Vattenfall lägger ner sin 13 år gamla havsbaserade vindkraftpark i Kalmar sund. Bolaget vill dock fortsätta vara en av världens största investerare i produktionsslaget och satsar mångmiljard belopp i nya parker.
– Vi måste sänka kostnaderna för vi kan inte räkna med subventioner för evigt, vi måste ner till de kostnader som den konventionella kraften har, säger Alberto Méndez Rebollo, chef för Vattenfall Vindkraft.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Vattenfall har beslutat att lägga ner sin havsbaserade vindkraftspark i Yttre Stengrund i Kalmar sund. Vindkraftparken, som byggdes av det danska energiföretaget Energi E2, förvärvades av Vattenfall 2006. I och med detta beslut går ett av Sveriges första vindkraftsbyggen till havs i graven. 

– Man var lite av pionjärer när Yttre Stengrund byggdes, tekniken för havsbaserad vindkraft var inte fullt utvecklad. Till exempel så var de turbiner som användes i grundkonstruktionen gjorda för landbaserad vindkraft men tillsammans med tillverkaren modifierades de för havsbruk. Man visste att risken var stor men var beredda att ta den för att kunna utveckla den havsbaserade vindkraften. I Danmark såg man tidigt den havsbaserade vindkraften som en potentiell teknologi för att producera el och vi gav oss in i detta innan kraftslaget var kommersialiserat, säger Alberto Méndez Rebollo, chef för Vattenfall Vindkraft AB.

Parken sattes i drift 2001 och att den redan efter 13 år har gjort sitt låg i investeringsplanen. Såväl tekniskt som ekonomiskt håller inte projektet längre.
– Det här är en liten vindkraftpark, bara fem kraftverk som sammanlagt producerar 30 GWh per år. I dagsläget är fyra av fem turbiner trasiga och behöver repareras. Det skulle kosta enorma summor att laga dessa och i och med att det är en äldre anläggning så finns en risk att något annat är trasigt nästa år, det är som att reparera en gammal bil. Då är det en bättre väg att lägga ner den här parken och satsa pengarna någon annanstans. Men parken har fyllt ett viktigt syfte, vi har lärt oss massor, vi har hittat många av kraftslagets akilleshälar, säger Alberto Méndez Rebollo.

Att havet innebär andra påfrestningar än land visste man tidigare, men nu vet man mer exakt hur. Man vet vilken teknologi som behövs till vad. Till exempel underskattade man hur viktig turbinernas konstruktion är beroende på var kraftverket är placerat. Men också hur du organiserar produktionen och hur du ska serva teknologin.

Nedläggningen av Yttre Stengrund är inte ett tecken på att Vattenfall skulle vara mindre intresserat av havsbaserad vindkraft. Bolaget är världens näst största operatör och hade i slutet av 2013 en andel på 12,5 procent av all havsbaserad vindkraft i världen.
– Vi har de senaste åren gjort stora investeringar. Till exempel har vi i Storbritannien investerat 13 miljarder kronor i Thanet utanför Kent, i tyska DanTysk har vi tillsammans med tyska SWM investerat 10 miljarder kronor och vi har beslutat om att tillsammans med SWM investera 11 miljarder kronor i en havsbaserad vindkraftpark i Sandbank i Nordsjön utanför Tyskland, säger Alberto Méndez Rebollo.

Det handlar om enorma summor och det krävs. Den havsbaserade vindkraften är fortfarande en kostsam investering.
– Medan vindkraft på land har blivit ett av de billigaste sätten att producera el så är havsbaserad vindkraft fortfarande dyrt och vi är i stort behov av subventioner. Om den havsbaserade vindkraften var en bebis när Yttre Stengrund byggdes, så är den i dag en tonåring, det finns alltså mycket kvar att göra. Vi måste sänka produktionskostnaderna och utveckla tekniken för vi kan inte räkna med subventioner för evigt, vi måste ner till de kostnader som den konventionella kraften har, säger Alberto Méndez Rebollo.

Hur ser investeringsklimatet för den havsbaserade vindkraften ut just nu?
– Det är bra, de ekonomiska villkoren är generösa och särskilt så är de ekonomiska stödsystemen i Tyskland, Danmark och Storbritannien attraktiva.

Och hur ser det ut i Sverige?
– Det beror på vem du frågar, en teknokrat tycker att systemet med elcertifikat är en succé. Jämförelsevis så kostar Tysklands stödsystem fem gånger mer per installerad kWh än det svensk-norska certifikatsystemet. Det som är negativt för den havsbaserade vindkraftens ekonomiska stöd är att det är det billigaste kraftslaget som sätter priset på certifikaten eftersom det är ett marknadsbaserat och teknikneutralt system. Därför måste vi arbeta med att sänka produktionskostnaderna.

När är det möjligt att nå målet med de sänkta kostnaderna och göra den havsbaserade vindkraften konkurrenskraftig utan ekonomiskt stöd?
– Det beror helt och hållet på. I till exempel Norge och Brasilien är vindförhållandena lika goda på land som i havet och där drivs inte utvecklingen på i samma takt som i till exempel Tyskland där vindförhållandena i Nordsjön är dubbelt så bra som i de centrala delarna av landet. En uppskattning är att vi inom tio år har sänkt kostnaderna till rimliga nivåer.

Hur skiljer sig en investering i dag i havsbaserad vindkraft jämfört med den konventionella kraften?
– Det är förknippat med mer risk, även om den successivt har blivit mindre. Det handlar om den tekniska risken som till exempel om en kabel måste lagas så är det ett betydligt mer omfattande arbete än om samma sak händer på land. Vid sådana lägen förlorar vi mycket pengar och denna verklighet gör att investerare kräver högre avkastning för att göra investeringen, säger Alberto Méndez Rebollo.