Det duger inte att passivt stå och titta på och hoppas att effektutmaningen löser sig på egen hand, utan energi­politiken måste aktivt drivas framåt utifrån en politisk strategi för energiomställningen. Det skriver Håkan Ekengren, tidigare statssekreterare för Näringsminister Annie Lööf och Erik Gutiérrez-Aranda, tidigare politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Riksdagens näringsutskott.

Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd och kallt klimat. Vår ekonomiska tillväxt är beroende av en stark exportindustri. Frågan om en säker tillgång av el som har låg inverkan på klimatet till konkurrenskraftiga villkor är därför av central betydelse för både näringslivets konkurrenskraft och välfärdens utveckling.

Bild: Riksdagen. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.

Det svenska kraftsystemet har historiskt dominerats av stora centraliserade produktionsanläggningar, framför allt vatten- och kärnkraft. Men i takt med att reaktorerna stängts och ersätts med förnybar elproduktion påverkas möjligheterna att försörja landet med el även när efterfrågan är som störst.

Frågan har blivit aktuellt sedan Svenska kraftnät i vintras flaggade för att marginalerna i den svenska elförsörjningen krymper till den grad att landet hotades av elbrist. Att temporärt koppla bort hela geografiska områden för att rädda elsystemet från kollaps syntes plötsligt vara ett reellt alternativ för myndigheten.

Håkan Ekengren

Problemet bottnar i en enkel ekvation: förnybar elproduktion är intermittent till sin karaktär, vilket innebär att produktionen varierar efter väderförhållanden som är svåra att planera långsiktigt. Eftersom elen är en extrem färskvara som i princip förbrukas i samma stund som den tillverkas måste elen komma någon annanstans de dagar när det inte blåser och solen inte skiner.

Erik Gutiérrez-Aranda

Med kärnkraftens utfasning följer ökade svårigheter att upprätthålla effektbehovet när väderförhållandena är ogynnsamma. Ett helt förnybart elsystem 2040 kräver helt enkelt att den kan balanseras med annan planerbar energiproduktion eller att energisystemet som helhet blir mer flexibelt, så att vi kan undvika situationer med återkommande elbrist, framförallt i södra Sverige där elbehovet är som störst.

Inget har aktualiserat effektfrågan som Stockholms elförsörjning. Vår huvudstad står inför en expansion med en utbyggd tunnelbana, etablering av näringslivsverksamheter med fler bostäder som följd och en framtida elektrifierad fordonsflotta. Allt detta kommer att bidra till ökad efterfrågan på el som vårt stamnät redan idag har svårt att klara av. Redan år 2021 kan elbristen bli så akut att nya industrier och bostadsprojekt inte kommer att få ansluta sig till Stockholms stads elnät.

Så finns det en långsiktig lösning för den svenska elförsörjningen? Den parlamentariskt tillsatta Energikommissionen har lagt fram ett antal förslag i ett försök att ge svar på den frågan. En av lösningarna som betonats är att den flexibla elanvändningen hos kunderna, s.k. efterfrågeflexibiliteten, kan bidra till att skapa bättre balans mellan elanvändningen och elproduktionen genom att man minskar eller flyttar elförbrukningen över tid.

Kommissionens förhoppningar på framtidens energiomställning hänger alltså på att kunderna distribuerar sin elanvändning på ett sådant sätt att elsystemet kan balansera utbud och efterfrågan i stunder där elbrist hotas.

Det är riktigt att energisystemet som helhet måste bli mer flexibelt och att aktiva kunder på dagens elmarknad är en viktig pusselbit i den fortsatta energiomställningen. Men med samhällets höga krav på att el och värme alltid ska möta behoven finns det också anledning att titta på hur investeringar i planerbar energiproduktion kan stimuleras.

Det kan exempelvis handla om att ge både Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att säkerställa fortsatt hög leveranssäkerhet i det framtida energisystemet genom att ta fram styrmedel som stimulerar produktion från nya kraftslag. Dagens elnät måste också anpassas i takt med en stigande andel förnybar elproduktion i kraftsystemet för att inte leveranssäkerheten ska försämras.

När vi lägger så stor vikt vid den framtida energisystemets utformning är det utifrån en insikt om dess ­avgörande betydelse för Sveriges och välfärdens utveckling. Det duger inte att passivt stå och titta på och hoppas att effektutmaningen löser sig på egen hand utan energi­politiken måste aktivt drivas framåt utifrån en politisk strategi för energiomställningen. Här finns möjligheten för den nye energiministern Anders Ygeman att ta ledartröjan genom att sätta sin prägel på hur vi löser omställningen till framtidens energisystem.

Erik Gutiérrez-Aranda, Konsult hos Rud Pedersen Public Affairs och tidigare politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Riksdagens näringsutskott.

Håkan Ekengren, Senior rådgivare hos Rud Pedersen Public Affairs och tidigare statssekreterare för Näringsminister Annie Lööf.