Svenskt Näringsliv stakar ut vägen för ny kärnkraft

Idag presenterade Svenskt Näringsliv ett ”startprogram för ny kärnkraft”. Den sammanställer vilka beslut som behöver fattas av en regering som vill möjliggöra för byggande av ny kärnkraft i Sverige. Och det vill inte säga lite.

Det är en mycket konkret genomgång av område efter område där det krävs politiska beslut. Regeringen behöver ändra i viss lagstiftning, som exempelvis Miljöbalken som idag bland annat stipulerar att kärnkraft bara får finnas på de tre platser där kärnkraft redan idag existerar. En rad hinder behöver tas bort och berörda myndigheter måste få nödvändiga instruktioner för att utveckla regelverk och förordningar.

Bild: Marie Knutsen-Öy presenterar vad som krävs för ny svensk kärnkraft.

– Vi vill bidra till att regeringskansliet och andra berörda får en tydlig bild av vad som krävs om målet är att det ska byggas ny kärnkraft i Sverige, säger Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv menar att det är möjligt att ha ny kärnkraft i drift i Sverige i början av 2030-talet, men att arbetet då måste genomdrivas med kraft.

– Det är nödvändigt att sätta ”spaden i marken” ca tre år in på denna mandatperiod, för att ha ny SMR-kärnkraft klar till början av 2030-talet, säger Marie Knutsen-Öy. Tidshorisonten är jämförbar med den som idag anges för havsbaserad vindkraft. Storskalig kärnkraft skulle ta ytterligare några år att få på plats.

Carl Berglöf är kärnkraftsexpert på Energiföretagen Sverige och han välkomnar utredningen.

– Det är många bra saker som föreslås som är steg på vägen för att få likvärdiga villkor för kraftslagen. Förutsättningarna för ny kärnkraft är, som beskrivs i rapporten, eftersatt idag. Men alla förslag ska nog inte genomföras på en gång utan de bör införlivas i relation till utvecklingen i stort inom energiområdet.

Den politiska risken måste tas om hand poängterar Carl Berglöf och Energiföretagen hoppas på bred politisk enighet:

– Den politiska risken skulle minska om en ny regering kan få till en överenskommelse över blockgränsen som gör att investerarna inte behöver oroa sig för att politiken ändras efter en eller två mandatperioder, säger han.

I handboken föreslås att en elförmågeutredning tillsätts som leder till en elförmågeproposition, som ska styra systemansvarig myndighets arbete. Tanken är att Svenska kraftnät utifrån de nationella förmågemålen upphandlar de definierade tjänsterna för att stabilisera driften på kort och lång sikt. ”Förmågorna” kan exempelvis handla om kraven på tillgänglighet på el och beredskap för ”risker, kriser och krigsliknande situationer”.

Redan i en regeringsförklaring bör ett energipolitiskt mål formuleras som inkluderar formuleringar om leveranssäkerhet: ”Sverige ska ha ett elsystem som varje timme, året runt, levererar fossilfri el till användarna till internationellt konkurrenskraftiga elkostnader”, föreslår Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv vill också utreda om Svenska kraftnät bör delas, så att den ena delen ansvarar för utvecklingen av elsystemet, och den andra delen blir ett oberoende nätbolag som ansvarar för utbyggnaden av transmissionsnätet.

I handboken konstateras att Strålsäkerhetsmyndigheten är den enda myndigheten med djupare kompetens på kärnkraftsfrågor. Men SSM:s uppdrag är tillsynen av kärnkraften och det behövs dessutom ett myndighetsansvar för att främja utveckling av kärnkraft. Detta ansvar bör läggas på Energimyndigheten menar Svenskt Näringsliv, som konstaterar att orsaken till att det inte redan finns är en gammal presumtion att kärnkraften kommer att läggas ner.

Carl Berglöf menar att det vore bra om SSM inledde en tidig dialog med potentiella leverantörer av ny kärnkraft, redan innan det finns konkreta investeringsplaner och ansökningar. På så vis kan tekniska krav tydliggöras tidigt vilket kan förkorta processen.

Ersättningen till elmarknadens aktörer bör kompletteras och inte enbart utgå ifrån betalning för levererade kilowattimmar, menar Svenskt Näringsliv.

– Det är rimligt att de som bidrar med stabilitet och leveranssäkerhet i elsystemet också får betalt för det, det gäller både elproducenter, elanvändare och leverantörer av stödtjänster. Just kärnkraften har flera av de egenskaper som elsystemet behöver och som det råder brist på, och det ska det utgå ersättning för, menar Marie Knutsen-Öy.

När det gäller exempelvis spänningsstabilitet har kärnkraften alltid bidragit på ett avgörande sätt, men inte fått betalt. Det har kommit på köpet och varit gratis för elkunder och samhället, men i och med nedläggning av kärnreaktorer så har värdet synliggjorts.

Själva investeringarna i ny kärnkraft kan komma till på marknadsmässiga grunder menar Svenskt Näringsliv. Marie Knutsen-Öy:

– Detta är vad investerarna efterfrågar. Det finns en rad intressenter som visat intresse för att investera givet att hinder tas bort och att politiker ger tydliga signaler.

Svenskt Näringsliv avfärdar tankar på att använda statliga Vattenfall som ett politiskt instrument för ny kärnkraft, eftersom det skulle snedvrida konkurrensen på marknaden.

En utmanande fråga är kompetensförsörjningen. Här behövs satsningar från gymnasienivån och högskoleutbildningar till underlättande av arbetskraftinvandring för att locka spetskompetens till Sverige.

13 Kommentarer

Av Martin Berg

Second Opinions skribent

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Nils-Åke Sandberg
20 oktober, 2022: 9:21 f m

Kärnkraften får bara finnas på tre platser i Sverige, men det kommer att ändras i fallet med SMR kärnkraft. Noterar också att man inte tror på blykylning. Riktigt små SMR elektrifierar fartyg/färjor, så att man slipper hemmagjort bränsle med skrubber och avfallsdumpning i havet, körs i ö-drift eller direkt med ångturbinen. (Slipper syntetisk diesel och laddstationer.) Dessutom måste upptaget och anrikat uran, användas mer än bara 2 % av energin på väg mot bly.

Dela Svenska kraftnät genom att skapa ett parallellt R&D företag, kanske inte river pyramiden tillräckligt. Fler seriekondensatorer i kraftnätet löser bara en liten del av förlusterna, men tyder på genuin el-kunskap.

Det finns alltid mer än ett sätt att lösa ett givet problem på. Kylkondenserad ånga efter (Kärnkrafts) turbinen kan man få ut mer energi ur, istället för att spilla ut allt kylvatten i havet, kör man en destillationskollon med undertryck eller kokar ånga med en vätska med lägre koktemperatur (Metanol 65 grader) som driver en lågtrycksturbin. Dels går mindre värmeenergi till havet (1,16 kwh /grad och kubikmeter vatten) och dels får man mer elkraft eller låter turbinen driva något direkt istället för med eldrift. (Redundans och högre total verkningsgrad.)

Spillvärme <100 grader finns det gott om som bidrar till global nyttofri uppvärmning. Så kallat utbränt uran kyls i mellanförvar och kylvattnet dumpas i havet, istället för att användas. Samma pumpkraft och elförbrukning kan användas på andra sätt. Även sopförbränning som måste ske sommartid värmer oavkortat havet om man inte gör El-kraft av en del. Mottryckskraft lokalt konkurrerar med SVK monopolet, med betydligt högre verkningsgrad, om det skett på lika villkor. Säljer man El på export långt norrifrån, måste man även stå för de extra höga förluster det skapar i de extra och dyra kraftledningar som behövs, så exporten blir olönsam. Varför ska Svensk industri och elkonsumenter stå för den notan? Samma symptomen hittar man även i vind och solkrafts debatter där alla andra ska stå för förlust notan.
Svara
Johan Montelius
13 oktober, 2022: 6:35 f m

Mycket bra – men var fanns denna klarsynthet för tio år sedan? Svenskt Näringsliv har som alla andra samlats runt den skattesubventionerade vindkraftsgrytan och tagit del av den varma soppan. Att nu i elfte timmen vakan upp och säga sig vilja stödja planerbar elproduktion är bra sent … är det mer statliga bidrag eller sunt förnuft som styr utvecklingen?
Svara
Olle Felten
12 oktober, 2022: 5:53 e m

De extrema svenska elpriserna beror till stor del på EU:s inre elmarknad. kraven på export och marginalprissättningen gör att de svenska priserna trissas upp på ett helt oacceptabelt sätt. Sverige måste, på ett eller annat sätt, hantera dessa helt onödiga skevheter i den EU-ledda planhushållningen på elmarknaden. Det enklaste sättet torde vara att införa ett femte, virtuellt, elprisområde för exporten och att låta område 1-4 få företräde till svensk elproduktion framför område 5. Det skulle innebära att det så länge behovet föreligger så kommer svensk elproduktion att dediceras till svenska förbrukare och priset sätts därefter. Det skulle också innebära att det blir lönsamt för elproducenterna att bygga ut kapaciteten för att kunna exportera mer och kunna sälja till de högre exportpriserna.
Svara
Roger Fredriksson
12 oktober, 2022: 12:34 e m

Erfarenheterna av Hankivi, Vogtle 3 och 4, Olkiluolto och Flamanbville 3 verkar helt ha gått förbi Svenskt Näringsliv och andra som vill koka vatten på ett mycket komplicerat och farligt sätt.
Inte heller verkar man ha sett att NuScale har fått minst 22 miljarder i statliga subventioner för att kanske ha en SMR igång 2030 – en SMR som ändå verkar vara enkel i förhållande till blykylda lösningar.
När nu Rosatom inte längre är en tänkbar finansiär (elller…?) så återstår väl bara Kina.
Lästips: solsverige.se
Svara
- Lennart Nilsson@Roger Fredriksson
  12 oktober, 2022: 1:54 e m
  
  Och vilken annan planerbar ny elproduktion ska vi ha i stället? Ny fossilkraft (kol, olja, gas), ny vattenkraft, eller vad?
  Svara
- Björn Erik Christoffersson@Roger Fredriksson
  12 oktober, 2022: 4:39 e m
  
  Din utblick över kärnkraftsvälden verkar vara något närsynt. Höj blicken österut så ser du nog Koreas lyckade kärnkraftssatsning, de har tom exporterat ett flertal reaktorer till rätt pris och på rätt tid.
  Problemen med byggena du nämner finns nog inte på kärnkraftssidan utan i respektive lands förmåga att hantera stora projekt. De misslyckanden ska nog analyseras tillsammans med misslyckanden som Nya Karolinska och Berlins nya storflygplats.
  Svara
  - Roger Fredriksson@Björn Erik Christoffersson
    15 oktober, 2022: 4:27 e m
    
    ”Demokratin är däremot långt borta.” konstaterar Utrikespolitiska Institutet om Förenade arabemiraten som har köpte kärnkraftverk av Korea. Det är en gemensam nämnare för de få länder som rapporterar ”lyckade” investeringar i kärnkraft – t.ex. Kina och Ryssland.
    Mera information får du och alla andra i Arne Kajsers debattartikel som publicerade 2022-10-14 i Svenska Dagbladet, https://www.svd.se/a/3EEJ4M/arne-kaijser-karnkraftsbyggenas-problem-forskracker.
    Svara
    - Magnus Brunell@Roger Fredriksson
      17 oktober, 2022: 11:20 f m
      
      ””Demokratin är däremot långt borta.” konstaterar Utrikespolitiska Institutet om Förenade arabemiraten som har köpte kärnkraftverk av Korea. Det är en gemensam nämnare för de få länder som rapporterar ”lyckade” investeringar i kärnkraft – t.ex. Kina och Ryssland””
      
      Jaha, och vad vill du säga med ditt uttalande? Det är som att säga att Sverige satsar på vindkraft och ligger samtidigt högst/högt upp på listan med antal skjutna personer per år. Med ditt resonemang är det alltså klart att du inte vill ha vindkraft i Sverige p.g.a. alla skjutningar med dödlig utgång i Sverige.
      Svara
      - Roger Fredriksson@Magnus Brunell
        19 oktober, 2022: 5:27 e m
        
        Det jag vill visa är att uppgifter om byggtider och investeringar för kärnkraftverk inte är transparenta i flera av världens länder. ”Lyckade’ investeringar har det gemensamt att det är i länder som kännetecknas av stora demokratiska brister, alltid med auktoritära regimer.
        Apropå kärnkraftverken från Korea i UAF har de varken dyrbara dubbla inneslutningar eller härdsmältskydd (corr-catcher) , som krävs i Europa, enligt tillverkaren av verken. Inte undra på att verken blev 30 % billigare än näst billigaste anbud (Steve Tomas, Energy Policy 125 (2019) 216-227, Is it the end of the line for Light Water Reactor or can China and Russia save the day?/Roger, solsverige.se
        Svara
        
        Lennart Nilsson@Roger Fredriksson
        19 oktober, 2022: 8:12 e m
        
        Och när ska du svara på frågan:
        
        ”Och vilken annan planerbar ny elproduktion ska vi ha i stället? Ny fossilkraft (kol, olja, gas), ny vattenkraft, eller vad?”
        
        Vi väntar med spänning på svaret.
        Svara
        
        Roger Fredriksson@Lennart Nilsson
        21 oktober, 2022: 8:56 f m
        
        Stå utan kol använder vätgas som produceras med el från vindkraft som ger svenska stålproducenter den unika konkurrensfördelen förnybart. En nationell strategi byggd på användarflexibilitet och energieffektivisering skulle innebära att redan utbyggd vattenkraft och kraftvärme från biobränsle täcker behovet av planerbar kraft.
        Svara
        
        Magnus Brunell@Roger Fredriksson
        21 oktober, 2022: 12:15 e m
        
        Bara utopier du kommer med. Kommer aldrig att bli vare sig tekniskt eller ekonomiskt möjligt.
        Svara
        
        Lennart Nilsson@Roger Fredriksson
        22 oktober, 2022: 5:08 e m
        
        Det var givetvis helt förväntat att Fredriksson inte skulle kunna besvara frågan om ny planerbar elproduktion. Liksom det var förväntat att vätgaskortet skulle spelas.
        
        ”Stål utan kol” finns inte eftersom stål är en legering av järn och kol. Oaktat den lilla detaljen skulle LKAB och H2GS planer i Norrbotten kräva en medeleffekt om cirka 9000 MW ny planerbar elproduktion. Så fungerar nämligen processindustrier, de kräver konstant effekt 24/7.
        
        Luleälven ger 1600 MW medeleffekt. Vätgasstålet kan inte bli verklighet utan ny planerbar elproduktion.
        
        Den som tror att ett lands elförsörjning kan baseras på dysfunktionell vindkraft är okunnig om hur ett elkraftsystem fungerar, eller driven av ideologiska önskedrömmar, eller en kombination av bäggedera.
        
        Den som på detta sätt driver sin sak utan rationella argument kvalificerar sig som fanatiker.
        Svara