DEBATT
Det råder inga tvivel om vilken regering som förorsakade en för tidig nedläggning av kärnkraftsreaktorer, skriver Mats Nilsson.

Professorerna Anshelm och Haikola vid Linköpings universitet drar i en debattartikel i DN slutsatsen att påståendet att kärnkraften lades ner av de rödgröna på politisk grund saknar stöd. Denna slutsats kommer de till efter ett omfattande studium av 5000 sidor riksdagsdokument. Men utanför denna dokumentflora finns andra fakta som måste bifogas berättelsen.

Jag vill börja med att korrigera ett rent faktafel.  Anshelm och Haikola påstår att Alliansen införde elcertifikaten som subventionerat förnybart med drygt 70 miljarder kr under perioden 2003-2022 vilket är helt fel. Systemet infördes 2003, tre år innan Alliansen ens tillträdde. Systemet var en implementering av 1997 års energiöverenskommelse mellan S, C och V om att börja subventionera förnybart. M var emot, men det gick inte att upphäva systemet i den koalition med C som bildades 2006. När S, C och V i en debattartikel i DN 15/3 2002 presenterade elcertifikaten löd rubriken: ”Så sätter vi punkt för kärnkraften”. Planeringschefen i Statsrådsberedningen hette då Magdalena Andersson.

Det är förvisso sant att alliansregeringarna införde den numer ökända effektskatten men sedan kan en annan bild än den Anshelm och Haikola ger målas upp.  Åsa Romson (MP) deklarerar i en intervju tidigt efter valet 2014 att Miljöpartiets mål att lägga ner kärnkraften ska nås med råge. Det hade då investerats miljardbelopp i kapacitetshöjningar i befintlig kärnkraft och åtminstone Vattenfall tycks vid den tidpunkten ha haft långtgående planer på ny kärnkraft som skulle vara färdig 2026. Dessa pausades 2014, sannolikt efter påtryckningar från regeringen.

Lise Nordin (MP:s tidigare energipolitiska talesperson) bekräftar detta i en intervju 2018.  Hon beskriver att hennes regering med ”informell styrning” fick Vattenfall att släppa kärnkraftstankarna.  Här bedrev Lise Nordin också en relativt öppen styrning då hon i en debattartikel offentligt hotade Vattenfalls vd Magnus Hall med avsked om han inte rättade in sig i ledet. Förutom att stoppa Vattenfalls kärnkraftsplaner placerade den rödgröna regeringen medvetet kärnkraftsmotståndare i Vattenfalls styrelse. Det är svårt att inte tolka detta som att ägarens direkta styrning av Vattenfall haft avsedd verkan.

Det var en kombination av ekonomiska och politiska beslut som ledde till nedläggningen av de 4 reaktorerna. Åtminstone en av reaktorerna, Ringhals 2, hade nog krävt omfattande investeringar för fortsatt drift. Men både Oskarshamnsverket och Vattenfalls produktionschef anger effektskatten som en avgörande del i beslutet att stänga ner.

Att den rödgröna regeringen uppnådde det politiska målet att lägga ner kärnkraften råder det inget tvivel om. En effekt av detta är vårt ökande beroende av utlandet för leveranssäkerheten. En annan effekt är de höga elpriser vi just nu genomlider.