Elkapacitet frigörs när fjärrvärme används och i den situation som vi befinner oss i borde vi sträva efter att använda fjärrvärme framför el för uppvärmning. Mer fjärrvärme i Sverige innebär att svensk fossilfri el kan tränga ut kolkraft i andra länder, menar Per Everhill på Tekniska verken.

Värmeproduktionens roll i energisystemet måste omvärderas. Politiken kring kraftvärme och fjärrvärme går inte i takt med samhällsutvecklingen, menar Per Everhill, ansvarig för Public Affairs på Tekniska verken i Linköping AB.

– Det är synd att politiken har missat att kraftvärme i princip är det enda energislaget som Sverige har för elproduktion i tätorter. Det gör kraftvärmen helt unik. Det har man till stora delar glömt vilket nu visar sig tydligt i samband med de allt tydligare lokala kapacitetsutmaningarna på flera håll i landet, säger Per Everhill.

Nu byggs det visserligen en hel del lokal solenergi, påpekar han, men det är elproduktion som inte kan svara upp mot lokala elbehov på samma sätt som kraftvärmen kan. Om el från stamnätet inte kan levereras in i ett område på grund av kapacitets- eller effektbrist så kan kraftvärmen istället säkra den lokala elleveransen.

Värme + elnät = sant
Om inte energipolitiken tar väl hand om kraftvärmen påverkas hela energisystemet, menar Per Everhill. I politiken har emellertid både värmefrågorna och elnätsutbyggnaden länge varit eftersatta. I energiöverenskommelsens slutrapport behandlas kraftvärme, fjärrvärme och elnätsreglering endast i förbifarten, tre områden som är mycket beroende av varandra.

– Elproduktion från kraftvärme bidrar till bättre leveranssäkerhet då man kan köra ett lokalt elnät i ö-drift och vara oberoende av leveranser utifrån. Det reducerar risken för strömavbrott och större störningar, säger Per Everhill.

Istället har utvecklingen styrts åt motsatt håll, främst genom kraftiga skattehöjningar. Den 1 augusti 2019 aktiverades den nya koldioxidskatten för fossila bränslen i kraftvärmeverk, enligt regeringen för att framskynda omställningen till biobränslen. Det är att slå in öppna dörrar, tycker Per Everhill, då branschen redan har beslutat avveckla den återstående delen fossila bränslen.

Politik utan analys
Konsekvensen blir att viktig kraftvärmeproduktion riskerar att avvecklas samtidigt som inga nya anläggningar tillkommer i växande städer. Skatten underminerar driftekonomin för värmeproduktion med påföljden att också den lokala elproduktionen läggs ned, en egentligen oavsiktlig kedjereaktion av beslut som inte bottnar i en helhetssyn, tror Per Everhill.

– Den fossila energin är redan på väg bort ur svensk kraftvärme. Att i det skedet lägga på en kraftig skattehöjning som får oöversiktliga konsekvenser är inte bra. I delar av Sverige ökar nu elbristen då elnäten inte har kapacitet att ta emot el från andra områden och det var knappast vad energikommissionen hade i åtanke, säger Per Everhill.

– Jag är principiellt för höga skatter på fossil energi men det är sättet de genomförs på som blir fel, när beslut genomförs utan konsekvensanalys. Antingen hade inte de politiska besluten tänkts genom eller så drevs de fram av andra orsaker än hänsynen till energisystemet, säger Per Everhill.

Missar målet
Som om inte en omotiverad och felriktad bränsleskatt var nog för att sänka kraftvärmen så vill regeringen dessutom införa skatt på avfallsförbränning från april 2020, påminner Per Everhill om. Här har inte bara energibranschen och kraftvärmeföretagens ägare påpekat det orimliga i att politiken missar målet, men också regeringens egen utredning inklusive nästan alla remissinstanser, något Second Opinion tidigare har redovisat.

– Här har regeringen totalt ignorerat expertisen. Det ska bli mycket intressant att följa hur den nya skatten kommer att påverka den internationella marknaden för energiåtervinning, säger Per Everhill.

Svensk avfallsbaserad kraftvärme gör stor europeisk klimat- och miljönytta genom att energiåtervinna avfall från länder som saknar egen energiåtervinningskapacitet. Här ligger Sverige främst i världen med sina unika och miljövänliga förbränningslösningar. Att motivet för branschens skattemotstånd skulle vara oro för minskande marknad är därför en myt, menar Per Everhill. Europa är fullt av avfall som behöver energiåtervinnas för att undvika att det hamnar på andra länders soptippar.

Vill inte elda plast
– Skatt på avfallsförbränning kommer också att slå mot materialåtervinningen, konstaterar i princip alla remissinstanser, även återvinningsföretagen. Givetvis måste vi bli bättre på att sortera avfall men åtgärder måste sättas in högre upp i hierarkin där förpackningar designas och tillverkas, säger Per Everhill.

Det gynnar dessutom alla om man ökar bortsorteringen av exempelvis plast, menar han. Svenska förbränningsanläggningar skulle klara sig mycket bra utan plast.

– Vi vill ju inte elda plast. Fossil plast sänker våra miljövärden, resulterar i sämre affärer då våra kunder inte vill köpa fossil fjärrvärme och tränger dessutom bort energiåtervinningen av förnybart avfall, säger Per Everhill.

– Istället för att slå mot sluthanteringen borde politiken ge incitament till utveckling av bättre återvinningsteknologi. Det hjälper inte att skattlägga städningen om man vill ha mindre smuts när den dessutom utförs med toppmodern städutrustning.

Fjärrvärmen motarbetas
Generellt kan man också undra var fjärrvärmen har tagit vägen i elbristdebatten, menar Per Everhill. Kraftvärmen är en del av fjärrvärmesystemet vars värmeproduktion är undervärderad del av det urbana energisystemet. Att energin i vattenburna ledningar skulle vara helt separerad från det elektriska systemet är en något gammalmodig uppfattning, menar han.

– Elkapacitet frigörs när fjärrvärme används och i den situation som vi befinner oss i borde vi sträva efter att använda fjärrvärme framför el för uppvärmning, något det finns många miljö- och systemtekniska argument för. Ändå strävar inte politiken åt det hållet, säger Per Everhill.

– Fjärrvärme är därför inte heller enbart en lokal kapacitet men också en mycket viktig komponent i ett större perspektiv. Då elsystemet hör ihop över landsgränserna innebär mer fjärrvärme i Sverige att svensk fossilfri el kan tränga ut kolkraft i andra länder.

Lär av Energikommissionen
En växande utmaning med dagens komplexa energisystem är att politiska beslut ställer högre krav på kunskap och systemförståelse än tidigare. När kraftsystemet och fjärrvärmen byggdes upp var begrepp som systemperspektiv enbart för ingenjörer. Per Everhill kopplar gärna den nya omställningstidens kunskapsbehov med energikommissionens arbete inför energiöverenskommelsen, som han tycker var ett bra exempel på kunskapsuppbyggnad inom politiken inför viktiga beslut.

Kommissionens ordförande, dåvarande energiminister Ibrahim Baylan, fokuserade mycket på att medlemmarna skulle skolas och bildas i energisystemfrågor. Under energikommissionens arbete genomfördes därför många föreläsningar och studiebesök. Aldrig tidigare hade Sverige haft mer systemkunniga energipolitiker, slog man fast i både branschen och riksdagen.

Var finns entusiasterna?
Därför skulle Sverige behöva en ”ständig energikommission”, åtminstone en energipolitisk pedagogisk strategi för att föra ut och inte minst behålla den systemkunskap och marknadsinsikt som kommande politiska beslut framöver kommer att kräva, oavsett regering. Utan säkra leveranser hjälper det inte att bygga mer förnybart.

Idag saknas en genomtänkt energipolitik som kan hantera just energisystemfrågor, tycker Per Everhill. Energikommissionens arbete är därför ett bra exempel på hur politiken kan ta tag i svåra systemfrågor på ett kunskapshöjande sätt.

– Jag är nämligen inte alls säker på att det är just energikommissionens medlemmar som har varit mest entusiastiska till att driva genom skattehöjningarna för kraftvärmen, säger Per Everhill.