Sverige har valt att inte införa EU-regler som kan underlätta investeringar i elnätet. Fiskala skatter styr energiomställningen åt fel håll. Professor Peter Nilsson har i ett forskningsprojekt för SNS hittat flera märkligheter i svensk skattelagstiftning.

– Myndigheterna har nog inte tittat särskilt på energibranschen när man har implementerat EU-reglerna, säger Peter Nilsson, Jur dr. adjungerad professor i skatterätt vid Lunds universitet och verksam inom KPMG.

Bild: Peter Nilsson.

Avståndet mellan finansdepartementet och energisektorn har bland annat resulterat i att ränteavdrag begränsas för energiföretag, vilket påverkar förmågan till investeringar negativt, konstaterar Peter Nilsson. I ett forskningsprojekt för SNS har han undersökt vilken effekt skatter och de nya reglerna för begränsning av ränteavdrag påverkar branschens finansieringsförmåga i nya projekt, och det han finner är exempel som skulle kunna tolkas som omedvetenhet hos de finanspolitiska beslutsfattarna.

Missgynnar elnätet
Särskilt medvetenheten kring effekterna för reinvesteringar för energiomställningen och specifika investeringar i elnät är inte alltid närvarande när reglerna klubbas genom. Det är inte frågan om gamla regler som legat gömda utan om finansdepartementets implementering av ett EU-direktiv 2019.

Peter Nilsson konstaterar att Sverige valt att inte utnyttja regelverkets möjlighet till undantag från ränteavdragsbegränsning. Det missgynnar elnätet. Enligt direktivet går det att göra undantag från avdragsbegränsningen om man hänvisar till större infrastrukturprojekt.

Stressad hantering
– Utbyggnad av elnätet skulle kunna vara ett sådant infrastrukturprojekt som kan undantas från EU-reglerna om ränteavdragsbegränsning. Det är angeläget att denna möjlighet nu införs, säger Peter Nilsson.

Har du i din forskning uppfattat argumentation för att Sverige inte ska använda sig av sin rätt till undantag för infrastruktursatsningar?

– Nej, det fanns inga argument. Man tyckte inte att man hade tid. Det var tidspress när man införlivade det här EU-direktivet. Men man har annonserat att man vill titta över reglerna nästa år, och då blir det viktigt at följa upp, säger Peter Nilsson till Second Opinion.

Betalar mer än andra
I sitt uppdrag har Peter Nilsson också sett närmare på energibranschens inkomstskatteregler, hur vinster i energibranschen beskattas. Forskningen är en del av det stora SNS-projektet Skatter i en globaliserad värld med ett tiotal olika ingångar i problematiken kring skatter och investeringar.

Ur ett företagsekonomiskt perspektiv analyseras hur skattereglerna inverkar på investeringar som leder till en produktion av förnybar el och särskilt reinvesteringar kan missgynnas. Energibranschen betalar mer skatt på vinsterna i förhållande till det övriga näringslivet, något som påverkar förmågan till uppgradering till mer hållbara anläggningar.

Miljöfonden hjälper inte
För bolagen är det inte minst fastighetsskatten som ställer till det. I praktiken blir den en del av vinstbeskattningen, som i sin tur bygger på taxeringsvärdet, som bygger på hur mycket energi man producera. Ju mer elektrifiering, ju högre skatt – som alltså genereras av den enbart fiskala fastighetsskatten, som inte ska vara ett styrmedel.

Jämförd med andra näringar framstår energibranschen som överbeskattad, menar Peter Nilsson. Att en del av skatten idag går till Vattenkraftens Miljöfond är ur företagsekonomisk synpunkt inget hållbart argument. Det är endast den fiskala nyttan som flyttas.

– Men rent likviditetsmässigt är det i princip ingen skillnad på om du betalar till staten eller till en fond, säger Peter Nilsson.

Motarbetar förnybart
Finansiering av nya projekt via lån är däremot beroende av ränteavdrag. Får du inte göra avdrag för låneräntan så ökar finansieringskostnaden med 20 procent. Den blir inte avdragsgill.

– Om du reinvesterar för att byta anläggning från till exempel olja till el så får du inte mer pengar in men istället högre kostnader och räntekostnader, säger Peter Nilsson.

– Energiomställningen blir då svårare at göra rent finansieringsmässigt. De skatteregler som infördes 2019 gör det svårare att ställa om från exempelvis olja till el och förnybar energi.

* * *

Rapporten Beskattning av energibranschens vinster ingår i SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.