Svenska kraftnäts agerande gynnar inte Sverige, skriver Mats Nilsson. Han pekar på problemen med systemoperatörer som inte tänker längre än nationsgränserna. Lösningen på detta dilemma är att bilda en nordisk systemoperatör, menar han.
Så var vi tillbaka 10-15 år i tiden igen. Svenska kraftnät har återupplivat traditionen att flytta interna flaskhalsar till elområdesgränserna. Den gången drabbades danskar och norrmän. Den gången ledde Svenska kraftnäts beteende till att Sverige delades in i fyra prisområden. Nu, den här gången, drabbas dock svenska konsumenter också eftersom Svenska kraftnät på ett icke-diskriminerande sätt stryper kraftflödena för alla. Våra grannländer är dock mer arga än vi svenskar, något som delvis gör mig förundrad.
Bild: Sharyn Morrow / Creative Commons
När dagstidningarna talar om eskalerande elbråk i Norden finns det anledning för oss aktörer på den svenska och nordiska elmarknaden att ta oss en funderare. Sverige är beroende av kringliggande länder för att exportera de timmar vi har elöverskott men också, vilket Svenska kraftnät själva visat, import i allvarliga knapphetssituationer. Långsiktig stabilitet och ömsesidigt förtroende måste anses vara ledord i det gemensamma beroende som den nordiska marknaden ändå innebär. Vilken varumärkesexpert som helst kan berätta att det går otroligt snabbt att erodera tillit och en lång tid att bygga upp den. Svenska kraftnäts märkliga förfarande bör därför skärskådas i ljuset av de långsiktiga konsekvenser dagens agerande kan få. Om de kringliggande länderna uppfattar den svenske systemoperatören som nyckfull och opålitlig, varför skulle de då automatiskt hjälpa Sverige när det blir knappt om el en kall vinterdag? Att Svenska kraftnät förbrukar förtroendet för sig själva, och den svenska delen av den nordiska elmarknaden, kan därmed i förlängningen leda till det strömavbrottsmörker de säger sig vilja skydda oss från.
Jag har tidigare gjort en analys av det nordiska samarbetet och pekat på problemen med systemoperatörer som inte tänker längre än nationsgränserna. Det har alltid varit ett problem med norska Statnett som i stort sett aldrig agerat för den nordiska välfärden. Det är heller inte konstigt med tanke på att deras instruktion är tydlig med att de ska bidra till norsk nytta, inget annat. Svenska kraftnät konstaterade för i en rapport att det var problematiskt för dem själva att ha en instruktion att gagna nordisk nytta om inte alla övriga systemoperatörer i Norden delade den målbilden. Men just nu är det svårt att se vems nytta Svenska kraftnäts agerande gynnar. Det är svårt att hitta en vinnare i det aktuella beteendet.
Svenska kraftnäts agerande denna gång gynnar i vart fall inte Sverige. Jag har tidigare varnat för att Svenska kraftnät avser att hantera interna flaskhalsar genom att flytta dem till gräns i den nya (flödesbaserade) beräkningsmodellen. Likafullt är även jag förvånad över att de fullt ut lyckades införa den hanteringen redan nu. Den aktuella flaskhalshanteringen underlättar för Svenska kraftnät. Det är ju lättare att hantera mindre flöden. Det blir också i någon avseende lättare eftersom de inte behöver ägna sig åt ”besvärlig” mothandel. Men den samhällsekonomiska kostnaden blir stor.
Men två fel blir tyvärr inte ett rätt. Att Statnett nu drar ner på kapaciteten vid gränsen (som ett svar på Svenska kraftnäts begränsningar) kan förstås, men bör inte accepteras. Här vore det förstås på sin plats att den svenska eller norska reglermyndigheten reagerade och bestraffade Statnett för en uppenbar överträdelse av regelverket.
Tidigt i min karriär fick jag lära mig av en klok dansk att när systemoperatörerna inte hade något annat argument så hänvisade de till ”systemsäkerhet”. Svenska kraftnät hävdar att de ger så mycket kapacitet de kan med en acceptabel systemsäkerhetsnivå. För min del kan jag inte syna det argumentet. Vem är jag att be Svenska kraftnät köra kraftsystemet mot en kollaps och total mörkläggning? Emellertid vet jag att det finns människor i branschen som pekar på alternativa metoder och möjliga mothandelsalternativ. Det som gör frågan extra pikant den här gången är att systemoperatörerna och reglermyndigheterna i våra nordiska grannländer samfällt pekar på att Svenska kraftnät både kan och borde göra något annat. När det gäller systemsäkerhetsargumentet krävs därför en stark, från systemoperatörerna oberoende kontrollapparat som kan syna när det är påkallat. Det finns dock i dagsläget ganska få skäl att tro att Svenska kraftnät gör sitt yttersta för att upprätthålla systemsäkerheten på ett samhällsekonomiskt bra sätt.
Alternativet till en bättre kontroll är förstås att ha en systemoperatör med den nordiska marknadens goda för ögonen. Att tänka nordiskt tycks kräva en nordisk auktoritet. Lösningen på detta dilemma är att bilda en nordisk systemoperatör med säte i Köpenhamn eller Helsingfors (i de länder som fortfarande med fast blick kan sägas stå för ett nordiskt samarbete).
13 Kommentarer
13 Kommentarer
Per Westerlund
11 december, 2021: 1:25 e mPå Linkedin skriver du att Svenska kraftnät bör delas i tre organisationer. Vilka då tänker du?
Jag ser bara två:
– systemansvaret
– stamnätet: utbyggnad och underhåll
I Irland är det delat i två: EirGrid och ESB, som bägge är statligt ägda (förutom 5% av ESB:s personal). Östra Danmark hade också två bolag, men de utgjorde en koncern. De ägdes av några större distributionsbolag.
Svaramats nilsson@Per Westerlund
12 december, 2021: 7:31 f mHej Per!
bra fråga. Sverige har en udda konstruktion som innefattar systemansvar, nät och diverse nyndighetsfunktioner. Skandalen kring Stockholm Exergi gjorde om inget annat det väldigt tydligt att blanda ihop myndighetsfunktioner med de andra två är ingen höjdare. Det är heller inte bra ur managementsynpunkt eftersom systemansvar, nät och myndigheter är så vitt skilda verksamheter.
Så svaret på din fråga är att jag ser framför mig att man har en ”Svenskt Systemansvar”, ett ”Svenska stamnät” och slutligen en ”Svenska kraftsystemmyndigheten” 🙂
SvaraUlrik Møller
8 december, 2021: 6:34 f mHej Mats, tak for artiklen. Man kan sige, at der allerede er et arbejde i gang med at lave en fælles nordisk systemoperatør, nemlig NORDIC REGIONAL SECURITY COORDINATOR med placering i København. Det relevante med en nordisk SO er ikke nødvendigvis at fusionere alle funktioner, men kun på relevante områder, fx kapacitetsberegninger. Og det er det man gør med Nordic RSC. Så jeg mener at der allerede er en bevægelse i gang, der medfører en governance struktur, som har potentialet til at løse det problem du omtaler.
Svaramats nilssons@Ulrik Møller
8 december, 2021: 10:27 f mHej Ulrik!
Jag håller med om att RSCn i Köpenhamn är ett litet steg i rätt riktning. Men det är ett litet steg. Vi har ett akut behov av att skilja systemansvaret från Svenska kraftnät och få till en effektiv systemoperatörsorganisation, ledd av några som verkligen förstår marknaden. Det kommer inte RSCn att göra. På lång sikt måste vi också skilja Statnett från sitt systemansvar eftersom de aldrig klarar av att fatta beslut som gagnar den nordiska välfärden.
Så visst, RSCn är ett steg på vägen. Skyddar den oss från att missbruka möjligheten att flytta interna problem till områdesgränserna? Nej!
Mats
SvaraAnders Österlund
7 december, 2021: 1:56 e mMats, vad om svenska politiker har gett SvK så många motstridiga målkonflikter så att detta är den enda lösningen dom kan se? Om det slocknar, vilket risken ökar för år för år, och som också effektrapporter löpande påpekat, så sitter GD löst, ministern har ju redan bytt sakområde. För vem finns ett starkt svenskt, norskt och finskt Kraftsystem? Jag utelämnar Danmark, eftersom de enbart klarar sig pga av sina grannar. Norsk debatt kommer att handla om hur industri i södra Norge någonsin får tillbaks sin konkurrenskraft. På samma sätt måste industri i södra Sverige fråga sig samma sak, flytta norrut eller få ETT svenskt systemområde? Så tillbaka till frågan, finns ett svenskt (med 4 eller 1 prisområde) för svensk, nordisk eller europeiska privatkonsumenter och industri? Om vi väljer politiker på landsnivå, och också har väldigt olika syn på vad lösningen på Trilemmat är, så är det ganska givet på vilken nivå man kommer att optimera, politiskt och myndighetsmässigt?
SvaraMats Nilsson@Anders Österlund
8 december, 2021: 10:31 f mAnders,
att Svenska kraftnät inte inhandlat teknik, eller utvecklat sin mothandelsförmåga kan knappast skyllas på politikerna. Ja, politiken har sett till att södra Sverige har ett väldigt skakigt kraftsystem men i tillägg till detta har Svenska kraftnät sovit, ja nästan gått i ide, på sin post.
Vi behöver en modern systemoperatör som förstår marknaden. Inte en pseudomyndighet som minimerar sina egna kostnader istället för att maximera samhällsnyttan
Mats
SvaraMikael Lundin
7 december, 2021: 9:51 f mEn nordisk systemoperatör är en utmärkt idé ur teknisk, ekonomisk, marknadsmässig, säkerhetsmässig… ja i stort sett av alla skäl. Utom när man väger in politiska grunder. Hur god tanken än är tror jag aldrig länderna skulle kunna enas om detta politiskt. Vem ska ha makten, var ska huvudkontoret ligga osv. Ingen regerande politiker kommer ytterst vilja avhända sig kontrollen över det egna elsystemet till någon ”annan” än sig själv. Så tyvärr tror jag inte tanken är realistisk. Men som tankeväckare och för att sätta aktuella utmaningar på sin spets fungerar det. Och förresten, frågar du DG Energy i Bryssel vill de helst se en europeisk systemoperatör. Skulle vi i Norden och Sverige vilja det? Jag utelämnar svaret här…….. Men om nej varför skulle då något land i Norden vilja ha en nordisk systemoperatör?
SvaraMats Nilsson@Mikael Lundin
7 december, 2021: 10:42 f mHalloj Mikael!
Vad svenska politiker bestämmer kan ju bli lika nyckfullt kring denna fråga som resten av energipolitiken. Så visst, det kan bli problem. Men tillräckligt många börjar ju förstå att Svenska kraftnät saknar marknadskompetens och att det får långtgående konsekvenser för samhällsekonomin.
En Europeisk systemoperatör är ju principiellt inte konstigare än PJM i USA. Mest effektivt om det byggde på national grid i UK men det lär tyvärr inte hända. Men jag tror att åtminstone svenskarna börjar bli redo att flytta systemoperatörsansvaret från Sundbyberg.
SvaraJohan Lundqvist@Mikael Lundin
7 december, 2021: 6:20 e mHelt rätt Mikael!
Tanken om en Nordisk TSO är dömt från början.
Och även om det funnits något i en sådan design så löser det inte på något sätt grundorsaken till läget och de nu synbara/kännbara problemen med allt större andel väderberoende elproduktion, nämligen att det saknas stabil basproduktion. Det går inte komma runt kraftsystemets fysikaliska lagar. Och det är bara de sakkunniga på Svk och deras kollegor i Norden och inom ENTSO-E som verkligen kan detta, som Mats själv konstaterar. Det är inte flow based som är problemet.
Att transmittera och distribuera elkraft har få likheter med ett vattenledningssystem, vilket man ibland ser att folk inte tror…
Svaramats nilsson@Johan Lundqvist
8 december, 2021: 10:36 f mJohan,
det är inte BARA flow based som är problemet. Det är helt rätt att nedläggningarna av planerbar kraft håller på att leda Sverige in i en elkris, en industriell kris och sannolikt allt oftare ett nordkoreanskt mörker. MEN det förtar inte att Svk har en roll att spela som de inte spelar idag. Dagens situation kan hanteras utan dessa jättelika kostnader för kundkollektivet
Jag kanske är mer optimistisk än du men jag tror att vi kan få till en nordisk systemoperatör. Med säte i Köpenhamn (en bra bit från Oslo och Sundbyberg)
SvaraMatthias Rapp
7 december, 2021: 8:11 f mBra förslag Mats,
SvaraJag uttryckte liknande tankar när Sverige delades in i prisområden. Min uppfattning var och är att risken för suboptimering skulle bli för stor med stora problem för nätet som följd.
Men det var ingen som tog mig på allvar den gången.
Matthias Rapp
Vindkrafts- och energidebattör
Mats Nilsson@Matthias Rapp
7 december, 2021: 8:56 f mSent ska syndarna vakna. Jag har under en ganska lång tid förespråkat en nordisk systemoperatör, fr.a. på grund av Statnetts illojala agerande gentemot den nordiska marknaden. Men när nu Svk startar handelskrig kanske vi måste skapa en nordisk systemoperatör?
Hoppas också att någon orkar anmäla Statnett. Kostnaden för Svenska konsumenter av att de agerar oombett medborgargarde är ju i miljardklassen. En anmälan till DG COMP kanske eftersom norska myndigheter verkar tycka att agerandet är ok?
SvaraBengt Magnusson@Mats Nilsson
8 december, 2021: 1:29 e mÄnnu en fördel för Norge av att inte vara EU-medlem?
Svara