Tvingas vindkraftsbolag betala extra till kommuner som kräver ekonomisk ersättning för att säga ja till utbyggnad? Ordningen med lokala bygdemedelsavtal ifrågasätts från olika håll, och de juridiska riskerna har poängterats av bland annat Energimyndigheten.

På senare tid har frågan om bygdemedel aktualiserats, också kallad bygdepeng. Dels på grund av konflikten kring Ripfjället i Dalarna, men också i ett bredare sammanhang. Kommande stora vindkraftsutbyggnad kräver ett bättre system för ekonomisk kompensation till vindkraftskommuner än vad den otympliga och oförutsägbara bygdepengen kan bidra med. ”De ekonomiska incitamenten för kommuner att bidra till elektrifieringen måste öka,” skrev nyligen vd:arna för industrikoncernen Holmen, LKAB, Ovako och SCA i en gemensam debattartikel i Di.

Bild: Glötesvålens vindpark. Exempel på projekt som beviljats bidrag från bygdepengen finns här. Foto: OX2.

Rapport och utredning
Samtidigt är både myndigheter och regeringen på bollen, men utan att egentligen veta vad de ska göra. Eventuellt kan bygdemedlen ersättas av att vindkraftverkens fastighetsskatt riktas om från statlig till kommunal skatt.

Regeringens färska utredning En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53) diskuterar många aspekter kring bygdemedel och andra ersättningar till kommunerna. Också Energimyndighetens underlagsrapport till den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad (2021) sätter ord på utmaningen med bygdemedel som möjlig muta.

Enligt Energimyndigheten ligger det en utmaning i att det kan uppstå ”en gråzon för vad som kan bedömas som muta” om en kommunal tillstyrkan till utbyggnad ”används som ett påtryckningsmedel i förhandlingarna om bygdemedel”.

Påverkar pengar?
Enligt David Newell, analytiker på Energimyndigheten och uppdragsledare för rapporten, kan det ”finnas en risk för mutor”. Det är emellertid inte det samma som att all ekonomisk kompensation riskerar att vara mutor, påpekar han.

Under många år har bygdemedel ändå till och från anklagats för att vara mutor i syfte att påverka kommuner att säga ja till utbyggnad. Det är ändå svårt att hitta domstolsmål för mutbrott specifikt kopplade till ersättningar från vindkraftsutbyggare och några sådana har Second Opinion inte hittat.

Protesterna ökar
Essentiellt är hur frågan hanteras av lokala tjänstemän, politiker och hur kommunala rutiner fungerar. En aktuell debatt kring dessa utmaningar finns hösten 2021 i Gävle.

Trenden är att protesterna mot vindkraft blir fler, enligt David Newell. I Malung-Sälens kommun, öster om Klarälven sex mil norr om Torsby planerar WPD Ripfjället AB en park med 30 vindkraftverk på totalt 180 MW installerad effekt och en årsproduktion kring 670 MWh. I kampen om Ripfjället, idag Sveriges största vindkraftskonflikt, har motståndare pekat på ett avtal om bygdepeng som otillbörlig påverkan.

Det finns dock inget belägg för att mutor har skett. Tonläget i konflikten har periodvis varit högt och politiker har kallats korrupta. WPD:s info finns här (pdf) och miljökonsekvensbeskrivning här (pdf). Den tyska moderkoncernen är en av Europas stora vindkraftsaktörer med 2400 verk i 28 länder.

Folkets röst
Motståndet mot utbyggnaden organiseras huvudsakligen kring Nej till vindkraft på Ripfjället. I september 2020 vann nej-sidan en rådgivande folkomröstning med 52,5 procent av rösterna.

Ett par veckor senare meddelade Malung-Sälens kommunledning att man ändå vill tillåta utbyggnad. De 375 rösterna som skiljde nej från ja ansågs inte vara tillräckligt många för att ändra beslutet. Enligt SVT Dalarna fortsätter striden ett åt senare, och WPD erkänner att de inte var beredda på ett så ihärdigt motstånd.

Avtal om bygdepeng
Mycket av kritiken mot Malung-Sälens kommunledning har rört det avtal om bygdemedel som kommunen och WPD Ripfjället AB har upprättat. Det ska årligen ge kommunen 25 000 kronor per vindkraftverk, totalt 750 000 kronor för 30 stycken.

Kommunen förbinder sig att också själv skjuta till ytterligare 15 000 kronor per vindturbin, som då ger mer pengar till bygden. Enligt avtalet ska pengarna ”endast utbetalas till främjande av projekt, föreningar eller anläggningar som är positiva för utvecklingen i kommunen”. En intressant klausul är att inga pengar får utbetalas ”till ändamål som motverkar satsningar på vindkraft”. Nej till vindkraft på Ripfjället göre sig alltså icke besvär med en ansökan.

Nya tider kommer
Enligt Energimyndigheten ifrågasätts nu ordningen med lokala bygdemedelsavtal. I sin rapport skriver man att ”ett antal branschaktörer” idag bedömer att det är ”en tidsfråga” innan nuvarande avtal om bygdepengar ”inte längre går att använda”. ”Att göra kommunens tillstyrkande beroende av att en ersättning betalas strider enligt Naturvårdsverket och Energimyndighetens bedömning mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet,” skriver Energimyndigheten.

”Därför måste kommuner hålla isär ett beslut om tillstyrkan och diskussioner om bygdemedel”. Det är också så att ”överföring från ett bolag till en bygdeförening eller annan ekonomisk förening sannolikt inte är förenligt med penningtvättslagen”.

Bättre med fastighetsskatt?
Det man nu diskuterar inom myndigheter och politik är att istället ge kommunerna tillgång till den fastighetsskatt som vindkraftsproducenter idag betalar till staten, en lösning Energimyndigheten dock ställer sig kritiskt till (se strategirapporten). Frågan om fastighetsskatt finns också med i regeringens utredning En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53) som ligger ute på remiss till 5 november 2021.

Utredningen konstaterar att det finns projekt som påstås ha ”otillbörliga påtryckningar eller angränsar till mutor”, men att man inte har ”gjort någon bedömning av i vilken grad det stämmer”.

”Att låta fastighetsskatten från vindkraften tillfalla kommunen i stället för staten vore ett bra sätt att öka de lokala incitamenten att medverka i omställningen till förnybart,” skrev Svensk Vindenergi 2019, något också flera riksdagsledamöter höll med om.

I övergången från bygdemedel till fastighetsskatt pratar politiken om ”incitament” och ”ekonomiska morötter” med uppgiften att övertala kommuner att ”godkänna ny vindkraft” – som i Centerpartiets förslag till ny fastighetsskatt.

Frågan är också vem av parterna som till syvende och sist är drivkraften bakom utbetalningen av bygdepengar – givetvis en högst lokal fråga. Men att vissa kommuner använder ”påtryckningsmedel mot exploatörer för att exempelvis få ersättning är ingalunda något nytt utan har förekommit så länge som planmonopolet funnits”, påpekar SOU-rapporten.

Vägrade betala kommunen
Ett antal kommuner ställer också krav på ersättning i sina vindbruksplaner. Enligt Naturvårdsverket har det funnits flera fall ”då projektörer upplevt en utpressningssituation där kommunpolitiker krävt ersättning och hotat med att använda vetorätten”.

2013 satte Eon ner foten då man vägrade betala kommunal bygdepeng för utbyggnad av Högberget i Jämtland. Motiveringen var att energibolaget enligt svt inte ville ”muta” kommunen för att få genom ett ja – varpå Bergs kommun nekade utbyggnad. ”Vi kan inte säga ja till något som inte ger bygden något,” var kommunens besked.

* * *

Oreglerade avtal: Bygdemedel och bygdepeng från vindkraft utgör en snårskog av olika ersättningsnivåer i lokalt konstruerade avtal på utsidan av andra lagbundna processer. Området är oreglerat och avtal mellan vindkraftsföretag och kommuner är frivilliga och informella. De lokalt utformade avtalen innebär stora skillnader mellan ersättningsnivåerna. Vanligt är en procentsats av nettoinkomsten från elförsäljningen eller en fast summa per vindkraftverk. Bygdemedel har sitt ursprung inom vattenkraften där ersättningen dock är reglerad.

Uppskattade medel: Kompensationen ska gå till ”bygden”. Enligt kommunallagen får en kommun ej ta betalt av en projektör, just för att minimera risken att kommunala tjänstemän erbjuds mutor. Bygdemedlen hamnar därför i en pott som fördelar pengarna till projekt som gynnar invånarna eller som olika föreningar kan ansöka ur. Det finns kommuner där bygdepengen är mycket uppskattad, som i Ockelbo där vindkraften har betalat vägar, en ny bro, bättre badplats och upprustning av Folkets hus. I närliggande Gävle var det lite knivigare innan man nyligen ändå beslutade att införa bygdepeng. Oppositionen tyckte att ordningen är ett spel för galleriet då det ”ger sken av att det är en garanterad kompensation när det bara är frivilligt”.