Vindkraften har sänkt fastighetsvärdena i Sverige med hundratals miljarder kronor, anser advokaten Hans Kindstrand, baserat på en KTH-studie. Villaägarna har nu lyft frågan, och i Västervik hotar över tusen fastighetsägare att i en grupptalan kräva skadestånd, om vindkraftsplanerna förverkligas.

Frågan om vindkraftens påverkan på fastighetspriserna har av domstolarna länge setts som närmast en ickefråga. Detta går tillbaka på en utredning som konsultföretaget ÅF gjorde för drygt tio år sedan, enligt Hans Kindstrand, advokat som under det senaste året analyserat juridiken kring vindkraften.

ÅF:s slutsats, att vindkraften inte signifikativt påverkar huspriserna, baserades på studium av bland annat ett vindkraftverk med en verkshöjd om 77 meter och 756 småhusförsäljningar inom en radie av fem kilometer. Slutsatsen har som ett slags officiell sanning godtagits av både mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Men rapporten svarar enligt Hans Kindstrand inte mot rimliga krav på en vetenskaplig studie. Och att generellt tillämpa dess slutsatser är orimligt.

”I den kommun där jag bor, Finspång, har under det senaste året presenterats flera nya vindkraftsprojekt med vindindustrizoner som

Hans Kindstrand

tillsammans har ett projekterat innehåll om cirka 100 vindkraftverk med en totalhöjd om cirka 300 meter. Jämförelsen med ett verk om 77 meter verkar, försiktigt uttryckt, inte relevant.”

Hans Kindstrand reagerar också på att ÅF-studien finansierades av vind­industrin och Energimyndigheten – ”en myndighet vars uppgift är att möjliggöra avveckling av kärnkraften” – och att ÅF samtidigt som bolaget sammanställde studien även agerade som konsult för vindkraftsetableringar, bland annat vid Brahehus öster om Gränna.

”Att ÅF-studien var statsfinansierat kvalificerat nonsens är uppenbart för den som sysslar med fastighetsfrågor, där fastighetsvärdering ingår som en naturlig och integrerad del”, anser Hans Kindstrand i en av flera artiklar han skrivit i branschtidningen Advokaten.

Den enda slutsats där han delar ÅF:s uppfattning är att det inte går att värdera fastigheter generellt, utan att minskade fastighetsvärden beroende av vindkraft behöver bedömas individuellt för varje fastighet.

Ett långt mer omfattande underlag ges av en studie publicerad i juni 2021 i den vetenskapliga tidskriften Sustainability. Bakom studien står de två KTH-forskarna Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier, och Mats Wilhelmsson, professor i fastighetsekonomi.

Analysen omfattade 99 227 försäljningar av småhusfastigheter under åren 2013 och 2018, deras försäljningspris och avstånd till närmaste vindkraftverk. I studien stäms resultaten av även mot husens storlek, tomtstorlek, byggår, typ av hus (fristående, radhus, suterränghus), närhet till tätort samt kommuneffekter och fastigheternas läge i kommunerna.

”Resultaten visar att fastigheter inom 2 kilometer från ett vindkraftverk i genomsnitt har ett cirka 20 procent lägre pris än motsvarande fastigheter som ligger 20 kilometer eller längre från kraftverken. Den negativa effekten minskar med avståndet och är borta vid 6–8 km från vindkraftverken”, sammanfattade Hans Westlund och Mats Wilhelmsson i en debattartikel i Svenska Dagbladet i fjol.

De tillägger att även kraftverkens höjd och antalet vindkraftverk i området har negativ inverkan på fastighetspriserna inom detta avstånds­intervall: ”Vindkraftsparker med mer än tio kraftverk minskar i genomsnitt fastighets­priset inom 0–2 kilometer från vindkrafts­parken med nästan 30 procent.”

Hans Westlund och Mats Wilhelmsson framhåller att detta är genomsnitts­värden, att studien inte analyserar värden på samma fastigheter före och efter vindkrafts­utbyggnad samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts. Men sammanfattat är det ändå fråga om en kraftigt negativ prispåverkan.

Häromveckan lyfte Villaägarnas Riksförbund med 324 000 medlemmar frågan, bland annat genom en fördjupande diskussion (kan ses på förbundets hemsida) mellan Villaägarnas samhällspolitiska chef Daniel Liljeberg och Mats Wilhelmsson.

Ett exempel som kommenteras handlar om ett par i Smedjebacken som av den lokala banken fått värderingen på sin fastighet halverad, redan baserat på en kommunal undersökning om effekterna av en eventuell kommande vindkraftspark.

Ett annat exempel, med referens till en mäklare, handlar om att efterfrågan på fastigheter i ett område gått ner till noll, efter att en vindkraftspark aviserats. Säljare vill inte gå ner så lågt i pris som köparna vill betala och riskerar att bli inlåsta med sina lån i fastigheten.

Mats Wilhelmsson nämner att forskning om relationen mellan vindkraft och fastighetspriser gett olika resultat i olika länder. En skillnad kan ligga i att vindkraftparker i andra länder öppnar upp landskapet, gör det tillgängligt för medborgarna. I Sverige innebär en tillkommande vindkraftspark tvärtom ett intrång på allemansrätten. Med det är samtidigt det värde som riskerar att förstöras större.

I diskussionen anser Mats Wilhelmsson att frågeställningen inte kan reduceras till NIMBY-retorik (Not In My Backyard): ”Det här har en reell påverkan på hushållens ekonomi. Det har en kostnad.”

Hans Kindstrand beskriver hur hans analysarbete gett en inblick i vindkraftens påverkan på männi­skors levnadsförhållanden och de problem som näraliggande vindkraftsanläggningar skapar: ”Min syn på vindkraften har successivt förändrats under den tid som jag studerat ämnet.”

Han förklarar hur det för honom som advokat är av intresse att se vilka ekonomiska värden det handlar om, och vilka ersättningsgilla skador som kan komma i fråga.

”Om man extrapolerar studiens resultat till hela småhusbeståndet – 2 657 650 bostadssmåhus och fritidshus i Sverige – landar den skada på näraliggande fastigheter, som hittills gjorda vindkraftsetableringar medfört, i ett härad runt några hundra miljarder kronor – det vill säga det är en skada som redan är upparbetad och delvis redan realiserad. Mer kommer när projekterade vindindustrizoner förverkligas”, skriver han i Advokaten.

Han nämner att den negativa omgivningspåverkan som planerade storskaliga industrisatsningar medför är väl belagd i olika sammanhang. Han redovisar för de legala möjligheter som miljöbalkens kapitel 32 ger för skadelidande och för hur den, som bedriver miljöfarlig verksamhet, har ett strikt ansvar för personskada och även för ”ren förmögenhetsskada” som den miljöfarliga verksamheten orsakar i sin omgivning, om skadan ”är av någon betydelse”.

”Min övertygelse är att den ’rena förmögenhetsskada’ som drabbar fastigheter vid en storskalig vindkraftsetablering ’är av någon betydelse’, och att det för den drabbade fastighetens ägare finns goda möjligheter att få ersättning för den skadan. Nu finns den vetenskapliga studie som behövs för att påvisa orsakssambandet”, säger Hans Kindstrand.

Hans intryck är att ”många exploatörer och verksamhetsutövare har glömt bort att läsa en del viktiga bestämmelser i miljöbalken”.

Enligt miljöbalkens 32:a kapitel ska till exempel en fastighet, som helt eller delvis blivit onyttig för ägaren eller förorsakat denne synnerligt men vid användningen, på ägarens begäran lösas in av den som bedriver verksamheten.

”Vid inlösen tillämpas expropriationslagen. Det innebär efter 2010 års reform att ersättning ska utgå med 125 procent av fastighetens värde i oskadat skick och att verksamhetsutövaren har att svara för alla utrednings- och rättegångskostnader i första instans”, säger Hans Kindstrand.

Någon praxis när det gäller skada som orsakas av vindkraft finns dock inte och det kan bli dyrt att processa, eftersom vanliga rättegångskostnadsregler gäller.

”Motparten kan förväntas ha betydande resurser både ekonomiskt och administrativt som man som enskild kan ha svårt att matcha”, säger Hans Kindstrand, som även ser en inkongruens i att den domstol som ska döma i målet är samma domstol som tidigare lämnat tillstånd till vindkraftsetableringen. Han menar att det också är ”uppenbart” att det kunskapskrav och den försiktighetsprincip som stadgas i miljöbalken inte alltid följs.

Kanske är ett konkret case nu under uppseglande. I januari i år lämnade 1023 fastighetsägare en hemställan till Västerviks kommun där de hotar att i en grupptalan kräva skadestånd från vindkraftsbolag som planerar parker i området.

Fastighetsägarna har hus inom åtta kilometer från tre planerade vindkraftsparker i kommunen, Tribbhult, Lebo och Lervik. Fastighetsägarna hänvisar, med referens till KTH-studien, till att deras bostäder kommer att sjunka i värde om vindkraftsparkerna byggs.

I fråga om vindkraftsparken i Tribbhult har kommunen redan använt sitt veto, vilket överklagats av vindkraftsbolaget. De övriga två områdena går inte längre att stoppa genom veto, då tillstånden redan har vunnit laga kraft.

Västerviks socialdemokratiska kommunalråd Dan Nilsson förklarade i samband med att han tog emot fastighetsägarna att han, om han skulle ta ställning till vindkraftsparkerna i dag, skulle rösta emot dem.

***

Foto: Joakim Lagercrantz