E.ONs lokala energisystem i Skåne som är frikopplat från nätet bygger på förnybar energi och batteri var utgångspunkten för en diskussion i Almedalen om de smarta elnätens roll i framtiden. Varken Energimarknadsinspektionen eller Svenska Kraftnät är övertygade om att de lokala lösningarna kommer att vara kärnan i framtidens energisystem. Även från politiskt håll framhålls dagens lösning:

– Det vi pratade om mycket i energikommissionen är att vi måste ha ett systemtänk, sade energikommissionären Ingemar Nilsson (S).

Under ett av Almedalsveckans seminarier möttes myndigheter, politiker ur energikommissionen och energiföretag för att diskutera de smarta elnätens framtid. Det blev bitvis en bred nätdiskussion men mycket handlade ändå om vad det innebär att det finns en utveckling som går i riktningen mot lokala lösningar, där mikronät som är frikopplade från dagens system kan vara en del.

Seminariet inleddes nämligen med att E.ONs chef för Energy Networks, Johan Mörnstam, berättade om företagets satsning på ett lokalt energisystem i Simris i Skåne. Systemet bygger helt på förnybar energi i form av vind- och solkraft. Till detta finns det ett kraftfullt batteri och en reservgenerator som går på förnybar diesel och som ska vara backup i systemet. För att få elkvalitet styrs de olika enheterna av avancerad styr- och reglerteknik. I oktober inleds testet och riksdagsledamoten Lars Hjälmered (M) välkomnar initiativet:

– Det är när man testar som man bland annat ser om det funkar tekniskt och hur affärsmodellerna kan se ut. Och vi ska också vara ärliga med att säga att i och med utvecklingen framåt så flyter den strikta uppdelning vi har i nät, produktion och handel samman lite grann, framför allt om man lägger in lagringsteknik och annat. Och där tror jag varken att jag eller någon annan riktigt har alla politiska svar exakt på hur regleringen ska se ut och var gränsdragningarna ska gå. Då är det jättebra att man testar och det skulle det vara bra att se något större test än det i Simris, säger Lars Hjälmered.

Ingemar Nilsson (S) välkomnar också testet men valde att inta, som han sade själv en lite provokativ hållning, och menade att ett frikopplat energisystem på ett sätt är att ta steg tillbaka till hur det var förr, då man löste sin elförsörjning lokalt. Även Ulla Sandborgh, generaldirektör för Svenska kraftnät, gjorde tillbakablicken.

– Jag funderar på hur det blir när detta ska skalas upp, är det samhällsekonomiskt vettigt och det jag framförallt jag vänder mig emot är att man ska ha reservkraft i biodiesel. Det var så här man hade det förr i tiden och hela EU-kommissionens tanke är att vi ska dela på det vi har, det här är ju tvärtom. Men det finns något bra i det ändå, tillsammans med det vi har i dag. Så jag säger inte nej, sade hon.

Även hennes generaldirektörskollega på Energimarknadsinspektionen, Anne Vadasz Nilsson, intog en hållning som snarare bestod av frågor än övertygelse. Hon sade att mindre lokala lösningar bygger på att kunderna ska vara aktiva och det är positivt. Och om det bidrar till flexibilitet för den stora helheten för att avvärja toppar är det bra.

– Men sen är det frågan hur stort blir det? Det är svårt att säga. Vi har väldigt många bra storskaliga lösningar i Sverige, som kronjuvelen vattenkraft och vi har också mycket storskalig vind. Sen finns det en risk att om det blir många lokala lösningar så blir det färre som betalar för elnätet som knyter samman de storskaliga resurserna, sade hon och lyfte också upp otydligheterna som följer med regelverket:

– Vem ska få äga nät, ska det vara tillståndspliktigt eller inte, fundamentan i dag är att det är tillståndspliktigt. Många sådana frågeställningar finns det, sade hon.

Johan Mörnstam mötte reflektionerna från panelen med att säga att bara för att Eon utvecklar dessa lösningar så ”innebär det inte att vi tror att detta är framtidens modell”, men att lösningarna kommer att behövas på olika sätt tror han:

– Det är viktigt att komma ihåg att det vi tittar på i Simris kommer att vara viktigt för systemet. I dag är det så att vi har interna flaskhalsar på många områden och då kan ju den här tekniken vara ett alternativ till traditionella investeringar som består av att bygga mer kapacitet. På det sättet kan vi göra det billigare för kunderna. Det finns smartare lösningar än de som används i dag, sade han och underströk behovet av ett uppdaterat regelverk:

– Om vi är beredda att ta ansvar och driva de här frågorna, då måste också regelverket hänga med. Jag tror det är otroligt viktigt för framför allt Energimarknadsinspektionen men också politikerna att vara proaktiva och följsamma, så att vi får ett regelverk som gör att vi kan driva den här omställningen snabbt och också att tillståndshanteringen är snabb så att tillfällena inte går oss förbi.

Ingemar Nilsson lyfte fram systemperspektivet och sade att vi i debatten om framtidens elsystem inte får glömma offentlig sektor, servicesektorn och industrin som tillsammans står för en ansenlig del av elanvändningen. Han framhöll den ökade elektrifieringen.

– Elberoendet kommer att öka i samhället och det vi pratade om mycket i energikommissionen är att vi måste ha ett systemtänk, och det säger jag inte för att kritisera Simris utan vi måste ha både och, det får vi inte glömma bort.

Ulla Sandborgh, tog precis som Anne Vadasz Nilsson upp frågan om vem som ska betala för systemet om fler kopplar bort sig:

– Vi har kvar ett stamnät och vi kommer att vilja ha det för det är kallt i det här landet, vi har en industri och så vidare. Vem ska betala för det när man gör sina öar?  Det har man redan stött på i andra delar av världen med solkraft och då har man fått dela ut kostnaden på alla oavsett om man är off grid, sade Ulla Sandborgh.

Bild: Anne Vadasz Nilsson, Ulla Sandborgh, Ingemar Nilsson (S), Lars Hjälmered (M) och Johan Mörnstam under seminariet i Almedalen. Foto: Daniel Löfstedt.