”40% kärnkraft är billigare än 100% förnybart”

”40% kärnkraft är billigare än 100% förnybart”

Naturskyddsföreningen publicerade nyligen ”fem myter om kärnkraften”. I en debattartikel bemöter Niclas Ohlsson och Torsten Dilot Naturskyddsföreningens argument.

1) ”FN:s klimatpanel IPCC förespråkar kärnkraft”
Naturskyddsföreningen hävdar att det är ett missförstånd och det stämmer. IPCC förespråkar å andra sidan inte förnyelsebart heller – de bara förmedlar vad samlade forskningsrapporter kommer fram till. Och de forskningsrapporter som rapporten bygger på har ett median-värde på 250 % mer kärnkraft gentemot dagsläget. Några mindre, andra mer. Men det betyder att en majoritet av forskningsrapporterna förutsätter utbyggnad av kärnkraften.

2) ”Utan kärnkraft får vi elbrist i Sverige”
Naturskyddsföreningen säger ”nej, det stämmer inte” och hänvisar till utbyggnad av ”framför allt vindkraft och solel”.

Niclas Ohlsson

Om vi ska byta ut kärnkraften till 2040 rör det sig om 40 % av vår elproduktion. De ca 10 % som kommer från vindkraftverk idag också behöva bytas ut (eftersom verken kommer blivit gamla). För att elektrifiera industri- och transportsektorerna pratar vi ett ökat elbehov mellan 20 och 40 % – detta är inräknat energieffektivisering. Så totalt mer än hälften av den produktion vi har idag. Ett elnät med så mycket vind- och solkraft kommer inte kunna fungera, på rent tekniska grunder, för man kan inte byta ut baskraft (kärnkraft/vattenkraft/fossilkraft) med enbart vind- och solkraft av den enkla anledningen att ibland blåser det inte. Förespråkare för att vind- och solkraft ska ersätta kärnkraft i Sverige tenderar att räkna produktion på årsbasis – men under några veckor/månader kommer det saknas effekt/energi och några veckor kommer det produceras för mycket. Till en viss del går detta förstås kompensera med import – men om alla våra grannländer också satsar på sol- och vind så blir det lite knepigt; vi delar till viss del väder och ljusa timmar och således har alla överskott och underskott ungefär samtidigt. I realiteten kommer det i så fall sannolikt att bli som i Tyskland där man tvingats behålla sina fossilkraftverk. En parameter som är viktig i sammanhanget är hur vi skapar ett leveranssäkert och stabilt elnät på ett kostnadseffektivt sätt.

Torsten Dilot

3) ”Kärnkraft är billigare än förnybart”
Naturskyddsföreningen hävdar att vindkraft är billigare än kärnkraft. Enligt ”Promemoria om kostnaderna för nya elproduktionsanläggningar i Sverige” utgiven av Energikommissionen 21 april 2016, ligger kärnkraft och vindkraft på samma kostnadsnivå när man pratar om ren produktionskostnad utan skatter och subventioner. Naturskyddsföreningen gör det enkelt för sig när man enbart räknar ”produktionskostnad”. Dvs vad de som bygger ett kraftverk räknar med att producera el för. Det kan ju tyckas som ett bra mått, men här är det återigen skillnad mellan baskraft och vind- och solkraft. För även när det inte blåser behöver vi el och då måste det finnas ett kraftverk någon annanstans. Men det behöver ju inte vindkraftverksägaren betala för. Ur ett samhällsperspektiv är ”systemkostnaden” det som är intressant; dvs den samlade kostnaden för produktion och leverans via elnäten av elen till kund.

Systemkostnad för 100 % förnybart har beräknats till ca 1600 miljarder fram till 2040 av Skellefteå Kraft. Det ska då nämnas att det är för ett system som presterar sämre än det system vi har idag. Att bygga helt nya kärnkraftverk kan med god marginal göras för halva summan och om vi satsar på att livsförlänga de verk som redan finns blir det ännu billigare. Ett svenskt system ”100 % fossilfritt” inkluderat 40% kärnkraft är billigare än ett svenskt system med ”100% förnyelsebart”.

4) ”Avfallsfrågan är löst”
Här försöker man göra en fråga av något som inte borde vara det. Avfall har vi ju redan, så detta är inte en relevant punkt om man ska diskutera kärnkraftens vara eller inte vara. Det är något man måste hantera i vilket fall.

Men det är bra att reda ut detta och då kan följande sägas: Finland bygger idag ett slutförvar och i Sverige finns en ansökan inlämnad, så tekniskt sett finns en lösning även om den inte implementerats. Det har varit diskussioner kring korrosion av kopparkapslar och att radioaktiv strålning skulle kunna komma ut. Men om man rätt fram ställer frågan ”Handlar det om några farliga nivåer?” så är svaret entydigt ”Nej”. Även om det värsta händer i alla lägen så pratar man strålningsnivåer på några % av det man naturligt utsätts för – och forskning påvisar att det krävs mångdubbelt de naturliga nivåerna för att ha några negativa hälsoeffekter överhuvudtaget. Betyder detta att avfallsfrågan är löst? Det kan man förstås fortsätta debattera om, men det är varken en riskabel lösning eller ett argument mot fortsatt drift av svensk kärnkraft. Återanvänder vi dessutom det använda kärnbränslet i Gen IV reaktorer kommer vi ha bränsle i flera tusen år utan att behöva bryta nytt uran.

5) ”Om vi avvecklar kärnkraften blir vi beroende av fossila bränslen”
Naturskyddsföreningen menar att i Sverige skulle vi klara oss på helt förnybara bränslen. Så enkelt är det inte hävdar vi.

Om man i teorin antar att ett elsystem med vindkraft istället för kärnkraft vore tekniskt möjligt m a p anslutningar och överföringskapacitet så skulle Sverige, sett över ett år, kunna producera 100 % av sin el från vind- sol- och vattenkraft. Men momentant kommer man inte kunna göra det utan man kommer vara beroende av vad grannländerna har att exportera när den egna produktionen tryter. Om alla bygger sol- och vind? Ja, då får vi enligt punkt 2 elbrist. Elsystem kräver baskraft. Det går i dagsläget ha vattenkraft, kärnkraft eller fossilkraft till det. Vattenkraften är geografiskt begränsad och kan och får i Sverige inte byggas ut så mycket mer. Kärnkraften vill Naturskyddsföreningen inte ha. Då återstår fossilel. Ett 100 % förnybart system i Sverige – under antagandet att det trots allt skulle fungera – skulle bli beroende av import av fossilel när det inte blåser tillräckligt. Alternativt om våra grannländer bygger kärnkraftverk och exporterar den elen till oss förstås, men då känns det som om hela den här debatten är lite meningslös… 

En frågeställning värd att besvara
Det finns dock en frågeställning vi gärna skulle se att Naturskyddsföreningen kom med replik på. Man pratar om uranbrytning, men sol- och vindkraft bygger ju på brytning av koppar (som har ungefär samma miljöpåverkan som uranbrytning) och av sällsynta jordartsmetaller som är väldigt smutsigt.

Därför kan vi inte låta bli att undra: Vad är miljö- och klimatvinsten av att fasa ut kärnkraften?

Niclas Ohlsson, systemutvecklare och kärnkraftsförespråkare
Torsten Dilot, Specialist Nuclear Power, Competence Area Manager Energy

7 Kommentarer
Av Torsten Dilot
Dilot Energy & Analysis AB
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

7 Kommentarer

  • viktor lundmark
    9 december, 2021: 4:39 e m

    Hej

    Läser och diskuterar gärna flera perspektiv av frågan, men källhänvisar ni inte när ni skriver era artiklar? Utan källor kan ju allt ni skriver vara påhittat?

    Undrar vilka källor du har utgått ifrån för påståenden i del ”3) ”Kärnkraft är billigare än förnybart””?

    Svara
  • Björn ST Wiklund
    30 juni, 2019: 7:15 f m

    SPOT ON eller PRECIS SÅ!

    Mina servettkalkyler visar på 2-3 gånger högre elkostnader för oss kunder MEN inte att missa 2-3 gånger högre elpriser kommer att tillföra staten 2-3 gånger så många skattekronor, från el, också. Både själva elproduktionen, reserveffekten samt ett elnät med en kapacitet på 2-3 gånger dagens pga intermittensen där ja.
    MEN precis som i vilken planekonomi som helst kommer vi att få el när leverantören har ”bröd på disken”
    MEN naturligtvis utan marknad och med ett politiskt styrt monopol (nordiskt nivellerat osv) kommer priset också sättas av leverantören

    Svara
  • Niclas Ohlsson
    4 juni, 2019: 4:51 f m

    Jan Nesterud: nej, vi har inte räknat på det. Swecos rapport tar nog till viss del med det – men det finns andra saker (så som väldigt begränsade investeringar i lagring och själva rapportens avgränsning) att kommentera på där. Så vill på inget sätt påstå att Swecos kostnadsestimat är korrekt – men det är en bra utgångspunkt eftersom den redan i sitt nuvarande format påvisar väldigt stora kostnader utan någon vinst för klimat, miljö eller elsystemet självt.

    Svara
  • Torbjörn Wahlborg
    27 maj, 2019: 10:24 f m

    Jag håller helt med Niclas och Torsten i de slutsatser de drar avseende det nordiska elsystemet. Ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt elsystem fram till 2040 bör baseras på livstidsförlängd vattenkraft och kärnkraft kompletterat med vind och sol. Framåt 2050-2060 bör förmodligen existerande kärnkraft ersättas av ny.

    Torbjörn Wahlborg
    Elproduktionschef Vattenfall

    Svara
  • Jan Nesterud
    25 maj, 2019: 3:02 e m

    Har ni även räknat med kostnader för x antal nya 400kV ledningar (i snitt 2) från Norrland och söderut om ny vindkraft ska byggas i norr? Inklusive all markåtgång det kräver? Ett kärnkraftblock levererar i storleksordningen så mycket som en 400 kV ledning klarar att överföra. Det finns väl inte nämnvärd kapacitet kvar idag?

    Svara
  • Mats Nilsson
    25 maj, 2019: 11:00 f m

    Bra!

    Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet