synpunkter överhuvudtaget.

Energimyndigheten framhåller att förutsättningarna för olika kraftslag på elmarknaden i första hand bör utgå från teknikneutralitet och marknadsaktörernas agerande samt att tillståndsprövningen bör medge likvärdiga förutsättningar vad avser plats och antal för alla kraftslag. Med regeringsförslaget öppnas för nya aktörer inom svensk kärnkraft, vilket enligt myndigheten kan underlätta eventuell ny kärnkraftsutbyggnad utifrån marknadsaktörernas val och agerande.

Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrker med bedömningen att de föreslagna ändringarna inte innebär risk för ökad skadlig verkan av strålning, eftersom befintliga krav i bland annat strålskyddslagen och lagen om kärnteknisk verksamhet kommer att fortsätta gälla.

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår dessutom en ytterligare ändring av miljöbalken så att regeringen i undantagsfall ska kunna tillåta kärnkraftsreaktorer även om kommunfullmäktige inte har tillstyrkt, för att på så vis åstadkomma lika villkor för de olika kraftslagen. Det kommunala vetot mot kärnkraften skulle alltså tas bort.

Strålsäkerhetsmyndigheten vill även avlägsna begreppet ”permanent avstängd reaktor” i kärntekniklagen. Med regeringens förslag fyller detta begrepp inte längre någon funktion.

Energimarknadsinspektionen och Sveriges Geologiska Undersökning uppger sig inte ha några synpunkter på förslaget.

Naturvårdsverket instämmer i bedömningen att de föreslagna lagförändringarna inte påverkar övriga förutsättningar för att uppföra och driva kärnkraftsreaktorer, men anser att slutsatserna i det uppdrag som gått till Strålsäkerhetsmyndigheten – att identifiera åtgärder som kan påverka förutsättningarna för även nya typer av reaktorteknik – ska beaktas innan förslaget verkställs.

Generaldirektören Björn Risinger har i sitt beslut kört över myndighetens handläggare Dag Svenning, som anmält skiljaktig mening. I sin skrivning ville Svenning att Naturvårdsverket skulle motsätta sig förslaget, i första hand med motiveringen att en ökad användning av kärnkraft strider mot generationsmålet om att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Inom akademin välkomnar KTH regeringsförslaget. De lagtexter som nu begränsar utbyggnad av kärnkraft är enligt KTH politiskt motiverade och har indirekt negativt påverkat kompetensförsörjning, forskning och utveckling inom kärnteknikområdet. Lagförslaget är framåtvänt och teknik- och säkerhetsneutralt och ger tydligare planeringsmöjligheter för industrin

Chalmers tekniska högskola har bett forskningsföreträdare inom olika områden (miljösystemanalys respektive kärnkemi) att ge återkoppling på promemorian. Som resultat skiljer sig synpunkterna åt: från området kärnkemi välkomnas promemorian, medan företrädare för miljösystemanalys är kritiska.

Chalmers framhåller att teknikutvecklingen har gått väsentligt framåt på över ett halvt sekel sedan de nuvarande reaktorerna byggdes, och att de mer småskaliga reaktorer som nu är på tal har både ekonomiska och säkerhetsmässiga fördelar. Det är enligt Chalmers dock inte självklart att kärnkraftsreaktorer ger bättre förutsättningar för elektrifieringen på grund av risk för att kapital och kompetens låses i långdragna och kostsamma processer.

Luleå Tekniska Universitet tillstyrker, bland annat med motiveringen att nya möjligheter öppnas för en utökad och mer kostnadseffektiv energiproduktion i Sverige.

Företagarna beskriver regeringsförslaget som ett steg i rätt riktning och hänvisar till att många svenska kommuner uppgett att de gått miste om nya företagsetableringar på grund av begränsningar i elnätet. Samtidigt har näringslivet drabbats hårt av de kraftigt höjda elpriserna under 2022. Långsiktigt behövs en stabil och planerbar elproduktion.

Advokatsamfundet ställer sig i huvudsak positivt till regeringsförslaget, men framhåller att om syftet med författningsändringarna är att möjliggöra en snabb utbyggnad av elproduktion, behöver även andra författningsändringar göras. En sådan gäller reglerna om kommunal tillstyrkan.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, fokuserar på de frågor som kommunerna ställs inför vid en kärnkraftsetablering och anser att konsekvensbeskrivningen för kommunernas del är ofullständig i lagförslaget. SKR håller fast vid att kommunal tillstyrkan är en grundläggande förutsättning för att en anläggning för kärnteknisk verksamhet ska kunna etableras. SKR anser att även grannkommuner behöver inkluderas i processen.

En remissinstans som sticker ut är Folkhälsomyndigheten, med hänvisningen att promemorian saknar en analys av regeringsförslagets påverkan på människors hälsa ur en hel rad perspektiv. Utan en sådan analys säger sig myndigheten sakna förutsättningar för att överhuvudtaget kunna ta ställning till förslaget. Särskilt nämns riskerna med utökad kärnkraftsverksamhet utifrån uran- och energiutvinning, drift, lagring och avfall, med hänsyn till såväl närboende, kommande generationer som hälsopåverkan utanför Sveriges gränser.

Slutligen, Svenska kraftnät, som ju har att hantera systemperspektivet, är inte bara positivt till de lagförändringar som presenteras, utan utmärker sig även genom konkretion. Här i sin helhet de sex centrala punkterna i Svenska kraftnäts remissvar:

1. Det är bra utifrån elsystemets perspektiv att det öppnas för ny planerbar elproduktion på fler platser än vad befintlig lagstiftning tillåter i dag. Det ger bättre förutsättningar för större mängd planerbar produktion i systemet, en förbättrad effekttillräcklighet i hela landet och minskar kraven på utbyggnad av transmissionsnätet. Ökad mängd planerbar produktion underlättar även för att kunna ansluta mer förnybar produktion.

2. Den kärnkraftsproduktion som hittills har byggts i Sverige etablerades med hjälp av ett centralplaneringsperspektiv där förbrukning, elproduktion och transmissionssystem samtidigt beaktades. Den möjlighet för samplanering finns inte naturligt på samma sätt i dag då transmission och produktion är skilda åt i olika organisationer men också med andra marknadsförutsättningar än vad som gällde tidigare. I promemorian framhålls dock att regeringen har ett långtgående utrymme att avgöra tillåtligheten av en ny kärnkraftsreaktor med hänsyn till om verksamheten är önskvärd från närings-, energi-, arbetsmarknads-, klimat- och regionpolitiska utgångspunkter. Svenska kraftnät vill därvid framhålla att det är av stor vikt att det vid ny kärnkraftsproduktion tas hänsyn till utbyggandet av tillhörande transmissionsnät och lokaliseras med hänsyn till förbrukningsbehov.

3. Om kärnkraften görs storskalig är det vidare önskvärt ur ett elsystemperspektiv att inte alla tillkommande kärnkraftverk är identiska så att eventuella systemfel i en sådan konstruktion gör att stora mängder av produktion blir otillgänglig, till exempel på grund av nukleära säkerhetsaspekter, vilket kan vara mycket utmanande för elsystemet.

4. Modulära reaktorer som placeras med anslutning till annat elnät än transmissionsnätet behöver anpassas avseende elnätet de ansluts till. Det är viktigt att de distributionsnätsföretag som ansluter dessa har förutsättningar för den elektriska produktionsmiljö som dessa reaktorer kräver, samt fullt ut kan och har förmågan att agera som nätföretag och systemoperatörer.

5. Oavsett storlek på och placering av ny kärnkraft är det ur elsystemets synpunkt viktigt och önskvärt att den utformas med rätt egenskaper och kan tillgodose så många behov som möjligt som krävs för ett tillförlitligt elsystem. Utöver att fungera som baskraft ska den även kunna tillföra tillräcklig reglerförmåga, bidra till nätstyrka och tröghet i systemet men också, beroende på placering, kunna utgöra en elproduktionsförmåga ur ett civilt beredskapsperspektiv, ö-drift och uppbyggnadsförmåga av elnät. De sistnämnda förmågorna i synnerhet i de delar av landet där det i övrigt finns ont om annan planerbar, lättreglerad och uthållig elproduktion.

6. I promemorian nämns platsvalregeln. En del av utvecklingen mot modulära reaktorer kan skapa flyttbara lösningar, exempelvis på pråmar eller fartyg. Mobilitet för mindre reaktorer skulle kunna utgöra en nytta till exempel ur ett civilt beredskapsperspektiv med krav på stor uthållighet. Lagstiftaren bör värdera om det finns en samhällsnytta i att justera lagarna så att sådana lösningar kan möjliggöras.

4 Kommentarer