Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi, menar att subventionerna på elmarknaden leder fel. Han säger att precis som jordbrukspolitiken tidigare har skapat kött- och smörberg, kommer det att bli samma situation för elen.
– Vi kommer att få se ”elberg” under somrarna i Sverige med mycket låga priser, säger han.

Bengt Kriström är professor i naturresursekonomi vid SLU och har arbetat med naturresurser och samhällsekonomi sedan mitten av 1980-talet. I dag är han verksam vid CERE – Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi – ett samarbete mellan SLU och Umeå universitet.

Han tycker att den svenska energipolitiken använder fel grepp för att lösa miljöproblemen.
– Det behövs helt enkelt inte subventioner på elmarknaden för att nå miljömål. säger han och fortsätter:
– Det finns inget egenvärde i ett speciellt sätt att producera el, alla sätt att generera el förorsakar på ett eller annat sätt miljöproblem. Jag vänder på frågan och frågar mig vilka miljöproblem vi vill lösa och då blir det tydligt att vi inte behöver subventioner. Lösningen är att sätta pris på miljön vilket till viss del görs idag via olika skatter och utsläppshandel; vi behöver inget annat.

Han säger att det finns ett starkt stöd för att priset styr även på miljösidan.
– Jag har varit med sedan 1980-talet då miljöskatter började användas i Sverige och har sett att de fungerar. När koldioxidskatten infördes var det en smärre sensation, även om den grundläggande idén med att sätta pris på miljön har varit känd sedan länge. Vi var bland de första i världen som införde miljöskatter och vi vet nu att de fungerar alldeles utmärkt. Miljörörelsen var för övrigt mycket kritisk till miljöskatter, eftersom de ansåg att man ”köpte sig fri”. Idag låter det annorlunda.

Bengt Kriström tycker att dagens skattesystem på energiområdet måste ses över. Skatter varvas med subventioner och det är svårt att överblicka för de aktörer som vill agera på elmarknaden. Han hänvisar till Swecos genomgång som visar hur mycket stöd varje kraftslag får. Solenergin får överlägset mest per producerad kWh och sedan skiljer det sig åt mellan kraftslagen.
– Solkraften får 112 öre per producerad kWh, vindkraften något annat, den småskaliga vattenkraften 7 öre och torven 12 öre. Varför ska torven ha just 12 öre? Det finns ingen logik i det här. Vi har en väldigt brokig skara av skatter och subventioner, det här måste ses över och från politiskt håll måste det tänkas om. Systemet är verkligen inte transparent.

Han lyfter också fram den storskaliga vattenkraften och kärnkraften som en märklig del av systemet.
– Storskalig vattenkraft och kärnkraft beskattas väldigt hårt jämfört med annan elproduktion och det här kom till när det var betydligt högre elpriser. Nu är det ett annat läge och beskattningen är kännbar på ett helt annat sätt än tidigare, säger han och pekar på riskerna med det system som vi har idag.
– Problemet är att energiskattesystemet är asymmetriskt och kommer att på lång sikt styra på ett sätt som vi i dag inte riktigt kan överblicka.

Bengt Kriström ser också ett problem i att den subventionerade kraften påverkar elpriserna neråt och därmed bidrar till att bland annat skapa lönsamhetsproblem som i dag är fallet. Han ger sig därmed in i den debatt som just nu pågår om orsakerna bakom det låga elpriset och menar att det är tydligt att subventionerna påverkar elpriset neråt.
– Om vi subventionerar icke-planerbar produktion som sol och vind så ger det enligt ekonomisk teori ett lägre genomsnittligt pris och en större prisvariation, det finns en hel del stöd för det påståendet i litteraturen. Jag diskuterar detta i en rapport till SNS nyligen. Under en konferens i augusti hoppas vi kunna presentera detaljerade beräkningar för hur svenska elpriser påverkats av subventionerna, säger han.

Bengt Kriström menar att subventionerna snedvrider marknaden och drar parallellen med hur den svenska jordbrukspolitiken en gång var utformad. Med ekonomiska stöd skapades såväl ”köttberg” som ”smörberg”, eftersom marknaden anpassade sig efter vad som var lönsamt.
– Vi kommer att få se ”elberg” på somrarna i Sverige. Det är min tro och det är också marknadens tro. Vi får snart facit.