EU granskar hinder för elhandel

EU granskar hinder för elhandel

Tysklands största systemansvariga kraftnätsägare Tennet misstänks för att medvetet ha hindrat nordisk kraftexport. Energibranschen menar den har förlorat hundratals miljoner kronor. Kraftnät utan kapacitet är ett växande problem för både EU och Norden.

Fram till och med 30 april tar EU-kommissionen emot kommentarer och konsultation i sin nyligen upprättade undersökning. Syftet är att granska den tyska transmissionsoperatören (TSO:n) Tennets ansvar för bristande överföringskapacitet mellan Danmark och Tyskland. Flaskhalsar i Tennets transmissionsnät har länge varit ett problem för nordiska kraftleveranser söderut. EU misstänker brott mot konkurrensreglerna. Tennet erkänner problemen och föreslår utökad kapacitet. Det räcker inte, tycker de nordiska branschorganisationerna.

Transmissionsnätets kapacitetsbrist i norra Tyskland har länge varit ett irritationsmoment för nordiska kraftproducenter. Stora delar av EU:s inre marknad har länge och ofta varit stängd för nordiska kraftproducenter, främst norsk och svensk vattenkraft, men under blåsiga dagar även svensk och dansk vindkraft. Enligt de nordiska energiföretagens branschorganisationer agerar Tennet, och därmed Tyskland, i strid med EU:s arbete för en inre marknad. Nu har röran runt elhandeln växt till öppen konflikt. Därmed kan tydligare krav ställas på infrastrukturens ägare.

Det var knappast den här utvecklingen den nederländska regeringen såg framför sig när man i avregleringens tidiga eufori 1998 lät sin statligt ägda transmissionsoperatör (TSO) Tennet köpa E.ON:s transmissionsnät, dotterbolaget Transpower Stromübertragungs. Sin nya tyska avläggare döpte man om till Tennet TSO Gmbh, och därmed var ett nederländskt affärsverk ägare till Tysklands största transmissionsoperatör med stora kraftlinjer från danska gränsen till Bayern. Dock inte tillräckligt stora, skulle det visa sig.

Sedan 1990-talet har elmarknaden, elproduktionen och inte minst kraven på distribution ändrats i grunden, men utan att infrastrukturen har hängt med. Så nu sitter både TSO-ägare och styrande beslutsfattare på alla nivåer fångade i ett kraftnät med ett mycket stort och ökande investeringsbehov. Riktigt nog har Tennet skjutit utmaningen framför sig, men på sikt är transmissionsfrågan en växande samhällutmaning för hela EU. Tennet är bara namnet på isbergets topp och flaskhalsar finns över hela Europa, även i Norden.

En parallell till Tennet-saken är när EU för tio år sedan prövade Svenska kraftnäts exportbegränsningar till Danmark. Dansk energibransch var mycket frustrerad och förbannad över det man upplevde som ett missbruk av dominerande marknadsställning, något man anmälde till EU. EU-kommissionen tyckte att Sverige bröt mot EU:s regelverk. 2009 slutade processen i förlikning där Svenska kraftnät förband sig att dela in Sverige i fyra elområden.

Bedömning från EU-kommissionen
Den 19 mars publicerade EU-kommissionen en preliminär bedömning där man menar att Tennet troligtvis har brutit mot EU:s konkurrensregler, som även gäller för elhandel. El från Norden har hindrats att nå Tyskland, och kommissionen misstänker att Tennet kan ha missbrukat sin dominerande ställning genom att ”diskriminera nätanvändare utifrån var de hör hemma”, med andra ord delat upp EU:s inre marknad.

Enligt kommissionen verkar Tennet prioritera inhemsk kraftproduktion i sitt transmissionsnät, ”och begränsa tillgången på el som kommer via sammankopplingen med västra Danmark (DK1)”, och då särskilt när tysk vindkraft går för fullt. I ett pressmeddelande den 27 mars uttalade EU-kommissionär Margrethe Vestager med ansvar för konkurrensfrågor att den upprättade undersökningen ska visa om Tennets föreslagna åtaganden räcker.

EU-kommissionen kallar Tennets undanmanöver ”en väsentlig begränsning”, enligt kraftbranschen en diplomatisk formulering. Nordiska kraftproducenters tillgänglighet till den tyska kraftmarknaden har till tider legat under 20 procent av potentialen, och ett tag gick utvecklingen åt helt fel håll. 2015 tog Dansk Energi upp kapacitetsbristen med den tyska regeringen som lovade förbättring, men 2016 släpptes endast 11 procent av den nordiska handelspotentialen ut på den tyska spotmarknaden. Det vill säga 250 av minst 2500 MW. Sådant blir det pengar av, åtminstone förlorade inkomstmöjligheter, påpekar den nordiska kraftbranschen.

Då dragkampen i praktiken gäller mellan Tennet och den danska systemoperatören Energinet kom också Danmarks regering på banan. 2017 blev man överens med den tyska regeringen om en lägsta nivå på 400 MW, som efterhand ökar i olika etapper. Nu under 2018 är kapaciteten 700 MW, och 2019 stiger den först till 900 MW, därefter 1000 MW, för att slutligen nå 1100 MW i 2020. Det räcker inte, menade kritikerna. Kabelkapaciteten är 1780 MW och 2021 planeras förbindelsen till Tyskland dessutom utökas till 2500 MW. Tyska Tennet TSO, som nu hade insett stundens allvar (med den nederländska regeringen i kulisserna) föreslog raskt enligt Dansk Energi att kapaciteten skulle ökas till 1300 MW från och med oktober i år, med förbehållet att kunna sänka till 500 MW under ”exceptionella förhållanden”.

Debattartikel i Børsen
Nordens energibransch lät sig inte klias på ryggen. Den 27 mars publicerade fyra branschorganisationer en artikel i den danska affärstidningen Børsen (betallänk, återgiven i Energiföretagen Sveriges pressrum) där man i samlad trupp påpekade att branschen årligen förlorar exportintäkter på tresiffriga miljonbelopp.

”Det er derfor et stærkt og nødvendigt signal, at EU’s konkurrencekommissær er gået ind i sagen, og vi forventer, at den tyske net-operatør, Tennet, nu vil rette ind og leve op til ånden i det indre marked. Det betyder, at man fra tysk side ikke længere sætter en prop i elkablet mellem Jylland og Tyskland”, skrev Anders Stouge (vice vd, Dansk Energi), Jukka Leskelä (vd, Finsk Energiindustri), Oluf Ulseth (vd, Energi Norge) och Pernilla Winnhed (vd, Energiföretagen Sverige).

– Det är glädjande att kommissionen agerar. Spontant kan man dock konstatera att Tennets förslag innebär en fortsatt begränsning av kapaciteten, vilket strider mot EU:s regelverk. Det hade också varit bra att låta det gå till domstol för att på så sätt till slut få ett prejudikat om vad som är tillåtet eller inte, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsalytiker på Energiföretagen Sverige.

* * *

19 mars 2018: Europeiska kommissionen inleder undersökning av tyska nätoperatören Tennet för att begränsa gränsöverskridande elkapacitet med Danmark. Pressmeddelande här.

27 mars 2018: Europeiska kommissionen uppmanar kommentarer till Tennets föreslagna åtaganden att öka gränsöverskridande elkapacitet från Danmark. Pressmeddelande här.

4 april 2018: Publicering av Europeiska kommissionens preliminära beslut att undersöka transmissionsoperatören Tennet för olaga användning av transmissionsnätet, publicerad i Official Journal of the European Commission.

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet