Fortumchefen Per Langer intervjuades idag av nyhetsbyrån Montel angående stöd till solel. Här återges intervjun i sin helhet.

Fortums Sverigechef sågar stödsystem till solkraft
(Montel) Att subventionera solelsutbyggnaden i Sverige är inte bara meningslöst, utan kan till och med förvärra den svenska effektutmaningen i framtiden varnar Fortums Sverigechef, Per Langer, och skulle hellre se att stöden styr mot att främja efterfrågeflexibiliteten.
– Solelen kommer bara att behövas när det är extremt torrt och ingen vind. Subventioner av solceller kommer därmed huvudsakligen att gynna villor i kommuner som Täby och Danderyd där man vill värma upp swimming pools och köra AC-anläggningar på sommaren. Men för övriga konsumenter blir det mest slöseri med statens resurser, säger han till Montel.

Då solelen i Sverige har 85 procent av sin produktion på sommarhalvåret ökar kraftslaget risken för överutbud på marknaden under högsommaren – när behovet av el på marknaden är som lägst – samtidigt som produktionen är obefintlig när efterfrågan är hög, vid effekttoppar en kall vinterdag, enligt Per Langer.

I juli ligger det svenska effektbehovet på cirka 11.000-12.000 MW i snitt. Med en installerad kapacitet av vindkraft på drygt 6.000 MW samtidigt som ytterligare cirka 6.000 MW väntas byggas till 2030 i det förlängda elcertifikatsystemet, kommer snart effektbehovet att kunna täckas med enbart vind- och vattenkraft en blåsig dag, enligt Per Langer.

– Vattenproduktionen ligger på minst 2.000 MW för att leva upp till vattendomarna. Sedan har vi kärnkraften ovanpå det. Ska vi då med subventioner styra så att det byggs solpaneler som ytterligare förvärrar obalansen sommartid? Det är ju så bakvänt att det inte är klokt, säger han.

Måttliga 35 GWh
Regeringen har satsat 1,4 miljarder kronor mellan åren 2016-2019 för att öka investeringsstödet för solceller vilket enligt Montels beräkning kommer att öka energiproduktionen vintertid med måttliga 35 GWh (se länkar).

En rapport från konsulten Sweco från 2015 visar att småskaliga solceller som matas ut på nätet redan före den ökade anslagen hade högst stöd på marknaden. Inklusive subventioner, skattereduktioner och reducerade avgifter var effekten 110 öre/kWh (se länk).

Per Langer hade hellre sett en utfasning av stöden till förnybar produktion, för att istället använda de pengarna till att göra efterfrågeflexibilitet mer lönsam.

– Exakt hur en sådan modell ska se ut har jag inget svar på. Men att jämna ut lasten kommer att vara framtidens stora utmaning för att få ett konkurrenskraftigt elsystem i Norden, säger han och fortsätter:

– Förnybar energi över tid kommer inte att vara en bristvara i framtiden. Därför borde fokus ligga på effektminimering och att flytta last, snarare än energieffektivisering.

Anton Tigerstedt
anton@montel.no