”Framsynt planering nyckeln till framgång”

”Framsynt planering nyckeln till framgång”

Havsbaserad vindkraft behövs för att minska utsläppen av växthusgaser och klara morgondagens försörjningsbehov. Grunden för framtidens elsystem skapar vi idag, skriver Charlotte Unger Larson, VD på Svensk Vindenergi, i en kommentar till Unipers Johan Svenningsson.

Johan Svenningsson säger i en intervju att han ser brister och obalanser i elsystemet idag. Jag delar denna syn. Samtidigt vill jag betona vikten av att främja en framsynt planering och konkurrenskraftig utveckling av elsystemet.

Johan Svenningson och jag är överens om att vi kommer att behöva mer fossilfri el framöver. Ökad produktion och export av el från Sverige underlättar både möjligheten att nå klimatmålen genom elektrifiering av industrier och transporter samtidigt som det bibehåller konkurrenskraftiga elpriser jämfört med andra länder. Det finns redan många exempel på energiintensiva industrier som serverhallar som väljer att etablera sig i Sverige p.g.a. tillgången på grön el.

Redan i Energikommissionens betänkande för ett konkurrens­kraftigt och försörjningstryggt energisystem identifierades ”likvärdiga villkor” för havsbaserad vindkraft runt Östersjön som väsentligt. Östersjöländerna har starka ambitioner och aktiviteter för att bygga, producera och distribuera havsbaserad vindkraft bl.a. med s.k. hybridlösningar och energiöar. Även EU grundar sin omställningsstrategi och återställning efter pandemin på att havsbaserat ska bära en stor del av energibehovet före år 2050 och uppmanar till kostnadseffektiv nätintegrering mellan länder för att öka energitryggheten i form av hybridlösningar där anslutningsledningar för havsbaserade parker blir en del av en ny utlandsförbindelse.

Havsbaserad vindkraft har en naturlig plats i Sveriges framtida elsystem. Det är storskalig, beprövad och effektiv teknik som kan leverera påtaglig klimatnytta inom rimlig tid. Havsbaserad vindproduktion planeras nära behovet i mellersta och södra Sverige, vilket minskar trycket på flaskhalsarna i nätet och lättar situationen för tillväxtbegränsade regioner.

Flera vindkraftsföretag planerar även för vätgaskonvertering som del av produktionen, vilket ger förutsättningar för energilagring och jämnare produktion. Vindkraftverk kan redan idag leverera en mängd olika stödtjänster i form av spänningsreglering och frekvensreglering, men kan även hjälpa till att bygga upp nedsläckta system vilket ökar robustheten i systemet.

Ett besked från regeringen som skapar klarhet kring utformningen av anslutningen för havsbaserad vindkraft kommer att skapa förutsägbarhet för alla marknadsaktörer, som en del i den långsiktiga omställningen. I Sverige finns dock en oro för att besked om slopande av anslutningskostnad för havsbaserad vindkraft skulle förändra marknaden och elsystemet. Men att beskedet skulle göra skillnad i ett slag är osannolikt. Det finns många strukturer som behöver komma på plats innan havsbaserat i stor skala realiseras i Sverige. Inte minst behöver den planerade ledningen Ekhyddan-Nybro-Hemsjö, vars ansökan EI avslog förra året, komma på plats.

Bristen på överföringskapacitet i vissa regioner är stor och stora prisskillnader emellan prisområden upprör alla elproducenter. Viktigt att komma ihåg är dock att energiproduktion och -distribution står inför modernisering, oaktat havsbaserad vindkraft. Dels för att det har saknats incitament för framsynta investeringar i nätutbyggnad, dels för att förestående elektrifiering ställer nya krav.

En fråga som ligger högt på hela energibranschens agenda är hur nätplaneringen kan gå från att vara reaktiv till proaktiv och hur nätbolagen, inklusive Svenska kraftnät, ska ges starkare incitament att bygga överkapacitet eftersom det är det samhällsekonomisk billigaste i det långa loppet. Därtill behöver tillståndsprocesserna för både elproduktion och elnät effektiviseras och ges en maxtid, eftersom långa tillståndsprocesser i dagsläget försvårar utbyggnaden av elnätet.

Mycket har hänt sedan Energimyndighetens bedömning om samhällsekonomisk förtjänst, som Johan Svenningsson refererar till. Viktigt är att slopandet av anslutningskostnaden implementeras på ett sätt som är väl grundat i de förutsättningar som råder idag. Stöd till teknologi som behövs för att förnya energisystemet och möta nya behov är inget nytt – det har förekommit för alla kraftslag. I regel är dessa temporära. Elcertifikatsystemet har till exempel spelat ut sin roll 9 år före förväntad tid.

Med sin bredd av energislag har Sverige, tillsammans med nya möjligheter inom batteri -och vätgasteknik, alla förutsättningar att anpassa energisystemet för framtiden och få ett system i balans. Men det förutsätter framsynt planering, nätutbyggnad, integrering av ny teknik och utveckling av nya affärsmodeller och stödtjänster.

1 Kommentar
Av Charlotte Unger Larson
vd Svensk Vindenergi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet