Skogsbränder, kapacitetsbrist och kärnkraft utan kylning är nya utmaningar för elnätets krisberedskap. Otillräcklig reservkraft och mer extremväder kan ge akut eleffektbrist. – Det kan vara att vi närmar oss en situation som kräver manuell frånkoppling av delar av elnätet, säger Astrid Fell på Energimyndigheten. 2019 inleds Styrels tredje planeringsomgång.

– Tidigare har vi alltid påpekat att risken för eleffektbrist är störst under vintern. Nu ökar antalet situationer som kan skapa akut effektbrist även under sommaren, säger Astrid Fell på Energimyndighetens enhet Trygg energiförsörjning.

Historiskt har risken för effektbrist varit störst i perioder när stora mängder el går åt till uppvärmning. Så kommer det troligen också att vara framgent, menar Astrid Fell. Därför finns en upphandlad effektreserv under vintermånaderna ifall kylan kniper extra hårt.

Tanken på en effektreserv om sommaren har däremot uppfattats som orealistisk och obefogad. Detta var dock innan Svenska kraftnät under sommaren 2018 tvingades ta ett par 400 kV-linjer i Västernorrland ur drift på grund av okontrollerade skogsbränder.

Krympande marginaler
Söndag 15 juli 2018 försvann delar av C4 mellan Betåsen och Bäsna och några dagar senare togs CL22 vid Storfinnforsen ner. Därefter kom oturen till en 400 kV-ledning vid Smedjebacken och 220 kV-linjen Ånge-Laforsen uppe vid Ljusnan.

”Leveranssäkerheten bedöms fortfarande som god men marginalerna minskar och läget är mer ansträngt än vanligt på sommaren,” skrev Svenska kraftnät.

Den beskrivningen kan också gälla hela elnätet, tycker Astrid Fell. Hittills har Svenska kraftnät inte behövt aktivera manuell förbrukningsfrånkoppling men tecken tyder på att det krisläget rycker allt närmare.

Manuell frånkoppling
Astrid Fell är ansvarig för Energimyndighetens arbete med att utforma metoden för Styrel. Styrel är den planering som måste genomföras för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid en manuell förbrukningsfrånkoppling.

– Metoden har utvecklats för att hantera extrema situationer i elnätet. Hittills har Svenska kraftnät inte tvingats beordra en frånkoppling av delar av elnätet men det har varit mycket nära några gånger, säger Astrid Fell.

– Även om alla jobbar hårt för att det aldrig ska inträffa så ser vi tecken på att vi närmar oss en situation som kan komma att kräva manuell frånkoppling av elkunder.

Kärnkraft utan kylning
När sommarens skogsbränder var under kontroll uppstod nya utmaningar. Många undrade vad som höll på att hända när Vattenfall plötsligt meddelade att kärnkraftverket Ringhals tvingades stänga av block 2 på grund av för varmt kylvatten.

Ringhals använder vatten från Kattegatt vars temperatur nu hade passerat 25 grader. Med nedstängningen av R2 försvann 900 MW. Nu uppstod ingen akut effektbrist i Halland just den här gången men elnätens krisberedskap hade ändå skakats om.

Vad händer om effekten inte räcker till, reservkraften tar slut och vädret blir värre? Den meteorologiska världsorganisationen WWA kunde samtidigt berätta att sannolikheten för extrema värmeböljor ökar

Viktig krisberedskap
Styrel är en del av krisberedskapen för att hantera situationer med kortvarig eleffektbrist. Metoden innebär att systematiskt identifiera samhällsviktiga elanvändare som behöver prioriteras vid akut effektbrist.

Vart fjärde år tar Energimyndigheten initiativ till en ny planering. Mandatet är att utfärda föreskrifter om hur planeringen ska gå till samt att initiera nationella planeringsomgångar.

Astrid Fell, Energimyndigheten.

– En sådan plan måste revideras med jämna mellanrum. Det händer saker ute i elnäten och i många kommuner byggs det nytt, säger Astrid Fell.

Frånkopplingens underlag kommer från statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag. Styrel har åtta prioriteringsklasser i fallande ordning med liv och hälsa överst, samhällets ledningsfunktioner i mitten och ekonomiska värden längre ner.

Informationsosäkerhet
En viktig målsättning för elnätens beredskapsarbete är att förbättra informationssäkerheten. Tidigare planeringsomgångar har visat att många organisationer saknar administrativa rutiner och tekniska förutsättningar för att på ett säkert sätt kunna hantera uppgifter och handlingar. Därför skärps kraven på informationssäkerhet.

– Alla aktörer som deltar i planeringsarbetet måste ha administrativa rutiner och tillräckliga tekniska förutsättningar för att kunna hantera känslig information, säger Astrid Fell.

– Så har det hittills inte alltid sett ut. Informationssäkerhet är idag en av elnätens viktigaste beredskapsfrågor och det har påtalats i såväl den nationella säkerhetsstrategin som i den nationella cybersäkerhetsstrategin.

Kan prioritera grannen
Under januari 2019 startar Styrels tredje nationella planeringsomgång. Förutom ny information om planerade projekt måste dagens elnät också förberedas på nya händelser som kan resultera i manuell frånkoppling.

Planeringsprocessen ska hjälpa elnätsföretagen att rangordna elledningarna så de vet vilka som ska kopplas från och till. På så sätt ser man samtidigt vilka elkunder som kan komma att stängas av.

Vilken linje mindre elkunder råkar ligga på bestämmer om de får el eller inte, berättar Astrid Fell. Medan grannens hus lyser kan man själv ha kallt och mörkt.

– Det beror på att grannens hus ligger på samma ledning som samhällsviktiga elanvändare, säger Astrid Fell.

Hotande kapacitetsbrist
Till dagens utmaningar kring elförsörjning hör därför diskussionerna om elnätets kapacitetsbrist.

– Vi måste vara medvetna om att energiomställningen, kapacitetsbristen och energisektorns teknikskifte kräver en ständigt föränderlig beredskap, säger Astrid Fell.

Om inte kapaciteten i elnäten kan matcha efterfrågan kan det bidra till ökande behov av förbrukningsfrånkoppling, menar hon. Rätt prioritering av samhällsviktiga elanvändare kommer därför inte att bli mindre viktig under åren framöver.

– När vi till exempel nu får etableringar av stora elförbrukande verksamheter på en del platser så måste även de verksamheterna hanteras inom krisberedskapen, säger Astrid Fell.

* * *

Om krisen kommer: Styrels tredje planeringsomgång startar 2019. Arbetet ska identifiera vilka elkunder, anläggningar och ellinjer som ska ges prioritet i ett eventuellt krisläge mellan 2021 och 2025. Energimyndigheten har gett ut Handbok för styrels planeringsomgång 2019–2021 (pdf).

Elnätens möjlighet: 2013 undersökte Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om alla elnätsföretag har möjlighet att genomföra manuell förbrukningsfrånkoppling. Svaret finns här (pdf).